Rute kyrka

Kyrkan består av ett kor i öster och utanför dess norra vägg en sakristia. Långhuset är tvåskeppigt. I väster står ett torn med gallerier. Långhuset har på utsidan åt norr en murad strävpelare, täckt av ett plåttak.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Hela kyrkan med sakristan har en snedkantad sockel av kalksten, tornets sockel är dock betydligt högre.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade med synliga hörnkedjor av huggen kalksten. På korets östra fasad finns vid sidan av en medeltida ritning till en spetsbågig portal även ett årtal (1695) inristat i putsen.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Stommen är utförd på traditionellt sätt med fyra. korsande takstolar med handbilade högben, kryss och hanbjälkar. Alla virken har laxade och dymlade knutpunkter. Panelen är tjärad utvändigt, kanterna är täckta med remsor av järnplåt. Höjden till flöjeln är ca 45 m.

Tornhuven har utvändig avvattning med hängrännor, vattnet rinner via ett stuprör ut på långhusets norra takfall.

Tornets galleritak är lagda med ett enkelt lager falar. Tätningen mot tornmurarna är gjord med kalkbruk och en horisontell bräda under tornmurens utskjutande kalkstenar.

Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp med utkastare åt norr. Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.

Långhustaket är belagt med två lager falar på en till största delen bibehållen, äldre bördning av snedkantade bräder. En del av de senare är bilade och kan ha mycket hög ålder. Tätning mot tornmuren med remsor av järnplåt. Hängränna finns endast ovanför södra portalen. Takstolarna är tillverkade av bilade virken (högben, kryss och hanbjälkar) med laxade och dymlade knutpunkter. Flera av takstolarna är delvis medeltida, övriga är sannolikt tillkomna vid den genom inskrift avgivna tidpunkten (1686; på nedre hanbjälken till takstol nr. 8 från väster). En stödkonstruktion med uppgift att hindra takstolarna att stjälpa åt öster finns inlagd under takstolarna. Strävpelaren är belagd med svart plåt.
Kortaket är belagt med enkupigt, handslaget taktegel på öppen läkt. Läkten är kluven och teglen understrukna med rent kalkbruk. Nocken täcks av upp- och nedvända tegel lagda i bruk. Tätningen mot långhusgaveln är gjord med kalkbruk. Vindskivor och vattbräder av trä. Takfoten inbrädad.

Avvattningsanordningar saknas.

Takstolar av handbilat virke med laxade och dymlade knutpunkter. Vissa delar av takstolarna är sannolikt medeltida.

Sakristitaket är belagt med enkupigt tegel. Konstruktionen är inte besiktigad.

Fönster
Fönstren i långhuset och tornet är spetsbågiga med huggna kalkstensomfattningar, långhuset med två öppningar två åt söder och en åt norr, tornet med en öppning mot söder. Den senare har också ett masverk. Koret har två rundbågiga fönsteröppningar en, åt öster och en åt söder. Sakristian har två rektangulära snickerifönster åt norr, utvändigt försedda med tjärade träluckor.

Kyrkorummets fönster har blyspröjsade ytterglas och hela innerglas, korets och tornets fönster är insatta direkt i stenkarmen, långhusets är inputsade i kalkstensomfattningarna. Solbänkar av kalksten med droppbleck.
Tornet har två kopplade ljudgluggar åt varje vädersträck med kolonnetter och omfattningar av kalksten. Valvformar och originalkolonnetterna är i behåll. Gluggarna är invändigt försedda med fågelnät på träramar, solbänkarna är klädda med bräder (falar).

Tornets södra och norra murverk uppbryts av gallerier, var sida med fyra kopplade öppningar åtskiljda av kalkstenskolonnetter, upptill två kopplade arkivolter.

I tornets västra fasad finns en portöppning med tjärad lucka, i långhusets östra gavelröste och i tornets södra fasad vardera en ljusglugg, båda försedda med fågelnät.

Portaler
Portalerna (4 st.) är huggna av kalksten. Långhuset har två portaler, den södra (huvudingången) är spetsbågig, ensprångig med kolonnetter i sprången och rundstav i arkivolten. Tympanonskivan konturerad, delvis trasig. Långhusets norra portal och korportalen är båda rundbågiga med ett språng samt en hjässdroppe, långhusportalens dock avslagen. Tornportalen spetsbågig med tre språng i vilka kolonnetter med kapitälband är placerade. Konturerad vimperg och rundstav i arkivolten. Södra långhusdörren och korportalen med liggande panel på dörrbladen, de båda andra av stående plank, samtliga tjärsmorda. Långhusportalen med järnbeslag. Korportalen är in- och utvändigt försedd med handikappramper av stål.

Rute kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kor och långhus uppfördes i mitten på 1200-talet, kort därefter uppfördes tornet. Kyrkans valv dekorerades med målningar vilket skedde i slutet av 1200-talet. Möjligen ersätter kyrkan en äldre kyrka som SvK placerar på 1100-talet, detta trots att inga spår av en sådan är funnen. Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör.

I kyrkogårdsmuren finns två stigluckor av medeltida ursprung samt spår av en tredje bevarade.

I mitten av 1400-talet dekorerades väggarna invändigt med passionsmålningar. På 1600-talet byggdes de två kolonnerna i långhuset om till pelare och sakristian uppfördes. Troligen var det på 1600-talet som kyrkan fick sin strävpelare utanför nordöstra hörnet av långhuset.

Från 1703 finns en inskription i en takstol, förmodligen renoverades taket detta år.

1873 gör en större renovering av kyrkan, nästa större åtgärd var en restaurering som gjordes 1950-51 efter förslag av Erik Fant.

De senaste restaureringarna
En omfattande inre och yttre restaurering gjordes 1951 då kalkmålningarna togs fram, läktaren revs och inredningens ursprungliga färgskikt togs fram. Elvärme installerades och golvet belades med kalksten.

Den senaste utvändiga restaureringen gjordes 1990-91 då kyrkans tak reparerades, bl.a. tornhuven och takkonstruktionerna. Kyrkans samtliga fasader putsades och avfärgades, och frilagda stenytor såsom hörnkedjor och fönsteromfattningar rengjordes och lagades. I samband med detta fann man några takspånsrester, vilka troligen härrör från det medeltida taket på långhuset.

Väggar och valv i kyrkorummet
Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. På södra, norra och sydvästra väggarna i långhuset är de dekorerade med medeltida muralmålningar. Korets fönster har kvadermålningar i rött.

Koret täcks av ett tältliknande kryssvalv och långhuset täcks av sex kupolartade valv vilka uppbärs av två pelare. Dessa valv har ornamentala valvmålningar. Även tornrummet täcks av ett kupolartat valv. Triumfbågen och långhusvalvens sköld- och gördelbågar är försedda med kvadermålningar. Tornbågen är dubbel och vilar på en kolonn med profilerad bas och kapitäl med huggna växtornament. Sakristian har ett plant innertak av trä.

Murverk
I långhuset är två dragstag inlagda i N-S riktning.

Golv, bjälklag, trappor
Golvet i koret är belagt med kalkstenshällar och gravhällar. Långhusets och tornrummets mittgångar är belagda med kalkstenshällar, sidorna med trägolv. Golvet i sakristian består av bräder.

Till vindarna leder en spiraltrappa av kalksten i tornets sydöstra hörn. Från tornets första våning leder tre trästegar vidare till klockvåningen. Tornhuven har stegar och vilplan av trä.

Långhusets vind är försedd med inspektionsbryggor, korvinden med landgångar med tillhörande trappor.

Fast inredning
På södra och norra sidan av långhuset och tornrummet löper bänkinredningen, predikstolen är placerad långhusets sydöstra hörn. I korets nordöstra hörn står en skriftstol, i övrigt består inredningen i koret av altare, altaruppsats samt ett altarskrank.