säters kyrka

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Säters kyrka uppfördes sannolikt under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Enligt avbildning i Monumenta från 1671 bestod den tornlösa kyrkan vid denna tid av ett rektangulärt långhus, ett smalare, rakt kor, halvrund absid och vapenhus i söder. Kyrkan har relativt tidigt tillbyggts i väster. På 1700-talet tillbyggdes koret och fick en tresidig avslutning. Predikstolen tillkom ca 1750-1800 och altaruppsatsen av Johan Ullberg 1774. Dopfunten från 1100-talet tjänstgjorde ca 1900-1958 som fot till predikstolen. Trätornet med lanternin och spira är byggt på 1800-talet, troligen på 1830-talet. 1899 fick kyrkan värme i form av en kamin, som placerades i den gamla koringången.
1909 fick kyrkan ett välvt innertak och sin första orgel, tillverkad av CA Härngren, Lidköping. Samtidigt byggdes läktaren om och försågs med nya stolpar, ny trappa och nytt läktarbröst. Kyrkan fick också nya bänkar, ny altarring och nytt altare. 1922 hade man problem med fukt och svamp i kyrkans inre delar. 1934 uppstod problem med röta i det gamla innertaket, vilket åtgärdades. Samtidigt byttes fönstrens innerbågar och sakristian fick skåp och vindfång. Arkitekt var Allan Berglund.
1937 fick insändes ritningar för installation av panna för lågtrycksånga med ledningar till myndigheterna. AS Nordström, Norrköping, gjorde ritningarna. 1954 ommålades bänkarna av KJR Johansson, Skövde. 1974 fick kyrkan helt ny puts samt nya stuprör och stuprännor av kopparplåt. Korset fick också ny kopparplåt. Några bänkar togs bort och ett läktarunderrede med garderober byggdes. Aronsons byggfirma i Väring anlitades. Trasiga fönsterbågar utbyttes och en äldre gravsten uppsattes öster om koret. Ny orgel inköptes från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, 1979 .
1984 installerades elvärme med paneler. 1989-1990 renoverades interiören. Ursprungsfärger på altartavla, nummertavla och predikstol togs fram och föremålen konserverades av Alf Hedman. Tak och bänkar målades. En minneslund anlades på kyrkogården 1997.

, Säters kyrka uppfördes troligen på 1100-talet. Den romanska kyrkan avbildades i Peringskiölds Monumenta Sueo-Gothorum på 1670-talet och hade då fortfarande kvar sitt medeltida utseende med långhus och ett smalare och lägre absidförsett kor i öster. Ett vapenhus fanns då på kyrkans södra sida. Långhuset hade tidigt förlängts åt väster. År 1750 byggdes koret om och fick nuvarande tresidiga avslutning. Trätornet med lanternin påbyggdes västgaveln troligen på 1830-talet. Sakristian i norr är av okänd ålder. Större renoveringar har utförts 1909 och 1974 samt 1989-1990. Interiört har kyrkan bl.a. altaruppsats snidad av Johan Ullberg 1774 samt även predikstol och nummertavla från 1700-talet.
Kyrkogården som också är från tidig medeltid har utvidgats efter 1880 ca mot öster och även 1911 mot norr. De täta utvidgningarna vittnar om de stora befolkningsökningar som skedde på landsbygden under 1800-talet. Oavsett utvidgningarna är kyrkogården en ålderdomligt präglad gammal sockenkyrkogård, särskilt i den homogena södra delen som har mycket stort kulturhistoriskt värde och där de äldsta gravvårdarna från början av 1700-talet finns. Huvudkaraktären på kyrkogården är mycket väl bibehållen med gravvårdar, muromgärdning, smidesgrindar, entréer och trädkrans. Hela kyrkogården har en starkt miljöskapande karaktär och inte minst i den södra delen. Helheten med den lösa områdesindelningen, grusgångarna och den variationsrika gravvårdssammansättningen med inskrifter bär vittnesbörd om den herrgårdstäta socknens agrara förankring, om bisysslor om äldre tiders stora klasskillnader och om det ofta hårda livet i agrarsamhället. Ett stort antal gravvårdar är mycket välbevarade och representativa för tiden från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Säters kyrka och kyrkogård är av mycket stort kulturhistoriskt värde.

SÄTERS KYRKA - Kyrkan är en enskeppig salkyrka, bestående av långhus med läktare och liten underbyggnad, kor med tresidig avslutning samt vapenhus i tornunderdelen .
LÅNGHUS - Långhuset är uppdelat genom en mittgång. Västra partiet består av en liten underbyggnad bakom en spaljé. På långväggarna sitter ett epitafium på varje sida.
GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående furuplankor av varierande bredd.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. Golvlist saknas. Taklisten är profilerad och marmorerad i vitt och ljust blått.
PORTAR - En djup nisch längst fram på långhusets södra sida visar var den äldre ingången suttit. I nischen sitter nu två radiatorer framför ett vitmålat galler med dekor av sex guldfärgade båtar/kronor(?).
INNERDÖRRAR - Ingång till kyrkorummet från vapenhuset utgörs av en pardörr. Dörren är en svängdörr, ådringsmålad i gulbrunt. Dörrbladen har vardera två spegelfyllningar nedtill samt överst 18 glasrutor.
FÖNSTER - De fem kopplade fönstren från 1934 är rundbågade. Fyra av dem är parvis placerade. Fönstren har enkla, grå foder. Innerbågarna har nio lufter. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, rundbågade, djupa fönstersmygar, målade och putsade som långhusets väggar. Fönsterbänkarna är gråmålade. Under fönstren sitter radiatorer.
TAK - Långhus - kortak utgörs av ett välvt trätak från 1909. Takets smala, längsgående panelbrädor är målade i ljust blått. I takets mittaxel är uppsatt två stjärnformade träskärmar. Skärmarna är profilerade och målade i blått, gulbrunt och grått. I mitten är ett vitt grekiskt kors med guldstrålar. I centrum av vart och ett av korsen hänger en ljuskrona. Taket renoverades 1934.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren, vid nedersta bänkradernas ryggbricka, finns på båda sidor av mittgången en spaljé av blåmålade, smala, profilsvarvade pelare i två våningar. Underbyggnaden är från 1974. Utmed långhusets västvägg mot vapenhuset består läktarunderbyggnaden på båda sidor om mittgången av gråmålade förvaringsskåp. Läktarunderbyggnaden i vapenhuset inrymmer toalett i söder och uppgång till läktaren i norr.
KOR - Det tresidigt avslutade tillkom på 1750-talet. Koret avgränsas i väster av bänkskärmarna. Predikstolen är placerad på nordsidan och dopfunten samt nummertavlan på sydsidan.
GOLV - Koret utgör en fortsättning av långhusets brädgolv. Under korgolvet finns en gravkammare, som kan nås genom en lucka i golvet framför altarringen. Den gravhäll som tidigare täckte gravkammaren är idag inmurad i korets östra fasad.
Framför altarringen ligger en modern kormatta i bl.a. blå och gula nyanser, komponerad av S Frössling, Skaraborgs läns hemslöjd i Skövde.
VÄGG - Väggar och taklist har samma utformning som i långhuset.
INNERDÖRR - Dörren till sakristian är från 1900-talets förra del. Den gråmålade trädörren har fem spegelfyllningar och profilerade foder i samma färg.
FÖNSTER - Koret har ett fönster på sydsidan, ett i nordöst och ett i sydöst. De kopplade fönstren är rundbågade. Fönstren har enkla, grå foder. Fönstret i söder har samma utförande som långhusfönstren. De övriga är indelade i 21 lufter med hjälp av blyspröjsar. Fönstren sitter i utåt avsmalnande, rundbågade, djupa fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Fönsterbänkarna är gråmålade. Under fönstren sitter radiatorer.
TAK - Taket är en fotsättning på långhusets ljusblå tunnvalv och har en likadan kronmedaljong som långhuset. Taket är valmat i öster för att korrespondera med korväggens form.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1909 är placerat ca en meter från korväggen. Altarbordet är av gråmålat trä och sidorna av vertikal pärlspånt.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två öppna bänkkvarter med vardera sexton bänkar, skiljda genom mittgången. Bänkarna står placerade på förhöjda, påbyggda golv av tvärgående, lackade, smala furubräder. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. De är från 1909 och målade i engelskt rött och har svängda, blåmålade gavlar, prydda med ett förgyllt kors samt kannelyrer i engelsk rött.
PREDIKSTOL - Predikstolen är troligen tillverkad vid 1700-talets slut. Den har upptill en profilerad sarg, målad i blått och engelskt rött. Foten, i likartade färger, är balusterlikande med fyrsidig fotplatta. Foten är troligen tillverkad 1958. Predikstolen har beige bottenfärg. Den ovanliga dekoren består bl.a. av ett molntäcke i olika grå färger upptill och växande, smala, gröna och bruna blad nedtill. Häremellan är målat vertikala, gula och vita stavar i trompe l ´oeil. Vid 1989-1990 års renovering avlägsnades skulpterade inslag på predikstolen, samtidigt som senare övermålning avlägsnades. En gråvit trappa med armstöd uppburna av osymmetriskt sågade brädor, leder upp från öster.
ORGEL - Orgelverket, vilket har 12 stämmor, är byggt av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Det installerades 1979. Kyrkans äldsta orgel var från 1909. Nuvarande orgelfasad är från densamma. Den grå - och vitmålade fasaden har vid sidorna långa pipor formerade till två kraftiga pelare. Upp - och nedtill avslutas pelarna med guldfärgade friser. Mellan pelarna, över klaviaturen, är en nisch med kortare pipor. En skulpterad, guldfärgad sol pryder nischens rundade överdel. Orgelfasaden kröns av ett tympanonfält med akantusslingor samt i mitten en festong - allt i guldfärg.
LÄKTARE - Läktaren, ombyggd 1909, vilar på två enkla gråmålade, fyrsidiga pelare, målade i gråvit färg. Samma färg har läktarbröstet. Den halvrunda, brutna läktaren består av rikt profilerade svarvade balusterdockor, marmorerade i vitt och grått. Sarg samt nedre listverk är profilerade och har en grå färg. På läktarens sydvästra del finns förvaringsskåp. Här står även en lång kista från ca 1900, med den målade inskriptionen "Säters kyrka". Läktaruppgången går via en trappa från vapenhuset.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av ett skulpterat krucifix samt bokstäverna INRI. Kristus har ett guldfärgat höftkläde och hänger på ett brunt kors mot en blå bakgrund, inramad av bladrankor i halvskulptur.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är tillverkad 1774 av träsnidare Johan Ullberg från Velinga. Ursprungsfärger togs fram 1990. Altaruppsatsen var före 1989-1990 års renovering övermålad. På båda sidor om altartavlan är två spiralsvarvade, korintiska kolonner, målade i rött med förgyllningar på bas, kapitäl och på skaftens vinranksdekor i relief. Utanför kolonnerna finns genombrutna, skulpterade akantusrankor i rött, grönt och guld. Över och under krucifixet finns svarta tavlor med bibelord i guld. Krönet utgörs av ett skulpterat, blått moln med guldfärgade strålar. Framför molnet är en målad Jahvésol, två kronor samt två skulpterade helfiguränglar med bajonetter.
ALTARRINGEN - Altarringen med balustrad från 1909 har balusterdockor i samma utförande och färgsättning som på läktarröstningen. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rödbrunt ylletyg. Altarringen är placerad en knapp meter framför korväggen.
DOPFUNTEN - Dopfunten, troligen 1100-tal, har uttömningshål och en dekorvulst runt cuppans nedre del. Basen är fyrsidig. Dopfunten återfanns, enligt uppgift, 1938. Den har under en del av 1900-talet tjänstgjort som fot till predikstolen. 1958 återfick den sin ursprungliga funktion.
NUMMERTAVLOR - Den svartmålade nummertavlan, troligen 1700-tal, liknar altaruppsatsen med en ram av genombrutna akantusslingor i grönt, rött och gult. Den är monterad på en ny stolpe i rött och vitt. svart. Ursprungsfärger framtogs 1990.
EPITAFIER - Kyrkan äger fyra epitafier, två upphängda på södra långhusväggen och två på norra långhusväggen. Tre av dem är från tiden runt 1700 och en från 1773. Den senare är, enligt inskription, renoverad 1910. Epitafierna är tillägnad släkterna Lind av Hageby, Björnhuvud och Hammarhjelm, vilka varit viktiga jordägare i socknen. Epitafierna har rik barockskulptur med inramning av växtornament, rustningar och fanor. De har blå bottenfärg och dekor i guld och rött framför allt.
ÖVRIGT - Kyrkan äger även ett timglas och ett rökelsekar av 1400-talsmodell, två mässingskronor, en ljuskrona med nedhängande kristallblad, åtta ljusarmar mm.
VAPENHUS - Ett äldre vapenhus fanns tidigare på långhusets södra sida. Idag utgör tornunderbyggnaden vapenhus.
GOLV - Vapenhusets golv består av stora, ej slipade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna utgörs av vitmålad puts.
PORT - Västportens pardörrar är invändigt målade i mörkt brunt. Varje dörrblad har tre rektangulära spegelfyllningar.
INNERDÖRRAR - Dörrar till toalett respektive läktartrappa är ådrade i gulbrunt och har vardera två speglar.
TAK - I det plana innertaket är uppspikat längsgående, gråmålade, smala brädor.
SAKRISTIA - I sakristian finns, förutom garderob och dörr till farstu utmed västväggen en nisch med tvättställ. I sakristian finns även två ekstolar av barockmodell, med rektangulära ryggbrickor.
GOLV - Golvet utgörs av smala, tvärgående furuplankor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avgränsas nedtill av en slät, vitmålad golvlist och upptill av en blåmålad.
INNERDÖRR - En gråmålad dörr med ramlist leder ut till farstu i väster.
FÖNSTER - De två gråmålade innerbågarna har sex lufter. Fönstren sitter i en utåt avsmalnande, djup fönstersmyg, målad och putsad som väggarna. Fönsterbänken är gråmålad.
TAK - I taket sitter släta, tvärgående brädor, målade i ljust blått.
TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1utgörs av långhusets västparti. En trappa leder från läktare till tornets andra våning. Golv, väggar och tak på våning 2 består av trä. Denna våning har tre rundbågade gluggar med svarta ljudluckor. Härifrån leder en stege till nästa våning. Våning 3 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä. Här finns en mindre glugg med luckor i varje väderstreck och en kista med tre lås samt två klockor.