Ritning

Konstruktören Bernt Andersson skriver:
Compis 36
I slutet på 1970-alet kom förfrågningar på allt större båtar. IOR-regeln var inte längre styrande. Nu skulle båtarna ha mer volym speciellt akterut. Jag skissade upp ett förslag till en 36-fotare och vi fick omgående beställningar på två båtar. Några arbetsvilliga Dixie-seglare ställde upp som extra arbetskraft på kvällar och helger och så drog projektet igång.
Compisbåtar AB hade 1979 köpt upp Beasontillverkaren Karlstad Marinplast och slutit Beasoncirkeln. Widholms Industrier i Brastad, som tillverkade Beasonbåtarna och hade en väl utbyggd säljorganisation, var intressenter i projektet och tillverkade de första inredningssatserna.
Båten fick namnet Beason 36.
Kravet var enkelt. En stor, rymlig, säker, bekväm och lättdriven båt, utan hänsyn till några mätregler. Det var underbart för en konstruktör att leva ut fantasin.
Skrovet
För att få ett lätt och starkt och kondensfritt skrov valde jag en sandwichkonstruktion. En lång vattenlinje ger ett lättdrivet skrov. En relativt lång kölprofil ger tillsammans med kraftiga bottenförstärkningar en stark botten som tål en smäll. En blyköl var ett självklart val. Rodrets speciella konstruktion med tre lagringar ger styrka och placering längst bak ger utmärkt manöverförmåga.
Däcket
Fördäckets utvinkling ger inte bara karaktär utan också invändig volym i förpik och toalett. En skotskena för en självskotande fock låg i tiden och kunde integreras på ett smart sätt. Rena lättarbetade ytor är alltid önskvärda.
Sittbrunn
Vi hade alltid haft ombonade sittbrunnar med rejäla sargar och så skulle det vara. Rattstyrning var nytt för mig men ett önskemål på en så pass stor båt. En nyhet var också den öppningsbara akterspegeln. En känd båttidning kallade den för en ploj, trots att jag förklarat alla fördelar. Fällbara stegar både fram och bak var också nya grepp.
Invändigt
Ett så stort skrov gav större möjligheter än jag varit van vid. Vi valde en ljus och luftig salong med L-soffa på styrbord. Huvudskottet fick stå akter om masten inne i toautrymmet. Akterut under sittbrunn placerades en dubbelkoj i jätteformat. I övrigt ganska konventionellt.
Riggen
Partialriggen var inne och hade sina fördelar. För att slippa backstag valde vi kraftigare, genomgående profil och enkla bakåtsvepta spridare. Ett rejält storsegel med en bomlängd på 4,90 meter och inte alltför stora försegel skulle ge ordentlig drivkraft.
Den fortsatta historien
Den första Beason 36:an levererades 1981 och lämnades enligt avtal till den bortreste ägarens sommarboj utanför Södertörn. Dagen efter drabbades området av en kraftig storm varvid boj med bojsten drogs loss och båten drev på en stenkista. När den förväntansfulle ägaren kom för att se sin nya båt stack bara masten upp ur vattnet.
Det blev ingen succé vare sig för ägaren eller för oss i Compisbåtar AB. Den referens och utställningsbåt vi hoppats på gick till botten och så gjorde även bolaget samma höst. Under året byggdes fyra båtar och testades på olika sätt. Allt funkade som beräknat, men någon tidning tyckte båten var något lovgirig och vek.
På Gotalnd Runt, med orutinerad besättning och med begränsad segeluppsättning, kämpade vi länge i tätgruppen och slutade på en hedrande fjärdeplats.
Trots eller kanske på grund av vår hårdsatsning tvingades Compisbåtar att begära sig i konkurs hösten 1981.
Nya Compisbåtar AB bildades 1982 med delägarna Christer Strömberg och Leif Hennig. Med det nya bolaget kom nya förutsättningar och 36:an döptes om till Compis 36. Den enda ändringen som gjordes, efter viss påverkan, var att bommen kortades till 4,500 meter. Inredningen fick också ny design.
Det byggdes cirka 30 Compis 36:or under åren 1982-1985. Många gick på export, speciellt till Danmark och Norge. Ett exemplar levererades ända till Kalifornien i USA. Den leveransen var inte helt problemfri. Tätningsmassan mellan skrov och däck, som Vi använde här i Norden, tålde inte det varma klimatet där borta. Christer fick ta med sig serviceväskan och åka över och fixa det hela. Minst en 36:a finns i Medelhavet i Spanien.
Men det var hårda tiden. Varv efter varv försvann och 1985 var det dags för en ny konkurs.
Men 36:an var fortfarande intressant. Mambavarvet, BK-Marin i Forshaga, köpte formarna av konkursförvaltaren. Det var dags för en ny däcksform och de karaktäristiska utvinklingarna på fördäcket försvann. Båten döptes om till Mamba 36. Kärt barn
Man byggde cirka 10 Mamba 36:or innan det var dags för en ny konkurs.
Men 36:an är seglivad. Formarna finns idag i Arvika hos företaget Skrovab. Man har förlängt skrovet och gjort om sittbrunn. Nu är namnet Mamba 370. Inredningen är moderniserad och helt fantastisk. Tyvärr är marknadsföringen inte i samma klass, men man kan fortfarande skaffa sig en Compis 36:a trots att konstruktionen är mer än 20 år gammal.