KV KOLLEGAN 1

Bostadshuset på tomten nr 1 i kvarteret Kollegan uppfördes 1877-79 efter ritningar av Gävlebyggmästaren Erik Ramström. Byggherre var magistern och godsägaren Carl Gustaf Säterstrand.
Kollegan 1 var det första av de påkostade stenhus som senare kommit att utmärka denna del av Staketgatan. Att en sådan byggnad uppfördes så långt ifrån stadens centrum var vid denna tid mycket anmärkningsvärt. I övrigt var kvarteret bebyggt med trähus av mycket enkelt slag, som tillkommit efter det att 1869 års stadsbrand praktiskt taget jämnat kvarteret med marken.
Nybyggnaden i kvarteret Kollegan tillkom i en brytningstid, när de traditionella borgargårdarna började ersättas av moderna hyresfastigheter. Den visar också mycket riktigt drag av båda dessa byggnadssätt.
Gårdsanläggningens form var av traditionellt slag med en inre gård, omsluten av en vinkelbyggd tvåvånig bostadslänga åt gatan och en uthuslänga i en och en halv våning åt gården. Uthuset rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus. Ytterligare ett drag som ansluter sig till den förindustriella tidens borgargårdar är att bostadshusets entréer vändes åt gården som i sin tur nåddes via en körport från Skeppargatan.
I andra avseenden var byggnaden modern, framför allt genom sin standard; bland annat rinnande vatten i varje lägenhet. Förekomsten av tamburer var ett annat för tiden nytt, standardhöjande drag.
Även fasadarkitekturen i måttfull nyrenässans var i högsta grad tidsenligt. Bottenvåningens tyngre putsrustik kontrasterar mot en tunn kvaderristning i den övre, medan hörnpartier och taklist accentueras genom dekorativa element som pilastrar och volutformade konsoler.
De förnämsta lägenheterna förlades längs Staketgatan, medan flygeln mot Skeppargatan rymde smålägenheter.
De mest omfattande förändringar som skett sedan byggnadstiden är inredandet av en butikslokal i gathuset och påbyggandet av gårdshuset med en hel övervåning. Båda dessa ombyggnader skedde omkring år 1900.
År 1913 tillkom en separat avträdesbyggnad i trä på gården och 1922 inrättades garage i gårdshusets vedboddel. I övrigt har byggnaderna och gårdsmiljön bevarats i nära nog ursprungligt skick fram till vår tid.
Under åren 1985-86 genomgick fastigheten en omfattande renovering med målsättningen att bevara så mycket av den ursprungliga karaktären som möjligt. Renoveringen skedde med hjälp av statliga statliga bostadslån med tilläggslån. I gatufasaderna har originalfönstren med sina innanfönster kunnat bevaras. Invändigt har planlösning och rumsanvändning bibehållits med mycket små förändringar och ursprungliga snickerier har bevarats.
Körporten åt gården har försetts med en ny port, som noggrant anpassats till byggnadens arkitektur.
Uthuslängan rymmer nu gemensamhetslokaler, medan avträdet fungerar som soprum. Byggnadernas exteriörer har dock kunnat bibehållas.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-06-19, Dnr 221-3895-89

Bostadshuset på tomten nr 1 i kvarteret Kollegan uppfördes 1877-79 efter ritningar av Gävlebyggmästaren Erik Ramström. Byggherre var magistern och godsägaren Carl Gustaf Säterstrand.
Kollegan 1 var det första av de påkostade stenhus som senare kommit att utmärka denna del av Staketgatan. Att en sådan byggnad uppfördes så långt ifrån stadens centrum var vid denna tid mycket anmärkningsvärt. I övrigt var kvarteret bebyggt med trähus av mycket enkelt slag, som tillkommit efter det att 1869 års stadsbrand praktiskt taget jämnat kvarteret med marken.
Nybyggnaden i kvarteret Kollegan tillkom i en brytningstid, när de traditionella borgargårdarna började ersättas av moderna hyresfastigheter. Den visar också mycket riktigt drag av båda dessa byggnadssätt.
Gårdsanläggningens form var av traditionellt slag med en inre gård, omsluten av en vinkelbyggd tvåvånig bostadslänga åt gatan och en uthuslänga i en och en halv våning åt gården. Uthuset rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus. Ytterligare ett drag som ansluter sig till den förindustriella tidens borgargårdar är att bostadshusets entréer vändes åt gården som i sin tur nåddes via en körport från Skeppargatan.
I andra avseenden var byggnaden modern, framför allt genom sin standard; bland annat rinnande vatten i varje lägenhet. Förekomsten av tamburer var ett annat för tiden nytt, standardhöjande drag.
Även fasadarkitekturen i måttfull nyrenässans var i högsta grad tidsenligt. Bottenvåningens tyngre putsrustik kontrasterar mot en tunn kvaderristning i den övre, medan hörnpartier och taklist accentueras genom dekorativa element som pilastrar och volutformade konsoler.
De förnämsta lägenheterna förlades längs Staketgatan, medan flygeln mot Skeppargatan rymde smålägenheter.
De mest omfattande förändringar som skett sedan byggnadstiden är inredandet av en butikslokal i gathuset och påbyggandet av gårdshuset med en hel övervåning. Båda dessa ombyggnader skedde omkring år 1900.
År 1913 tillkom en separat avträdesbyggnad i trä på gården och 1922 inrättades garage i gårdshusets vedboddel. I övrigt har byggnaderna och gårdsmiljön bevarats i nära nog ursprungligt skick fram till vår tid.
Under åren 1985-86 genomgick fastigheten en omfattande renovering med målsättningen att bevara så mycket av den ursprungliga karaktären som möjligt. Renoveringen skedde med hjälp av statliga statliga bostadslån med tilläggslån. I gatufasaderna har originalfönstren med sina innanfönster kunnat bevaras. Invändigt har planlösning och rumsanvändning bibehållits med mycket små förändringar och ursprungliga snickerier har bevarats.
Körporten åt gården har försetts med en ny port, som noggrant anpassats till byggnadens arkitektur.
Uthuslängan rymmer nu gemensamhetslokaler, medan avträdet fungerar som soprum. Byggnadernas exteriörer har dock kunnat bibehållas.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-06-19, Dnr 221-3895-89