ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA

SAMMANFATTNING: Långhuskyrka med förhöjt tresidigt avslutat kor. Ingång i väster, sakristia tillbyggd mitt på norra långhusväggen. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv målat i ljusblått. Predikstol från 1600-talets slut i plattskärningsteknik och skurna figurer inköptes 1730. Altaruppsats från 1735 är utförd av Isac Schullström i provinsiell barock. Västläktare med målad barriär tillkom på 1750-talet. Interiören har genomgått flera förändringar under 1800-och 1900-talen. Från 1800-talets mitt märks bland annat det välvda brädtaket och altaret i nygotiskt stil. Orgelfasad från 1878 i nyklassicistisk stil. Bänkar, läktarunderbyggnader och kororgel härrör från en renovering under ledning av arkitekt Janne Feldt 1973.

KYRKORUMMET har golv lagt med laserade furabrädor. I mittgång och korsgångar ligger en rödorange matta. Väggarna är putsade och målade i gråvitt. De bryts upp av spetsbågade FÖNSTER, glasade med antikglas, delvis grönfärgad. Rummet täcks av ett trätunnvalv som är valmat över koret. Profilerad taklist målad i brunt, orange och vitt. Öppna BÄNKAR från 1974 är fördelade på fyra kvarter. De har rektangulära speglar med grönlaserat ramverk och orange-röd spegel med profilerad panel. Psalmbokshylla, baksida, rygg och sits är grönlaserade. Lösa dynor i grön galon, bänkvärmare under. Under läktaren är två bänkar på var sida kortade så att det ett litet "torg" på var sida. DÖRRAR från kyrkorummet mot söder och norr utgörs av rektangulära trädörrar delvis spröjsade och glasade, målade i grått. Över södra porten finns ett stort rundat fönster. Porten mot väster är av trä, gråmålad och övre delen är glasad.

I det två steg förhöjda KORET är golvet lagt med lackade brädor. I de snedställda korväggarna finns fönster. ALTARUPPSATSEN från 1735 är tillverkad av Isac Schullström och är uppdelad i två våningar. Som centralmotiv i den nedre delen finns den Kristus korsfästelse, på var sida står Maria och Johannes flankerade av spiralvridna kolonner och två skulpturer föreställande Moses och Aron. Den övre delens mitt utgörs av en relief av den uppståndne Kristus stående på ett förgyllt klot och hållandes segerfanan. På var sida härom finns två spiralvridna kolonner. Överst finns en strålade sol. Uppsatsen omges av akantusslingor. Dominerande färger är förgyllningar, blått och grönt. Framför finns en rundad ALTARRING med svarvade balusterdockor målade i blågrått och vitt och försett med stoppat knäfall och överliggare klädda i guldgult tyg. ALTARE av trä målat i gulvitt i klassiserande stil med förgyllda detaljer. DOPFUNT av röd kalksten, prydd med ornamentik i låg relief och inskriptionen: "Låt barnen komma till mig ty sådana höra Guds rike till". Den är daterad till 1746 och inköptes då från Kinnekulle.
KORMATTA i röllakansteknik i blå toner. På södra sidan finns en KORORGEL från Grönlunds med betsad fasad i grönt och lite orange. Även ett PIANO står här.

PREDIKSTOL norr om koret med åttkantig, rak korg och åttkantig baldakin. Båda är försedda rikt dekorerade med ornamentik, dels i plattskärning, dels skulpturer föreställande bland annat Kristus, evangelisterna och några apostlar. Korgens underdel är svängd inåt och avslutas med en vit cylindrisk fot. En rak trappa med dörr och helsida leder upp till predikstolen. Trappans sida är försedd med dekorativt illusionsmåleri i barockornamentik, vilken tillkom i samband med att predikstolen kom till Östra Fågelvik.

ORGELLÄKTARE från 1756 är på mitten utskjutande i kyrkorummet och bärs upp av två par pelare. Pelarna har en fyrkantig bas och åttkantiga skaft och är målade med en kraftig marmorering i brungrönt och blågrönt. Taket under läktaren är målat med moln i rosa, grått och vitt. LÄKTARBARRIÄREN är spegelförsedd med marmoreringar i och blomstermålningar utförda 1759 av mäster Herman, Karlstad. Läktaren har två gradänger och är möblerad med lösa stolar, heltäckningsmatta melerad i brunbeige. ORGELFASAD i nyklassicistisk stil från 1878, är tillverkad av orgelbyggarfirman Molander & co, Göteborg. Den är målad i grönt och försedd med förgyllda element. Under läktaren finns skåp för textilförvaring från 2000. De är tillverkade av trä, försedda med fyllningar och målade i två grå toner med orange listverk. Här finns också två äldre skåp. LJUSBÄRARE i smide står placerad under läktarens södra del.

VAPENHUS har golv av skiffer, putsade väggar och trätak betsat i brunorange. Trappa i söder till läktare, från 1974 lagd med heltäckningsmatta. På norra och södra sidan finns förrådsutrymmen.
Tornvåning 1 med heltäckningsmatta, nya skåp för förvaring, WC, dörr in till läktaren och i valvöppningen en takrosett.

SAKRISTIA med trägolv, putsade väggar avfärgade i vitt, och platt, vitlaserat trätak. Rektangulärt fönster av trä mot norr, målat i grått. I fönsternischen är ett altare gjort med bland annat ljusstakar. Rektangulär trädörr med speglar, målad i grågrönt. Förvaringsskåp mot västra väggen. Rummet är möblerat med trämöbler.

KLOCKOR två klockor. Storklockan gjuten av KG Bergholtz, Stockholm 1884. Lillklocka från 1717 gjuten av Gerhard Meyers änka. Med en bild av Karl XII till häst omgiven av inskriptionen Pro pace et fide (För fred och tro)

Kyrkan har en barock planform med ett relativt brett kyrkorum, tresidig koravslutning i öster, västtorn och vidbyggd sakristia vid nordväggen. Ingång sker i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkans murar är spritputsade utvändigt med foder kring dörrar och fönster samt hörnkedjor i slätputs. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar, sannolikt förstorade i senare tid. Fönstren är av trä och målade i grått, öppningsbara. Fönsterbrädor är av snedställd reliefhuggen kalksten. En rundbågeformad port i väster av trä är målad i grått. Den rektangulära porten på södra sidan har rundad, glasad överdel och är tillverkad av brunoxiderad aluminium. Dörren är glasad och försedd med ett stort runt fönster ovanför. Träinklädd, vitmålad takfot, vattenavrinning av koppar.

Västtornet har kraftiga hörnpilastrar och under den profilerade takfotskanten i puts finns parställda ljudöppningar med träluckor på respektive sida. Tornets spira och långhusets valmade sadeltak är täckt av diagonallagt skiffer från Glava. Spiran kröns av ett kors med tre kulor och en tupp.

Sockeln runt byggnaden är putsad och målad i grått, försedd med moderna ventiler
Mitt på norra sidan är en sakristia vidbyggd. Den har valmat tak lagt med skiffer och är försedd med dörr mot väster och ett rektangulärt fönster mot norr.

Kompettering vid inventering 2004- Den första kyrkan i Östra Fågelvik var en tidig medeltidskyrka i sten från 1100-talet. Den låg ca 600 m nordväst om den nuvarande kyrkan och skall enligt uppgift ha legat på en "sumpig äng" vid gården Björka. På 1830-talet lär man också vid dikesgrävningar på gården ha funnit lämningar som tyder på att här funnits en kristen begravningsplats. Kort tid efter reformationen var kyrkan mycket förfallen och man fick år 1563 hjälp till en större reparation. Medeltidskyrkan övergavs vid 1600-talets slut. Platsen grävdes ut 1970-71 då återfanns grunderna efter en liten stenkyrka med långhus och kordel med måtten 6,5 x 5,2 respektive 3,3 x 3,2 meter.
En träkyrka uppfördes på den nuvarande kyrkans plats på 1680-talet. Kyrkan, som stod färdig 1691, var tjärbrådd och försedd med klockstapel, vapenhus och sakristia. Klockstapeln blev dock färdig först några år in på 1700-talet. Träkyrkan brann ned den 11 augusti 1714 till följd av ett åsknedslag. Allt som räddades var en psalmbok och en bibel.
En ny stenkyrka påbörjades 1715 och arbetet bedrevs i etapper fram till 1726. Kyrkan uppfördes med tidstypisk planform bestående av rektangulärt långhus med tresidigt koravslut, vidbyggd sakristia på nordsidan samt västtorn. Arbetet leddes av murarmästare Lars i Lundstorp. Snickaren Anders Olsson, Filipstad var ansvarig för inredningen. Den första gudstjänsten hölls i kyrkan 1716 som då också invigdes av superintendenten Torsten Rudén. Sakristian uppfördes 1724 av hantverkare Per Håkansson, Bäck, Östra Fågelvik. Tornet uppfördes 1725 av muraren Lars i Lundstorp och tornhuven var färdig året därpå. Interiören målades år 1728 av mäster Nils Mård, Karlstad. Predikstolen uppsattes år 1730 och är den predikstol som fortfarande används. Det finns flera sägner kring predikstolen. Bland annat sägs att Gustav Vasa låtit uppföra den åt Olaus Petri i Stockholms storkyrka och att det skulle ha varit denna som gett Olaus Petri namnet "Mäster Olof i korgen". Det har också sagts att predikstolen stått i Wittenberg och att Martin Luther skulle ha predikat ifrån den. Ingen av dessa traditioner kan dock vara sann. Predikstolen är nämligen utförd i barock med reminiscenser av senrenässans och enligt experternas omdöme pekar detta på att den bör vara byggd i senare hälften av 1600-talet. På huven till predikstolen finns årtalet 1625, men vissa olikheter i huven och predikstolen tyder på att de från början inte hört samman. Till Östra Fågelvik kom predikstolen från Karlstads domkyrka, som hade fått den från Fellingsbro kyrka i Närke. Av någon anledning passade den inte för domkyrkan, varför den överläts till Östra Fågelviks kyrka, mot att man ersatte Karlstad för frakterna. Kapten Johan von Gegerfeldt på Välinge var vid den tiden kyrkoföreståndare och han bidrog till målningen av predikstolen, vilket också avspeglas det gegerfeldtska vapnet på predikstolens trappräcke. Även altartavlan är ett förnämligt arbete, som var färdigt på hösten 1735. Den är tillverkad av bildhuggarna Isac Schullström och Bengt Wedulin. Det var Schullströms första arbetet i trakten. Efter 16 veckor var arbetet färdigt varefter han också målade den. Arbetet blev lyckat och fungerade som viktig marknadsföring för Schullström och han fick snabbt nya uppdrag. En västläktare uppfördes 1756. I samband med detta togs ett större valv upp mellan tornet och kyrkorummet. Arbetet utfördes av Hinrik Hofman som var gesäll under domkyrkobyggaren Haller.
Kyrkan har under 1800-och 1900-talen genomgått flera förändringar. Vid mitten av 1800-talet gjordes det platt innertaket om till trätunnvalv, och yttertakets resning ändrades och lades med skiffer. I slutet av 1800-talet tillkom det nuvarande altaret, altarringen och psalmnummertavlorna. Den nuvarande interiören med bänkkvarteren, färgsättnigne och läktarunderbyggnader härrör från en renovering 1973 under ledning av arkitekt Janne Feldt.