Vidkärrs barnhem

VIDKÄRRS BARNHEM 1935-1976
När Vidkärrs barnhem byggdes var det främst för att ersätta två andra barnhem i Göteborg – Majornas barnhem och Adolfsbergshemmet. Vidkärrs barnhem var platsen för en centraliserad stordrift. Det var ett av Sveriges största barnhem med plats för 176 barn. Barnen var från 1-16 år.
Vidkärr skulle stå för en ny funktionell hantering av de barn som hamnade där, med det allra senaste och moderna i inredning. Det planerade som ett slusshem där inga barn skulle vara kvar längre än ett år. De flesta barn var där en kortare tid, men ett stort antal var också kvar där en längre tid. Många skickades till fosterhem, kom tillbaka till Vidkärr och skickades iväg igen.
Vidkärrs barnhem hade egen sjukavdelning med anställda sjuksköterskor och läkare som regelbundet var på barnhemmet. Där fanns också ett centralkök som lagade mat till personal och barn. Till och från fanns också en egen skola, en barack som senare byggdes till. Antalet anställda varierade under åren från ett fyrtiotal till – som mest – ett hundratal.
Det förekom många studiebesök på Vidkärr – det ansågs inom barnomsorgen vara ett enastående barnhem. Modernt och med barnens bästa för ögonen. Men tiden gick ifrån de ursprungliga tankarna med stora barnhem. Vidkärr blev omodernt och barnhem blev omoderna. Vidkärrs barnhem slog igen paviljong för paviljong för att slutligen stänga helt 1976.
Vidkärrs barnhem är ett av de barnhem som nämns frekvent i ”Vanvård i social barnavård under 1900-talet” SOU 2009:99 och slutrapporten ”Vanvård i social barnavård” SOU 2011:61. I det arbetet intervjuades 866 personer, varav 67 personer som berättade om vanvård på Vidkärrs barnhem. (M.N.)