| Accessionstext <itemDescription> |
-
2006 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen en arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 228 i Fridhem, Karleby 2:8, Kungsåra sn, Västmanland, med anledning av ett tilltänkt vägbygge. Undersökningen genomfördes av Leif Karlenby, Ebba Knabe, Olof Pettersson och Ulf Strucke.<br><br>I närområdet finns hällristningar, skärvstenshögar och stensträngar. Det finns även spår av bosättningar med ...
Visa hela
2006 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen en arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 228 i Fridhem, Karleby 2:8, Kungsåra sn, Västmanland, med anledning av ett tilltänkt vägbygge. Undersökningen genomfördes av Leif Karlenby, Ebba Knabe, Olof Pettersson och Ulf Strucke.<br><br>I närområdet finns hällristningar, skärvstenshögar och stensträngar. Det finns även spår av bosättningar med dateringar från stenålder till järnålder. De synliga fornlämningarna är dock främst av bronsålderkaraktär. Det undersökta området utgör sannolikt bara en del av ett större boplatsområde, vilket anas genom skärvstenshögarna som ramar in platsen. Lokalen ligger på 35 m ö h och är C14-daterad till perioden 1700 till 1400 f.Kr., troligast 1600 till 1500 f.Kr. Boplatsen skulle då tillhöra bronsålderns period I. Tre C14-dateringar ger denna datering, men det finns därtill också en C14-datering som indikerar förromersk järnålder och lokalen har sannolikt varit i bruk åtminstone från senneolitikum till äldre järnålder. Dock talar inget nödvändigtvis för obruten kontinuitet inom detta tidsspann. I fynden ses, liksom i C14-dateringarna, en stark betoning på övergången mellan senneolitikum och bronsålder, samt äldsta bronsålder.<br><br>Fyra husgrunder hittades; två tvåskeppiga, en sannolikt treskeppig, och en hydda. Tvåskeppiga hus är i sammanhanget snarast arkaiska, och indikerar senneolitikum och äldsta bronsålder. Lokalen är relativt fyndfattig. De flesta fynd har hittats i den konstruktion som har tolkats som en hydda eller tältliknande konstruktion, och som troligen har använts som matförråd eller matlagningsplats. De fynd som ändå finns utgörs av kvartsavslag, flintavslag, keramik och några brända ben. De små keramikfragmenten är inte möjliga att tidsbestämma, och inte heller går ytbehandlingen att avgöra. Benen är från däggdjur av mellanstor eller stor art, men närmare artbestämning går ej att göra. Anmärkningsvärt är att det nästan inte finns någon bränd lera och lerklining, och inte heller någon knacksten/malare. Värt att nämna är dock en del av en flintdolk som hittades i hyddan.
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
