ÖVERSIKT Långhuset nås via ett vindfång i väster. Sakristian är placerad öster om i koret i kyrkans östra del.
VINDFÅNG Vindfånget innanför ytterporten i väster har ett golv av kvadratiska, grå kalkstensplattor. Utrymmet täcks av ett tryckt valv, möjligen definierbart som mötande tunnvalv. Väggarna och taket är putsade och vitmålade.
I väster leder ovan beskrivna port ut till kyrkogården. I öster leder en pardörr in till kyrkorummet. Dörrbladen består av ramverk med tre släta fyllningar. Dörrbladens ramverk och dörrfoder är målade i ljust gråblått medan fyllningarna är målade i en mörkare gråblå kulör.
LÅNGHUS Långhuset har ett brunlaserat brädgolv. Väggarna har nedtill en bröstpanel som består av ramverk med speglar med rundade hörn, vilket troligen gör att panelen kan dateras till 1700-talet. Panelen är målad i grått med en grönmålad inramning av fyllningen. Panelens överliggare är målad i brungrått. Över bröstpanelen är väggarna putsade och vitkalkade. Väggarna avslutas upptill av en profilerad, trären taklist.
Kyrkorummet täcks av ett tryckt tunnvalv med breda vitmålade plankor. Tunnvalvet vilar på innanför murliven längsgående bjälkar. Bjälkarna är inklädda med brädor. Över kyrkorummet finns även två tvärgående bjälkar, vilka också är brädinklädda. De inklädda bjälkarna är målade i grått.
Långhusets fönsteröppningar är korgbågiga med putsade, vitkalkade smygar och fönsterbänkar. Fönstren har innerbågar av trä. Snickerierna är målade i ljust gråblått.
KOR Korets golv ligger ett steg högre än i långhuset. Golvet är lagt av rektangulärt, rött tegel där tegelstenarna är lagda parvis, vridna 90° i förhållande till varandra. Golvet är lagt med ett rullskift mot långhuset. Innanför altarringen ligger ett laserat brädgolv. Väggar är lika långhusets och långhusets tunnvalv sträcker sig även över koret. Fönsteröppningarna är rakt avslutade, i övrigt samma utförande som i långhuset.
I korets nordöstra hörn leder en dörr in till sakristian. Dörrbladet består av ramverk med speglar och är målat i tre gråblå kulörer.
SAKRISTIA Sakristians gjutna, gråmålade betonggolv täcks av en röd heltäckningsmatta. Väggarna är putsade, vitmålade och avslutas upptill av en taklist. Fönstren har samma utförande som i kor och långhus. I rummets nordöstra hörn finns en murad spis, numera igensatt. Sakristian har ett platt, vitmålat brädtak.
VIND Kyrkans vind når man från orgelläktaren via en lucka i långhusets nordvästra hörn. Över det ursprungliga långhuset är tio medeltida takstolar åtminstone delvis bevarade. Takstolarna består av tassar eller avsågade bindbjälkar, stödben, sparrar, saxsparrar och ett hanband. På grund av den tjocka isoleringen på vinden är takstolarnas remstycken, tassar eller eventuellt avsågade bindbjälkar svåra att se.
De tio takstolarna i långhusets mitt skiljer sig markant från takstolen över förlängningarna åt öster och väster, såväl till utformning som till använt virke. Över den östra förläningen är takstolarna delvis utförda av virke med samma smäckra dimensioner som över det ursprungliga långhuset. Möjligen är detta virke återanvänt och skulle i sådana fall kunna vara rester av det medeltida korets takstolar. Den västra förlängningens takstolar är utförda i grövre virke. Takstolarna över förlängningarna består av tassar, stödben, sparrar och dubbla hanband.
FAST INREDNING
ALTARE Altaret är murat, putsat och vitkalkat. Altarskivan är utförd i trä.
ALTARSKÅP Altarskåpet är ett preussiskt arbete som sannolikt utfördes under 1400-talet, möjligen dess senare del, och försågs med ett krön under 1600-talet. Skåpet är utfört i ek och består av två stora och åtta små tavlor. Det föreställer Kristus gravläggning och helgonen Barbara med kalk och svärd, Dorotea med barn och korg, Katarina med hjulet och Margareta med ormen. På altarskåpet finns vapensköldar som tillhör den preussiska ätten Wesselrodt. Altarskåpet hemfördes troligen som krigsbyte från Polen av överste Zacharias Pauli, Vingsleör gård i Lista socken. Skåpet skänktes till kyrkan av dennes änka Brita Hård af Segerstad, Bånkesta.
ALTARRING Den femdelade altarringen av trä består av ramverk med speglar med rundade hörn. Ramverk och speglar är målade i rödbrunt med listverk och profiler i mörkt brunt. Knäfall och överliggare är klädda med ett ljust tyg. Altarringen kan troligen dateras till 1700-talet.
BÄNKINREDNING Kyrkans öppna bänkinredning i två kvarter härrör från restaureringen 1914. Bänkarnas gavlar är målade i gråbeige med gröna fyllningar och guldfärgad profil. Invändigt är bänkarna målade i ljust grått. Överliggarna är målade i mörkare grått.
PREDIKSTOL Predikstolen består av en femsidig korg och en rak trappa från koret. Vid restaureringen 1914 försågs predikstolen med en bas som utfördes av några dörrar från kyrkans äldre bänkinredning från 1600-talet. Predikstolen är troligen tillverkad under 1600-talets första fjärdedel. På predikstolen sitter ett timglas som inköptes 1751. Nuvarande färgsättning i grått, blått, grönt och förgyllda lister härrör från restaureringen 1976.
Vid predikstolens anslutning till den norra muren finns en inskription med årtalet 1698. Den aktuella delen är återanvänd, vilket ses i avtryck efter två beslag på baksidan, och tillhör troligen inte ursprungligen predikstolen.
ORGEL Orgeln installerades 1914. I orgelläktarens barriär är en tidigare orgelfasad bevarad som kuliss. Fasadens mittsektion är högre än sidosektionerna. Sektionerna har tidigare haft synliga pipor, men dessa är idag ersatta med målningar av pipor.
LÄKTARE Läktaren i långhusets västra del uppfördes i samband med att kyrkan förlängdes på 1750-talet. Läktaren förefaller i huvudsak vara bevarad sedan dess. Läktaren vilar på två profilerade pelare på vardera sidan om mittgången samt på bjälkar vilande på murarna. I långhusets sydvästra hörn leder en trätrappa upp till läktaren. Under trappan är inrett ett mindre förråd, liksom vid i det norra bänkkvarteret vid långhusets västra vägg.
Barriären består av ramverk med speglar i samma utförande som på långhusets bröstpanel och på altarringen. Läktaren är i huvudsak målad i gråblått med gröna lister och förgyllda detaljer. Läktaren har ett lackerat brädgolv, vilket till största delen täcks av orgelhuset. Orgelhuset består av ramverk med speglar alternativt fyllningar av pärlspontad panel. Orgelns spelbord är placerad i läktarens sydvästra hörn.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT Dopfunten av sandsten är tillverkad under 1100-talet. Under 1800-talet var dopfunten under en period placerad utanför kyrkan på kyrkogården. Foten är utförd med en stor repvulst närmast cuppan. Cuppan är halvrund och odekorerad. Dopfunten är placerad i korets sydvästra hörn.
KLOCKOR De två klockorna i kyrkans klockstapel är båda gjutna 1706.
LAMPETTER På långhusets väggar hänger fyra lampetter från 1900-talets början, två på vardera sidan om mittgången.
LJUSKRONOR I kyrkan finns en malmljuskrona som 1749 skänktes till kyrkan av Helena Ryding på Kålsta gård. I koret hänger en kopia en medeltida järnkrona som numera finns på Historiska museet i Stockholm.
NUMMERTAVLA På korets östra vägg är två nummertavlor upphängda på vardera sidan om altaruppsatsen. Äldre fotografier visar att de tidigare har suttit på fotställningar. Nummertavlorna består av en svartmålad tavla som omges av en profilerad, rödbrunt målad ram och ett snidat överstycke. Nummertavlorna är troligen tillverkade under 1700- eller 1800-talen.
SKULPTURER I kyrkan finns ett par medeltida träskulpturer av ek. Den äldsta är tillverkad omkring 1250 och framställer en apostel med en bok i handen. Figuren har förlängts med ett par löst påsatta fötter samt ett stycke av klädnaden och har försetts med en nyckel. Skulpturen är placerad i korets sydöstra hörn.
Vidare finns en Mariafigur som ursprungligen kan ha varit mittbild i altarskåpet. Figuren är utförd i Lübeck omkring 1440. Mariafiguren är uppsatt på långhusets norra vägg.
TRIUMFKRUCIFIX Krucifixet av ek är ett svenskt arbete från senare delen av 1300-talet. Krucifixet är upphängt på långhuset södra vägg.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
