SUNDBY KYRKA

ÖVERSIKT Sundby kyrka består av ett enskeppigt långhus med tillbyggda korsarmar och kor i öster, torn med vapenhus i väster samt en sakristia invid den norra korsarmens norra sida.

FASADER Sundby kyrka bevarar medeltida murverk i långhus och torn. Murverket är i huvudsak uppfört av natursten. Runt stora delar av kyrkan löper en gjuten betongförstärkning, enligt inskriptioner i betongen utförd 1957 och 1998. Kyrkan har ingen markerad sockel utan fasadputsen går till mark. Sakristian utgör ett undantag där sockeln är antydd i putsen.

Fasaderna är i grunden spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Lagningar av putsen har utförts med ett antal olika putstyper och tekniker. Sakristian har även slätputsade hörnkedjor samt en profilerad, putsad taklist. Fasaderna är avfärgade i vitt brutet med pigmentet bränd terra.

I sakristians östra fasad sitter en inmurad sandstensrelief som ursprungligen kommer från Sundbyholms slott, se nedan. I sakristians västra fasad sitter en lockhäll till ett vikingastilsgravmonument, vilken tidigare låg i gången innanför kyrkans sydportal, se nedan.

FÖNSTER Kyrkan, undantaget sakristian, har korgbågiga fönsteröppningar med djupa, slätputsade smygar. Fönstrens solbänkar är utförda med tjärade brädor, vilka under 1900-talet har klätts med kopparplåt. I fönsteröppningarna sitter stickbågiga fyrluftsfönster med karmar och bågar av trä. Fönsterbågarna från 1700-talet har försetts med fastskruvade innerbågar. Fönstrens beslag är dock bevarade. I långhusets romanska fönsteröppning sitter en enkel fönsterkarm.

Sakristian har ett stickbågigt fönster med slätputsad, vitkalkad smyg och solbänk, vilken är klädd med kopparplåt. I fönsteröppningen sitter ett tvåluftsfönster med karm och båge av trä. Fönsterbågarna från 1800-talet har liksom övriga fönster försetts med fastskruvade innerbågar.

I tornets västra, ursprungliga, romanska fönsteröppning sitter ett litet, rektangulärt fönster med karm och båge av trä. I bågen sitter blyinfattat fönsterglas.

Fönstersnickerierna är målade i brungult.

INGÅNGAR I väster leder en stickbågig dörröppning i muren in till vapenhuset. I öppningen sitter en rakt avslutad pardörr med ett stickbågigt överljusfönster. Dörrbladen består av ramverk och rektangulära speglar. På utsidan är dörrbladen klädda med profilerad panel lagd i ett rombiskt mönster. Dörren är försedd med smidda, svartmålade detaljer. Dörr- och fönstersnickerierna är målade i brungult.

Vid ingången i den södra korsarmen sitter en inåtgående pardörr. Dörrkarmen är målad i brungult. Dörrbladen är klädda med kopparplåt utvändigt. Över dörren sitter en kalkstensplatta med inskriptionen: ANNO 1791.

TAKLAG OCH YTTERTAK Långhuset, koret och korsarmarna har ett korstak, vilket är valmat på korsarmarna. Sakristian har ett sadeltak som är valmat i norr. Vapenhuset har ett pulpettak. Korets tak kröns av en spira och en förgylld tupp.

Tornet täcks av en svängd huv i två avsatser, vilken kröns av en spira och spiralformade järntenar, ett förgyllt klot, en genombruten flöjel och högst upp en vase, troligen ett minne efter riksamiral Karl Karlsson Gyllenhielm. Tornhuven har takkupor med kopparklädda ljudluckor i samtliga väderstreck, i väster täcks öppningen av jalusier.

Yttertaket har skivtäckning av svartmålad plåt, utom tornet och vapenhuset som har skivtäckning av kopparplåt. Skivtäckningen är utförd med förskjutna hakfalsar på delar av långhuset, sakristian, tornet och vapenhuset, men inte på övriga ytor.

Samtliga takfall har fotrännor i samma material som taket samt stuprör av vitmålad plåt, utom vid tornet där stuprören är utförda i kopparplåt.

Takluckor finns på den norra korsarmens norra takfall, på korets valmning samt på tornhuvens norra takfall.