TINGSHUSET, MALUNG

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppbyggt som en rektangulär tvåvåningsbyggnad med fasader av rött tegel och ett tegeltäckt sadeltak. Strukturen är symmetrisk med en markerad mittaxel som framhävs av den centralt placerade entrén åt gatan och ett svagt utskjutande, konvext mittparti åt baksidan. En brant stentrappa leder upp till entrén som omges av en portal i släthuggen granit. Portalen kröns av en paradbalkong i andra våningen och ovanför balkongdörren strax under takfrisen är markerat TINGSHUS. Det flacka sadeltaket slutar i liv med fasaden som avslutas uppåt av en diskret tandsnittsfris.

Ingången liksom hela entrépartiet är uppbyggt av kvadratiska glasrutor. Husets fönstersättning är helt regelbunden, första våningen har tvåluftsfönster med fyra rutor medan andra våningen har sex rutor i varje fönster. Fönstren saknar omfattningar.

Baksidans mittparti framhävs i andra våningen av två höga och breda fönsterpartier med franska balkonger. Mellan dem har placerats en halvrelief föreställande Fru Justitia endast iförd ögonbindel och mantel, svingandes ett svärd över sin högra axel. Ovan henne är årtalet 1939 inhugget. I första våningen motsvaras de stora fönstren av lika breda men hälften så höga partier.

I bottenvåningen fanns ursprungligen domarekansli medan den forna tingssalen är belägen på andra våning. Källaren rymde arkiv samt häradshäkte med tre celler och vaktrum. På vinden fanns två mindre lägenheter vars inredning och ytskikt fortfarande är intakta. Vaktmästaren hade sin lägenhet på bottenvåningen.

Foajén till tingssalen på andra våning har försetts med en mycket stor väggmålning målad av konstnären Hugo Borgström i samband med uppförandet. Målningen åskådliggör olika brottstyper men också seder hämtade från malungstrakten. Olof Hampus skriver om Borgström att han var känd för dekorationsarbeten i flera monumentala byggnader och att han bland annat varit medhjälpare åt konstnären Isaac Grünewald. (se Hampus, Olof, "Om ting och tingsplatser i äldre tiders Malung" i Finnbygden nr 1 1954, och "Rättsväsendet" i Malung. Ur en sockens historia, del 4, Malung 1977).

Dörrarna både till salen och till advokaternas, åklagarnas och vittnenas rum är de ursprungliga och bär fortfarande sina gamla skyltar som anger vart de leder.

Tingssalen är nästintill kvadratisk. Tak, golv och väggar är täckta med ett och samma ljusa, lackade träslag. Väggarna är klädda med kvadratiska träskivor. Även möblerna, som är de ursprungliga, är gjorda av detta träslag. Rätten sitter på ett podium vid ett svagt svängt bord med egenartad utformning som påminner om ett ankare. Framför domaren, som är placerad i mitten, skjuter bordet ut i salen och lämnar utrymme för två skrivare som kan sitta på var sin sida om utlöparen, med sidan mot rätten. Utlöparen avslutas av ett skrank lika brett som domarbordet, vilket skyler skrivarnas ben från menighetens blickar. Framför åhörarbänkarna löper också ett täckt skrank och i det tämligen trånga utrymmet mellan dessa två avgränsningar fick parterna agera.

Tingshuset i Malung är ett till utformningen säreget hus som är väl bevarat såväl till exteriör som till rumsindelning och enskilda detaljer.

I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns tre exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-04-29