Beskrivning <itemDescription> |
-
Heder för två handlar om arbetarhustrun Tilda som genom upprepade stölder drar skam över sin hederlige man. Tilda sitter i ett ganska stökigt kök och virkar när Fru Karlsson kommer förbi och vill sälja en begagnad aftonkappa. Tilda tycker att kappan är underbar men som vanligt har hon inte några pengar. Och av sin man, som gärna tar sig ett par glas, får hon bara till det allra nödvändigaste. ...
Visa hela
Heder för två handlar om arbetarhustrun Tilda som genom upprepade stölder drar skam över sin hederlige man. Tilda sitter i ett ganska stökigt kök och virkar när Fru Karlsson kommer förbi och vill sälja en begagnad aftonkappa. Tilda tycker att kappan är underbar men som vanligt har hon inte några pengar. Och av sin man, som gärna tar sig ett par glas, får hon bara till det allra nödvändigaste. Om hon eller barnen behöver något extra brukar hon gå till pantbanken. I huset där Tilda bor går rykten om att hon ska ha stulit en kopparflaska från häradshövdingens nådiga hustru, fru Broman. Dessa rykten skrämmer Tilda. Hon har nämligen en gång tidigare varit beskylld för att ha stulit ett par silverskedar. Den gången svor hennes man att han skulle slå ihjäl henne om hon gjorde om det. Fru Karlsson går men lämnar kvar kappan i förhoppningen om att Tilda ska lyckas övertala sin man att köpa den. Fru Broman kommer och lyckas med olika hot få Tilda att erkänna att hon har knyckt kopparflaskan och pantsatt den, för att sedan använda pantkvittot som säkerhet för ett lån på fem kronor. Fru Broman ger Tilda fem kronor så hon ska kunna köpa tillbaka pantkvittot och lösa ut kopparflaskan. Strax efter att fru Broman gått, kommer Tildas man hem och det dröjer inte länge förrän han hittar pengarna och historien om kopparflaskan uppdagas. Han rusar mot henne: Tilda: Hjälp mig! Hjälp mig då! Du tänker väl inte strypa mig? /.../ Slå inte! Slå inte! [Persson gör en rörelse med handen som för att slå henne.] /.../ Herre Jesus, slå mig inte! Persson: Jag skulle slå ihjäl dig om du gjorde om'et sa' jag. Och det ska jag me'. [Knuffar till henne så att hon far i golfvet.] /.../ Rör dig inte, för då slår jag. Sparkar dig som en hund, ska jag, ditt utskum! Tvi! Med grannarna som vittnen klarar den smått rusiga Persson upp affären med en mycket spak fru Broman. Därefter lugnar han sin hustru, säger åt henne att ta på sig kappan som han ska köpa på avbetalning så att de kan gå ut på en promenad. Han garanterar Tilda att hon inte behöver skämmas - för han har heder för två. Ulrika Lindgren
Stäng
|