Halla kyrka

Halla kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är långhuset, vilket byggdes omkring år 1200, medan tornet tillkom något decennium senare. Yngst är koret och sakristian, vilka uppfördes vid mitten av 1300-talet.

Av utvändiga förändringar sedan byggnadstiden kan nämnas att yttertakens taktäckningsmaterial ändrades från bräder (falar) till tegel omkring sekelskiftet 1700, och fönstren på långhusets södra sida nyupptogs respektive vidgades 1697 och omkring 1860.

De senaste restaureringarna
Kyrkans interiör och exteriör restaurerades 1965 efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Tornets fasader, som ursprungligen varit oputsade, frilades från puts, medan övriga fasader putsades om. Kolonnetterna av trä i tornets ljudgluggar byttes ut mot d:o av kalksten, kolonnetterna i korportalen och det östra fönstrets masverk kompletterades. Hängrännor och stuprör monterades. Den västra korgaveln förstärktes. Ett vattenburet värmesystem med pannrum under sakristian anordnades, och elektrisk belysning installerades. Muralmålningarna togs fram och konserverades.

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1994-95 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Då reparerades tornhuven, långhusets och sakristians tak lades om och stegar anordnades i tornhuven. Fasaderna putsreparerades alternativt nyputsades, naturstensytorna rengjordes och foglagades, och fönstren och portbladen sågs över.

Väggar och valv i kyrkorummet samt i sakristian är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Muralmålningar finns i koret (fragmentarisk passionsfris, helgon, aposteln Johannes, inskription från 1600-talet och invigningskors) och i långhuset (akantus-slinga som takbård samt invigningskors), dessutom finns putsristningar på långhusets väggar. Tornrummets puts är utförd med ett fett kalkbruk som mer har karaktär av brett utstrukna fogar än traditionellt putsskikt.

Koret och sakristian täcks av vardera ett kupolartat, gotländskt kryssvalv av kalkstensflis, långhuset täcks av ett plant brädtak med målningar från slutet av 1600-talet. Tornrummet täcks av ett plant, omålat brädtak. I tornets övervåning ett tunnvalv av kalkstensflis. Pannrummet har omålade betongväggar.

Bjälklag och golv
Korgolvet och sakristigolvet består av kalkstensplattor, den med två steg upphöjda altarrunden är liksom tornrummets golv belagd med kalkstensflis. Långhusets golv består av fernissade bräder.

Tornet har tre träbjälklag samt som nämnts ett tunnvalv av kalksten, det senare över den första vindsvåningen. Pannrummet har betonggolv.

Trappor och stegar etc.
Till tornhuven och vindarna leder trästegar genom tornets våningar. Tornhuven har stegar och vilplan av trä, vindarna över långhus och kor har inspektionsbryggor av trä.

Fast inredning
Korets fasta inredning utgörs av altare med altaruppsats av trä, skrank samt två väggskåp av trä. På det sydöstra sidoaltaret i långhuset vilar predikstolen. Kyrkbänkar i två kvarter utmed långväggarna i långhuset.

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus samt ett torn. Pannrum i ett källarutrymme under sakristian.

Ytterväggar och murverk
Väggarna består av kalksten, i korets sydöstra hörnkedja är två delar av en runsten inmurade. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar som på kor, sakristia och långhus har en krönande rundstav.

Fasader
Korets, sakristians och långhusets fasader är putsade med kalkbruk och avfärgade vita. Tornets murar är endast fogade. Omfattningar, portaler och hörnkedjor är oputsade.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk modell, åttkantig med profilerad gesims av trä. Huven är klädd med snedkantade bräder, s.k. tornpanel. Panelen är spikad på offerreglar med underliggande spikplåtar. Spiran kröns av ett kors samt en vindflöjel till vilken det är ca 35 m. Konstruktionen består av sågade (högbenen) och bilade virken.

Klockdäcket består av falar lagda med fall mot en ränna med kort utkastare av järn mot norr. Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning.

Yttertaken över kor, sakristia och långhus är täckta med enkupigt tegel på tät bördning av råspont. Tätningar mot omgivande murverk av blyplåt. Vindskivor av trä, korets och sakristians vindskivor korsas i nocken och avslutas med kontursågade drakhuvuden. Hängrännor och stuprör av omålad plåt, sakristians tak som också tar emot regnvattnet från kortaket saknar stuprör och rännorna har istället fritt utlopp mot norr. Taklucka på korets norra takfall och skorsten på den västra delen.

Korets och långhusets takstolar är till stor del medeltida. Virket är bilat med lagningar och kompletteringar av både bilade och sågade virken. Sammanfogningarna är dymlade. Takstolarna består av högben, två omgångar hanbjälkar, bindbjälke samt mellan dessa sparrar.
Sakristians takkonstruktion har inte besiktigats.

Fönster och andra muröppningar
Långhuset har ett rundbågigt fönster i den södra resp. den norra fasaden, dessutom ett rektangulärt fönster i söder. Koret har två spetsbågiga fönsteröppningar, en åt söder och en mot öster. Sakristian har ett fönster i öster.

Långhusets båda fönster har bågar, karmar och spröjs av trä, fönsterbänkarna är plåttäckta. Korets båda fönster har omfattningar är av fint huggen kalksten, blyinfattade glas monterade direkt i stenkarmarna, och utvändiga droppnäsor av blyplåt. Den östra fönsteröppningen har dessutom masverk av kalksten. Även sakristians fönster har blyspröjsade glas monterade direkt i stenkarmen. Trifolieformad omfattning med rektangulär öppning och invändigt järngaller.
Ljudgluggar: rundbågiga, en i var fasad med bågar och kolonnetter av fint huggen kalksten. Solbänkarna är belagda med falar. Fågelskyddsnät på träramar.

Ljusgluggar finns i tornets södra och norra fasad, två kopplade i vardera, de är rundbågiga och åtskiljs av en mittkolonn. Fågelskyddsnät på träramar. Solbänkarna täcks av blyplåt. Liten, enkel ljusöppning i korets östra gavelröste.

Portaler
Av kyrkans tre portaler är det korportalen som är den mest utsmyckade, den är en tresprångig perspektivportal med delvis manteltäckt tympanon, kapitälbandens ovansida täcks med blyplåt, vimperg.

Långhusets och tornets portaler är båda mycket enkla rundbågiga portaler, den förra med två språng, överljusfönster med träspröjs och båge, den yttre omfattningen med en relief i form av en ryttare till häst. Tornportalen är enkelsprångig utan särskild utsmyckning.

Dörrbladen är utvändigt tjärsmorda, de består av stående bräder. Korets och långhusets dörrblad är utvändigt klädda med panel, invändigt målade, tornportalens portblad är medeltida och har ursprungliga järnbeslag.