VIBYGGERÅ KYRKA

Vapenhuset är belagt med kvadratiska plattor av kalksten, slätputsade och vitmålade väggar och har två parallella trappor i trä upp mot övervåningen, vilka har direkt förbindelse till läktaren.

Via ett vindfång med dubbla, rödaktigt laserade pardörrar träder man i kyrkorummet, vars golv är lackat trä. Väggarna är slätputsade och vitmålade med en markerande bröstningslist i fönsterbänkshöjd. Samtliga fönster har okopplade innerbågar, lika utsida, men med vit målning.

Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv och koret av ett ribbvalv. De blålaserade bänkkvarteren är öppna med dekorerade fyllningar på gavlarna och har omgångar mot ytterväggarna. Läktaren bärs av tolv st runda ringkapitälförsedda kolonner. Dessa är ljust gråmarmorerade och avslutas med förgyllda äggstavslister mot läktarens panelklädda vitmålade undersida. Via en utbyggnad på 1970-talet tillkom här wc och kapprum mot norr och ett andaktsrum mot söder. De panelklädda väggarna med varierande bredder är laserade i vitt. Ramverksdörrar likaså. Läktarfronten rak med sju fyllningar. Dessas botten blålaserade, liksom bänkar och altarringens fyllningar. Förgylld fästongdekor, den centrala dock med palmblad och trumpeter. Orgelfasaden i nyklassisk stil, med stilblandad mot barock. Arkitektoniskt tredelad pilasterstruktur, uppskjutande mittparti flankerat av voluter. Högst upp en krönande lyra. Gråmålat med förgyllda detaljer. Flera rader bänkar på gradänger på ömse sida om orgel.

Längst bak, bakom sista bänkraden i kyrkans norra del, har en mindre samtalsplats inrättats med två fåtöljer och väggbonad.

Mittgången accentueras av tre prismerade ljuskronor, det utvidgade koret av två. Ytterväggarna försedda med elektrifierade ljuslampetter i trä av 1920-talsmodell, mer av lokalt trähantverk än något annat. Entréer centralt på långhusväggar med dubbla pardörrar, de inre av svängdörrstyp, överljus i form av de övre två segmenten av fönsterdelarna.

Den åttkantiga predikstolen, den liksom övrig inredning ritad av Albert Thurdin i Härnösand, stående på akantusprydd, likaså åttkantig stolpe, är försedd med korg och ljudtak, målad i vitt och blått. Korgens undersida med kraftig akantusornamentik, avgränsad mot överdel genom kraftfull lagerfläta, sidornas blå fyllningar dekorerade med kristna symboler - bl.a. den om nattvarden påminnande kalken, lagens två tavlor, och det om försoningen påminnande korset med törnekrona - och krönande äggstav. Alla dekordetaljer är förgyllda. Ljudtak försett med nedhängand frans och målat draperi på yttervägg.

Korgolvet vars yta ökades ca 1 m 1971, har två främre väggar försedda med dekormålningar i söder resp. norr. Det är bibelcitat - "Herren, Herren kommer med väldghet" Jes 40:10 i norr; i söder - "Se Guds lamm som borttager världens synd" Joh.ev. 1:29. Det är troligen samme konstnär som altarmålningen - E. Stenholm. Över den bågformiga välvningen in mot korabsiden står det "Ära vare Gud i höjden" på ett språkband av 1890-tals karaktär och på bågens undersida finns också dekormålningar. På ömse korta yttre korvägg står två ovala nummertavlor, i söder också en dopfunt i trä, gråmålning med förgyllda bladornament.

Den femkantiga korabsiden putsad, brun laserande målning på vägg, stjärnhimmel i blått på ribbalvet. Fyra fönster lika långhus, men med något mindre dimensioner. Det femte väggsegmentet utgörs av altaruppsatsen, huvudsakligen en altartavla målad av E. Stenholm 1936, infattad i träram och stående på en predella i trä med förgylld dekor, f ö densamma som i korbågens undersida med ett malteserkors. På träramens övre bågdel står "Tillkomme ditt rike" med förgyllda bokstäver. Bakom altaruppsatsen en altarmålning på vägg, 1934, möjligen är det denna som ej godkändes av Byggnadsstyrelsen och Raä, och därför tillkom den nuvarande.

Altarbord i gråmålat trä med fyllningar. Altarringen är semirund, avkapad mot altaret, tät, dekorerad med fyllningar med förgyllda festonger, klädd med blå plych på knäfall och krön.

Korabsiden liksom korets förlängda golv, ett steg över långhus, är belagt med en gulbrun heltäckningsmatta. Korfönstren försedda med ej genomsiktliga glas.

Kyrkorummets tak höjdes 1916, men lär ha sänkts en aning igen under 1980-talet.(?)

Kyrkobyggnaden är placerad på tomtens högsta punkt, strax intill dess nordligaste gräns. Den utfördes i nyklassicistisk stil och uppfördes efter ritningar av Johan Fredrik Åbom 1871-74. Byggmästare var P. Norin från Frånö och P.O. Hellgren från Hälsingland. Kyrkan eldhärjades 1916, men återuppfördes med sina gamla yttermurar 1919 av byggmästarna Olof och D. Höglund, samt D.Nyberg, samtliga Vibyggerå. Arbetet kontrollerades av Albert Thurdin från Härnösand, som också stod för merparten av ritningarna. Den största skillnaden var att man nu placerade sakristian i norr och inte som tidigare öster om koret.

Kyrkan har rektangulär plan med ett smalare polygonalt kor, sakristia i norr samt västtorn. Intill grunden löper ca 1 m bred dräneringsyta med oval flat sten med asfalterad yta, skapad 1934 genom beredskapsarbeten.

Kyrkan uppfördes ursprungligen på stengrund, med sockel av röd granitsten i storformat, som troligen kompletterades 1916-18 genom mindre sten, vitmålade slätputsade fasader med rusticering i knutar och vid långhusentreer. Knutrustik i form av pilastrar, som "bär" en kraftig, profilerad gesimstaklist. Mitt på långsidorna finns ingångar i ett utskjutande gavelprytt parti. Pardörrar med tre fyllningar, brun målning. Entréerna kröns av utskjutande gavelfrontoner, vilka liksom långhusets sadeltak, sakristians valmade tak och korabsidens tak, är belagt med enkupigt lertegel. Långhuset tillsammans med tornet har sju fönsterhål. Tretton små lufter i vardera stort fönster med bågformat avslut, små spröjsade glas, brun målning. Profilerat fönsterfoder i puts. Långhuset försett med böjda nyare stuprör.

Tornet är putsat med sprutad ädelputs, rusticering i BV. Huvudentrén har pardörr lika långhusentreer. Över dörr en minnesplatta i sten, "VIBYGGERÅ KYRKA uppbyggd åren 1871-74, härjad af åskeld den 11 juli 1916 återuppfördes åren 1917-19." Ett fönster i BV mot söder och norr lika långhus. Däröver ett mindre i tornvindsdelen, samt dubbla automatiserade ljudluckor mot samtliga väderstreck. Dessa är i trä och en av vardera paret är utvändigt klädda med svartmålad plåt, den andra med svartmålade skivor. Tornets översta murade del kröns av tornur, insatta 1950, likaså i vardera väderstreck, infällda i ett bågsegment som höjer sig över muren. Här skjuter lanterninen upp genom det svartmålade, plåtklädda torntaket. Lanterninen utgörs av en öppen åttkantig kolonettförsedd bågform med spetsig spira krönt av förgylld oval kula och kors. Lanterninen klädd i svartmålad plåt, spiran i kopparplåt. Tornet försett med äldre spetsigt falsade vita stuprör.

Sakristian, troligen murad i tegel, tillkom 1917 mot norr och har egen frontonförsedd entré från öster. Dess höga sockel har rödaktigt målad spritputs. Mindre fyrluftsfönster mot norr och öster. Invändigt slätputs på väggar och tak, vitmålning. Kryssvalv. Samma heltäckningsmatta som i koret.

I korabsidens norra sockel finns en nedgång till källare och pannrum.Här finns också en stege upp till pannrummets plåtklädda skorsten som höjer sig intill långhusets östra gavel.

Kyrkobyggnaden är placerad på tomtens högsta punkt, strax intill dess nordligaste gräns. Den utfördes i nyklassicistisk stil och uppfördes efter ritningar av Johan Fredrik Åbom 1871-74. Byggmästare var P. Norin från Frånö och P.O. Hellgren från Hälsingland. Kyrkan eldhärjades 1916, men återuppfördes med sina gamla yttermurar 1919 av byggmästarna Olof och D. Höglund, samt D.Nyberg, samtliga Vibyggerå. Arbetet kontrollerades av Albert Thurdin från Härnösand, som också stod för merparten av ritningarna. Den största skillnaden var att man nu placerade sakristian i norr och inte som tidigare öster om koret.

Kyrkan har rektangulär plan med ett smalare polygonalt kor, sakristia i norr samt västtorn. Intill grunden löper ca 1 m bred dräneringsyta med oval flat sten med asfalterad yta, skapad 1934 genom beredskapsarbeten.

Se även exteriör & interiör beskrivning