HEDE KYRKA

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - HEDE

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 417, 1900: 1522, 1995: 1862

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, utbruten ur Sveg omkring 1400. Tännäs och Vemdalen utbrutna senast omkring 1550, Storsjö kapellförsamling 1751 (annexförsamling definitivt 1922).

LÄGE OCH OMGIVNING - Hede kyrka ligger i tätorten Hede på Ljusnans södra sida. Klockstapeln med lökkupol söder om kyrkan byggdes av Anders Göransson Killberg (Kjellberg) 1751. En sägen berättar att ett äldre kapell av trä på Ljusnans norra sida skall ha varit socknens första kyrka. Distriktskyrka finns sedan 1985 i Långå.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En stenkyrka uppfördes vid okänd tidpunkt på nuvarande kyrkans plats. Delar av denna ingår möjligen i nuvarande kyrkan, där ojämnheter i norra muren antyder en murskarv. Denna stenkyrka kan ha uppförts efter 1611, då kyrkan i Hede enligt kända uppgifter brändes av fiendetrupper, eller också ha utgjorts av en äldre, kanske medeltida kyrka, som efter branden återuppbyggdes på de gamla murarna.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande stenkyrkan består av långhus med rakt avslutat korparti i öster, murad sakristia i nordost och vapenhus av trä i väster. Långhus och sakristia uppfördes 1770-75 av Pehr Olofsson i Dillne, Oviken, kanske med användande av äldre murpartier. Vapenhuset i nygotik uppfördes 1890.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är vitputsad, vapenhuset målat i vitt och grått. Långhuset har spåntäckt, högt valmat säteritak. Ingång i väster. Kyrkorummets täcks av högt spegelvalv med karnisprofil och marmorerad taklist med kulfris. Altartavlans skenperspektiviska pannå med målat kors med törnekrans, målades av Pehr Sundin 1790-92, predikstolen utfördes av Jöns Ljungberg 1776 och 1790. Korbågen av trä med snidade blomrankor utfördes av Olof Ingebriktson omkring 1811. De öppna bänkarna härrör från 1960-62. Orgelläktaren i väster byggdes 1843, orgelfasaden 1856. Vid en restaurering 1890 ändrades interiörens färgsättning och bänkar och altarring byttes ut. Färgerna återställdes 1929 under ledning av konservator Olof Karlsson. 1890 års inredning ersattes av ny med inkomponerade äldre delar vid en restaurering efter förslag av arkitekten Leif Haking 1960-62.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 -Kyrkan, byggd 1770-75 av Pehr Olofsson (Olsson) i Dillne, är belägen inne i samhället. Den ersatte en stenkyrka från ca 1613-20 belägen på samma plats. Separat klockstapel byggd av Anders Kiellberg 1751.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster och sakristia vid nordöstra hörnet. Huvudingång genom vapenhus i väster. Separat ingång till koret på södra väggen.
Vapenhuset av trä, övrigt material gråsten. Ett hörn av den äldre kyrkans sakristia ingår i det sydöstra hörnet.Väggarna slätputsade och avfärgade i vitt, sockeln putsad och gråmålad. Vapenhusets väggar målade i ljust grått med ljusare lister och omramningar.Yttertaken klädda med kontursågade spån.

EXTERIÖR - Högt valmat tak i två fall, med tre flöjlar, sakristian lägre. Stickbågiga fönster inom ovanligt lågt liggande rundbågade nischer. Vapenhuset med nygotiska inslag bör ha ombyggts eller tillkomit i slutet av 1890-talet. För övrigt en välbevarad exteriör.

INTERIÖR - Ljust putsade väggar. Högt spegelvalv i trä med karnisprofilerat hålkäl. Dess plana mittparti är dekorerat med tre målningar från 1729 inom profilerade ramar. Mästaren okänd, eventuellt målades de av Erik Wallin. Marmorerad taklist med kulfris. Altartavlan, bestående av kors och omramning i skenperspektiv på en pannå, målad av Pehr Sundin 1790-92, är placerad framför korväggen. Predikstolen snidad av Jöns Ljungberg 1776, utökad av samme mästare 1790. Ljudtaket tillverkat 1730 av Jöns Halfvarsson-Hedin född i Hede. Hedin har även utfört den ståtliga dopängeln från 1735 och korbänksskranket. Korbågen med sina blomrankor, som är fästad vid de främsta bänkarna, är utförd omkring 1811 av Olof Ingebriktsson. Liksom i Vemdalen har man även i Hede haft pyramider snidade av Jonas Granberg.
Bänkinredningen är öppen med gröngrå gavlar, modernistiskt utformade, och naturfärgade säten. Ursprunglig innerdörr till södra porten, rikt skulpterad med blommor, frukter och snäckor troligen utförd av Jöns Ljungberg. Läktare från 1843 med marmorerade fält på bröstningen. Orgelfasaden tillhör Lars Niclas Nordquists orgel från 1856, orgelverket från 1982.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland

Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor och har ett stort antal sentida gravvårdar. Marken är flack och kyrkogårdskaraktären öppen med björkplantering och galvaniserade armaturstolpar utefter viktigare stråk. Axialt från kyrkans västra och södra ingångar går asfalterade och plattlagda gångar till stigportar med höga vitmålade grindstolpar av trä från sekelskiftet 1900. Inslaget av häckar är väldigt påtagligt, de avgränsar dels hela kyrkogården, dels olika utvidgningsetapper från varandra. De förekommer också som radavskiljare i gravkvarteren. Dessutom omger ett vitt, enkelt och relativt högt trästaket av spjälor mellan stolpar samtliga etapper, utom mot slänten i väster där endast häck avgränsar. Grindar saknas idag. På en senare utvidgad del nordväst om kyrkan är ingången placerad i mittaxeln till det vitputsade gravkapell med valmtak som byggts om och till på 1990-talet. Här sitter smidesgrindar i vackert huggna granitstolpar.

Nära kyrkobyggnaden visar de stora grästäckta kvarteren upp en gles uppsättning av äldre vårdar i sten och järn samt några träkors. Öster om koret är några få äldre vårdar bevarade bland de monotona rader av sentida gravvårdar som alla vetter mot öster.

Rakt öster om kyrkan ligger en långsträckt och diskret ekonomibyggnad med vit stående träpanel under svart trp-tak. Byggnaden är belägen på den senaste utvidgningen av kyrkogården som har en något kuperad karaktär med ordinära gravrader med avskiljande häckar. En minneslund anlades i ett hörn under 1990-talet. Lundens gräsrundel är prydd med en stensatt vattenspegel, smide samt några buskar.

1751 restes en klockstapel vid Hede kyrka under ledning av dragonen och snickaren Anders Kiellberg från Klövsjö i Jämtland som också byggde stapeln i grannsocknen Vemdalen fyra år senare. Klockstapeln följer väl ett vanligt schema från södra Norrland under barocken med fyrsidig grundplan och lökliknande kupol uppburen av stolpar och strävor. Gentemot Vemdalsstapeln har denna en tyngre, mer nedtryckt karaktär med påtagligt små ljudluckor.

Stapeln står nära kyrkan, söder om dess vapenhus. En enkel sentida trätrappa utan räcken leder upp till klockbodens port som vetter mot vapenhuset. Klockboden, i befintligt utförande från sekelskiftet 1900, är en sadeltäckt inbyggnad av konstruktionens syllram. Såväl den grå spritputsade grunden som de panelklädda väggarna lutar påtagligt inåt. Fasaderna artikuleras av antydda hörnpilastrar och krysspröjsade fönster. Klockdäckets balustrad har ett formspråk samtida med klockboden. De slanka dockorna kröner stora fält med diagonallagda ribbor och en dekorfris. Balusterräckena är också färgsatta i klockbodens ljust bruna kulör. Vid sidan av kryssträvorna är alla övriga ytor på stapeln klädda med tjärat spån. Stapeln har försetts med hängrännor runt mellantaket och stuprör längs mittstolparna på öst- och västsidorna.