Boplatsområde

Grav- och boplatsområde?, delundersökt, ca 270x65 m (Ö-V), ursprunligen minst 350x80 m (Ö-V). Vid särskild utredning år 2008 påträffades 1 härd, 1,6 m diam, samt en grop, 0,5 m diam med enstaka brända ben. Datering: brons-/järnålder? (RAÄ dnr 321-2441-2008)

Vid delundersökning 2009 i NÖ delen av ytan framkom ett skeppsformat skrävstenslager, ett kraftigt kulturlager med fynd av keramik, en degel, flinta, kvarts, djurben och makrofossil av bl.a. emmervete, och därunder en skeppsformad nedgrävning i samma riktning som det översta skärvstenslagret. Därtill undersöktes en mindre skärvstenshög flera härdar. Flera kol14-analyser av anläggningar och lager har givit dateringar från senneolitikum till förromersk järnålder. Den skeppsformade anläggningen, som uppfattades som en kultanläggning, kan dateras till ett tidsavsnitt omkring 1000- och 900-talen f.Kr.

Vid delundersökning 2019 av den Ö delen av ytan påträffades 12 (tidigare ej påträffade) härdar, 9 kokgropar, 36 (tidigare ej påträffade) stolphål, 8 (tidigare ej påträffade) störhål, 27 (tidigare ej påträffade) gropar och ett kraftigt kulturlager, ca 100x30 m stort och upp till 0,8 m tjockt, med fynd av keramik, bränd lera, flinta och en malstenslöpare. Några av anläggningarna ingick i ett treskeppigt långhus, ca 10x5-6 m stort och orienterat i Ö-V riktning med datering till förromersk eller äldre romersk järnålder, i vilket påträffades ett bronsbleck. Tolv kol14-prover (tillsammans fem tidigare tagna kol14-prover från ytan) gav dateringar från 1200 f.Kr.-600 e.Kr. De äldsta dateringarna dominerar. Kulturlagret visade sig avsatt under hela detta långa tidsavsnitt, där det även visade sig överlagra några av de yngst daterade anläggningarna.