SJÖGRENSKA

KVARTERET VINKELN - Kvarteret Vinkeln sträcker sig utmed klintbranten och utgörs av ett vinkelformat markområde, vars fastigheter dels är placerade uppe på klinten och dels nedanför. I väster angränsar kvarteret till Smittens backe, Södra Kyrkogatan och Ryska gränd. Övre Finngränd avgränsar kvarteret mot norr och Trappgatan i öster. Den sydöstra delen av kvarteret gränsar till Torngränd i norr, Nygatan i öster och Hästgatan i söder. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret dels Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 21-24 och 36-48, dels S:t Hansrotens tredje kvarter med tomtnummer 2-4.
Det är ovisst om kvarteret under medeltiden motsvarade ett enda eller om eventuellt någon gränd genomskurit kvarteret. I dess sydvästra del löpte under 1800-talet en gränd i nordostlig riktning, från Smittens backe in på nuvarande Vinkeln 28, som möjligen var medeltida. Troligen var kvarteret relativt tätbebyggt med stenhus under medeltiden. Murverk efter dessa byggnader finns dock endast bevarade under mark. På 1646 års karta var kvarteret endast utmärkt nedanför klinten. Däremot sträckte det sig längre norrut och på området fanns två markerade stenhus. 1697 års karta visar att den del av kvarteret som ligger nedanför klinten fått dagens utbredning och var uppdelat på sju tomter av vilka flera enbart användes för odling. Kvarterets östra hälft uppe på klinten motsvarades av åkermark med undantag för de två nordligaste tomterna, vilka vid den här tiden var bebyggda. Åkermarken omnämns ha varit bebyggd tidigare.
Ännu under 1700-talet utgjordes den övre delen på klinten sannolikt till större delen av åkermark, vilken kallades "Madame Kinlocks åker" efter rådmansänkan Catharina Kinlock. Efter hennes död 1756 ärvdes marken av svärsonen Nils Lundsberg och kallades sedermera "Lundsbergs åker". Nygatans äldsta del, mellan Hästgatan och Klintgränd, återfinns här. Norderroten ansågs under 1700-talet vara svårtillgänglig från den äldre stadskärnan och bebyggdes därför relativt sent. Även den dåliga vattentillgången på Klinten var en anledning till detta. De närmaste brunnarna fanns vid Stora Torget och Ryska gränd. Idag domineras den övre delen av kvarteret av låga skiftesverkshus, medan den lägre delen nedanför klintbranten främst utgörs av större byggnader.

VINKELN 26 - Fastigheten är en stor hörntomt, belägen i kvarterets sydöstra del, gränsande till Nygatan i sydost och Hästgatan i söder. Den utgör en välbevarad handelsgård från 1800-talet med en intakt gårdsmiljö. De nuvarande byggnaderna härstammar huvudsakligen från 1800-talets andra hälft och har i stort sett bevarat volym och exteriör.
Vinkeln 26 har blivit sammanslagen av ett antal mindre fastigheter och motsvarade ursprungligen Klinteroten IV: 21-23 och före den nu rådande fastighetsbeteckningen Vinkeln 17. Vid arkeologiska undersökningar på fastigheten påträffades lämningar efter ett troligt medeltida skiftesverkshus från åtminstone 1200-tal. Fastigheten utgjorde åkermark under större delen av 1700-talet. Enligt husklassifikationen 1785 var tomt IV:21 bebyggd med två trähus med tegeltak och två stall med brädtak. Tomt IV:22 bestod av ett trähus och ett brygghus, båda med brädtak. På tomt IV:23 fanns ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. Fastigheten, som är byggnadsminnesmärkt, utgör en av Visbys största handelsgårdar från 1800-talet, där det fanns möjlighet till inkvartering för landsbygdsfolk på stadsbesök. Bebyggelsen under 1800-talets andra hälft utgjordes av bostads- och magasinshuset från 1800-talets mitt, placerat med gaveln vid Hästgatan i fastighetens sydvästra hörn. Längs den nordöstra fastighetsgränsen låg enligt brandförsäkringshandlingar från 1844 ett vagnskjul, vilket troligen revs när två magasinsbyggnader uppfördes under åren 1868 och 1886. Med långsidan ut mot Nygatan låg ett skiftesverkshus uppfört under 1800-talets första hälft. Denna byggnad rasade i samband med en restaurering 1973. Vid Hästgatan låg ett bostadshus i sten uppfört någon gång under 1700-talet. Byggnaden fick ytterligare en våning på 1860-talet samtidigt som den kom att sammanbyggas med en skiftesverksbyggnad som uppfördes med långsidan i liv med Nygatan. Fastigheten fick sin nuvarande tomtgräns någon gång efter 1936.
Den nuvarande huvudbyggnaden utgörs av ett bostads- och magasinshus i kalksten i två våningar, vilket ersatte ett antal äldre byggnader vid uppförandet år 1856-1858. Huset har en utpräglad empirekaraktär, med symmetriska rader av stora fönster och breda frontoner på huvudfasaderna.
I fastighetens sydöstra hörn ligger ett bostads- och butikshus i vinkel, vars äldsta del bevarar en 1700-talsstomme.
Med långsidan i liv med Nygatan ligger ett bostads- och butikshus som uppfördes 1973.
Utmed den nordöstra fastighetsgränsen är två sammanbyggda magasinsbyggnader placerade, vilka uppfördes under 1800-talets andra hälft.
Bebyggelsen är placerad kring en kullerstensbelagd innergård som nås via ett portlider. Fastighetens gårdsrum avskärmas i övrigt genom brädplank mot öster och väster. I fastighetens sydvästra del finns ett lågt staket av järnsmide. Gårdsrummet har flera träd och planteringar i rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7