DALSKOGS KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. En trappa på norrsidan i vapenhuset leder till dess övre plan som har förbindelse med läktaren. Dörröppningarna åt vapenhusen är försedda med parspegeldörrar och öppningen mot sakristian med en enkel spegeldörr. Golvet består av lut- och såpbehandlad träplank i långhuset. I koret är brädorna målade i ett ljus- och mörkgrått rutmönster. Väggarna av synligt timmer är målade i stänkteknik med blått och rött på en vitgrå botten. Kring fönstren finns draperimålningar. Mitt i långhuset skjuter ett par korta väggpartier in från långsidorna som förlängningar av sakristians och norra vapenhusets västväggar. Bänkinredningen är indelad i fyra vägganslutna kvarter. Bänkarna är slutna bänkar med marmorerade dörrar. I koret finns bänkar både mot norr- och södersidan och på läktaren enkelt utformade öppna bänkar.

Kyrkans interiör präglas främst av det platta trätakets rika barockmåleri. Som taklist löper också ett ca 1 meter brett käl, likaså rikt bemålad. Målningarna är utförda 1749 av målarmästare Hans Georg Schüffner. Han kallades allmänt "Guds målare på Dal och i västra Värmland" och tillhör den västsvenska måleriskolan. Motiven i Dalskog är ett antal medaljonger med bibliska motiv omgivna av akantusslingor. I taket finns illustrationer om himmelriket, vid läktaren om helvetet. I kälens medaljonger berättas bland annat om guds kamp mot ondskan och om Jesus födelse, liv och uppståndelse. Även på väggarna har funnits målningar av Schüffner, vilka senare övermålats. Altaruppsatsen och predikstolen tillhör kyrkans äldre inredning och bidrar till kyrkorummets 16- och 1700-tals karaktär. Altartavlans nederdel består av en oljemålning, troligen också av Schüffner. Motivet är "Abraham offrar Isac". Överdelen, enligt uppgift daterad till 1717, består av ett utsnidat krucifix omgärdat av en ram med träfigurer. Altarringen är av senare datum, eventuellt från 1800-talets slut eller 1900-talets början, och består av en rundad och marmorerad balustrad. Predikstolen från 1670 är överflyttad från den tidigare kyrkan. Korgens yttersidor är prydda med listverk och spiralvridna kolonner. I anslutning till kortrappan finns en skärmliknande dörr. I koret står dopfunten av täljsten från 1200-talet. Läktaren bärs upp av marmorerade kantade pelare och bröstningen är indelad i marmorerade fält. Även taket under läktaren är dekorativt bemålat, dock ej av Scüffner då läktaren tillkom först 1793. Den sparsamt utsmyckade orgelfasaden, dominerad av de synliga piporna tillkom vid en renovering 1939-40.

LÅNGHUS
GOLV - Lut- och såpbehandlat trägolv.
VÄGGAR - Synligt timmer målat i stänkteknik med blått och rött på en vitgrå botten. Kring fönstren finns draperimålningar från senaste renoveringen 1998.
INNERDÖRRAR - Parspegeldörrar till vapenhusen åt väster och norr och enkel spegeldörr till sakristian i söder: Mellangrå dörrblad och mörkgrå foder. Dörrarna eventuellt från renoveringen 1916-22.
FÖNSTER - Två stora fönster åt norr och två åt söder. 4-lufts kopplade segmentbåge formade. S k antikglas i innerbågarna.
TAK - Bemålat plant trätak, även taket under läktaren bemålat. Takmålningarna ovan läktaren av Hans Georg Schüffner 1759. Taklist, ca 1 m brett käl, också rikt bemålat.
KOR
GOLV - Trägolv, målat i rutmönster, ljus- och mörkgrått. Heltäckningsmatta innanför altarringen.
VÄGG - Som långhus.
FÖNSTER - Ett åt norr och ett mot söder av samma utformning som till långhuset men innerbågarnas glas är frostade.
TAK - Som långhus.
VÄSTRA VAPENHUSET
- Kyrkans entré från väster. Vapenhuset inrymmer på nedervåningen toalett, städutrymme och elcentral. En trätrappa med balustrad leder upp till övre plan. Under trappan finns en elcentral. På övervåningen finns en dörr in till läktaren och i västra delen en textilkammare med textilskåp. Vapenhuset tillkom under perioden 1916 - 22 då det ersatte ett mindre vapenhus, troligen från 1800-talet, på samma plats. Vapenhuset byggdes till mot väster 1991.
GOLV - Nedervåningen - gråsvarta skifferplattor. Övervåningen - Trätrappa och golv i östra delen, lut- och såpbehandlat trägolv, i västra delen lackat trägolv.
VÄGGAR - Modernt stänkmålade väggar i entré och brudkammare, gulgrön bottenfärg. I övrigt grönmålade väggar. På toaletten vävtapet.
FÖNSTER - På nedervåningen, ett åt norr och ett åt söder (brudkammaren), 2-lufts småspröjsade med s k antikglas i ytterbågarna, båda i tillbyggnaden från 1991. På övervåningen, mot väster, ett segmentsbågformat med blyspröjs och s k antikglas. Mellan vapenhuset och läktaren sitter ett litet fönster ovan läktarens norra bänkkvarter. Fönsteröppningen är kvar från perioden före det nuvarande vapenhuset byggdes ca 1920 men bågen, blyspröjsen och antikglaset är troligen från renoveringen 1939-40.
PORT - Kyrkport mot väster. Svarttjärad panelad pardörr. Släta skivor på insidan.
DÖRRAR -På nedervåningen: Till långhus, se långhus. Till brudkammare, toalett och städutrymme; Moderna släta dörrar, modernt stänkmålade som väggen. På övervåningen: Till läktaren, gråmålad spegeldörr med glasade övre partier, troligen från ca 1920 när detta vapenhus tillkom.
TAK - Vitmålat trätak.
ÖVRIGT - Blåmålade snickerier.
NORRA VAPENHUSET
GOLV - Skifferhällar fastgjutna i en 10 cm tjock betongskiva.
VÄGGAR - Gråmålade timmerväggar.
FÖNSTER - saknas
PORT - Kyrkport mot norr. Svarttjärad panelad pardörr. Släta skivor på insidan.
DÖRRAR - Till långhus, se långhus.
TAK - Gråmålat trätak med breda brädor.
SAKRISTIA
GOLV - Såp- och lutbehandlat trägolv.
VÄGGAR - Gråmålade timmerväggar.
DÖRRAR - Ytterdörr mot väster: Svartmålad enkeldörr. Dörr till långhuset; se långhuset.
FÖNSTER - Mot söder, ett fyrkantigt 1-lufts öppningsbart, småspröjsat med s k antikglas.
TAK - Gråmålat trätak, breda brädor som i norra vapenhuset
FAST INREDNING
ALTARE - Altarbord av trä.
BÄNKINREDNING - Ombyggdes vid renoveringen 1916-22 då man delvis återanvände äldre delar. Indelad i fyra slutna och vägganslutna bänkkvarter av massivt trä. Marmorerade dörrar och laserande målningsteknik i övrigt. Särskilda kyrkvärdsbänkar i koret och bänkar anpassade för rörelsehindrade i de främre bänkparen i de bakre kvarteren. Enkla gråmålade bänkar på läktarens norra sida.
PREDIKSTOL - Från 1670-talet och överflyttad från den tidigare kyrkan. Relativt enkelt utformad med renässansdrag. Ljudtaket tillkom vid renoveringen 1939-40. Korgens yttersidor är prydda med listverk och spiralvridna kolonner. I anslutning till trappan finns en skärmliknande dörr med s k antikglas som sattes in 1939-40.
ORGEL - Placerad på orgelläktaren i väster. Tillkom vid renoveringen 1939-40. Grått täckmålad och sparsamt utsmyckad fasad.
LÄKTARE - Orgelläktare mot väster: Bärs upp av marmorerade pelare. Bröstningen har marmorerade spegelfält med matt fernissa, grå slätmålad baksida. Gråmålat trägolv. Bänkar; se bänkinredning. Närmast väggen finns på västra gaveln fragment av väggmålningar av Hans Georg Scüffner (som målat kyrkorummets tak.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Nederdelen domineras av en oljemålning, troligen utförd av Schüffner. Motivet är "Abraham offrar Isac". Överdelen är daterad 1717 och består av ett utsnidat krucifix med en ram med bl a träfigurer i form av en kalvariegrupp.
ALTARRING - Rundad, balustrad med dekorationsmålade svarvade balusterdockor och överliggare. Balustraden är marmorerad med inslag av roströd bemålning mot vit botten. Ringens överdel och knäfall beklätt med tyg. Altarringen är troligen från 1800-talets slut eller 1900-talets början.
DOPFUNT - Från 1200-talet, av täljsten. Placerad i sydvästra delen av koret.

Komplettering vid inventeringen 2002:

SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan är en liten träkyrka, uppförd 1747-50. Tidigare fanns i Dalskog, sannolikt på samma plats, en träkyrka, från 1650 uppförd av överste John Stake, bosatt i grannsocknen Bäcke. Denna kyrkas utseende är okänt men kan ha liknat kyrkan i Bäcke, också en liten träkyrka och uppförd vid 1600-talets mitt av samma byggherre. Bäcke kyrka har sedan tillbyggts under 17- och 1800-talen. Kyrkan i Dalskog revs då den ansågs vara "för låg och för trång anlagd" samt förfallen. Om det funnits ytterligare någon tidigare kyrka på platsen är ej belagt men är tänkbart. Dopfunten av täljsten är som nämnts från 1200-talet och det finns obekräftade uppgifter om en förfallen ödekyrka på platsen under 1500-talet.

Kyrkans byggnadshistoria innefattar fler exteriöra än interiöra förändringar. De ombyggnader och renoveringar som skett följer i huvudsak ett allmänt tidtsypiskt mönster. 1793 tillkom läktaren. På 1800-talet förstorades fönstren (1805), taket skifferbelades och troligen målades väggarna vita. Uppgifterna om när övermålningen av Schüffners takmålningar skedde går isär. En uppgift gör gällande att det skedde i samband med läktarens tillkomst 1793 en annan att det skedde under 1800-talets senare hälft. Enligt uppgift från 1829 års kyrkoinventering fanns "På kyrkans långväggar de tolv apostlarna målade, sex på vardera sidan". I samband med ombyggnad av läktaren och det västra vapenhuset omkring 1920 blottlades ett par av dessa men övermålades tydligen igen. Vid den senaste renoveringen 1998 framkom fragment på norra långsidan mellan predikstolen och dörren till vapenhuset. Tydligen har väggmålningar funnits också på västra gaveln, under läktarbänken närmast väggen finns mindre rester synliga. På 1880-talet fick kyrkan sin första orgel, en piporgel av ovanlig konstruktion, liksom värmekaminer. Orgeln byttes ut 1915 och den första orgeln inköptes senare av Statens historiska museum. Någon gång under 1800-talet tillkom ett litet vapenhus i väster.

1916-22 skedde en etappvis renovering. Då byggdes det nuvarande större västra vapenhuset, i två våningar. 1991 förlängdes det åt väster och fick en modern inredning. 1916-22 ombyggdes också läktaren för att ge plats åt den nya orgeln. Den tidigare piporgeln var placerad vid korets södra sida. Vid samma renovering tillkom också bänkinredningen och man återanvände delvis delar av de befintliga äldre bänkarna. En större renovering genomfördes 1939-40 med syfte att återställa och framhäva kyrkorummets 1700-talskaraktär. För programmet svarade arkitekt Ärland Noréen, kungliga byggnadsstyrelsen och för själva restaureringshandlingarna arkitekt Einar Lundberg. Konservator var Olle Hellström, Skara. Renoveringen innebar bl a att kyrkans fönster förminskades och försågs med segmentsbågar istället för rak avslutning upptill. Då tillkom också innerbågarnas blyinfattningar och antikglas. Väggarna stänkmålades och takmålningarna konserverades. Den senaste större renoveringen ägde rum 1998 och innebar omfattande underhålls- och konserveringsåtgärder såväl exteriört som interiört.