SUNTAKS KYRKA

Kyrkan uppfördes 1902 av byggmästare A Johansson, Tidaholm, efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Predikstol och vapensköldar från den gamla kyrkan inkorporerades. Följande år färdigställdes en orgel av Levin Johansson, Liared.
1933 skedde en inre nymålning under ledning av arkitekt Sten Branzell. Vid detta tillfälle övermålades väggarnas kvaderimitation och språkbandet kring triumfbågen. Den öppna takstolens starka färger övermålades med diskreta grå toner. Inredningen gavs en enhetlig färgsättning. Vapensköldarna flyttades tillbaks till gamla kyrkan. 1950 ersattes de sotande kaminerna av elvärme enligt ett program av Sigurd Lidén, vilket även innefattade elektrifiering av belysningen.
1970-71 renoverades interiören efter ritningar av arkitekt Tore Virke. Cementplattorna i kor och mittgång ersattes av heltäckningsmattor. Övriga golv slipades och lackades. Den främre och de två bakre bänkraderna slopades. Korgolvet utökades något. Porten mellan vapenhus och långhus avlutades. Nymålning av interiören skedde till viss del i anslutning till den ursprungliga färgsättningen. Predikstolen befriades från sentida övermålningar, dess ursprungliga färg retuscherades och kompletterades. Ljudtaket försågs med några nygjorda skulpturala delar som ersättning för förlorade. Konservatorsarbetet utfördes av Olle Hellström. Sannolikt vid detta tillfälle slopades den ursprungliga altarprydnaden till förmån för ett nytillverkat skåp med en sedan 1902 överflödig predikstolsfigur. Det vita träkorset flyttades upp i tornet. Även altaret nygjordes i detta sammanhang. Den medeltida dopfunten kompletterades med nya skaft. Taken i vapenhus och sakristia kläddes med öppen panel av omålad furu.
1976 lagades exteriörens puts med KC-bruk och avfärgades med silikatfärg. Solbänkarna avtäcktes med plåt. Arbetet projekterades av Raimund Saariste vid Sarjo byggnadsgranskning AB. Samma företag stod bakom arbetena 1994, vilka till stor del föranleddes av de material man hade använt. Fasaderna på torn och långhus fick omputsas och avfärgades med kalk. Snickerierna målades med oljefärg. Rötskadat virke i torntaket utbyttes och ny täckning av kopparplåt lades. Korset fick en ny stomme och åtgärder gjordes för att förbättra ventilationen. Långhus och sakristia fick nya tegelpannor på sina takfall. Ytan närmast kyrkan grusades i dräneringssyfte.

SUNTAKS NYA KYRKA - Folke Zettervalls kyrka från 1902 består av ett långhus med smalare rakt kor i norr och torn i söder med tresidigt trapphus i väster. Koret har i väster en sakristia med vindfång i vinkeln mellan kor och långhus.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av granit. Fasaden är spritputsad och vitkalkad. De breda hörnlisenerna, rundbågsfriserna och baspartierna på torn, långhus och kor är slätputsade, liksom alla smygar. Entrén genom tornet i söder har en omfattning med kolonner av sandsten som via tärningskapitäl bär en rundstav. I det rundbågade tympanon är årtalet 1902 inhugget. Klockvåningen markeras av en gesims och har i varje sida två kopplade rundbågsgluggar med indragen halvkolonett och tärningskapitäl. I gluggarna sitter brunmålade träjalusier.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga med karmar, bågar och spröjs av brunmålat järn. Lufterna är enkla och sitter i smygar som följer fönstrens form. Ett flertal har handblåsta glasrutor. De sluttande solbänkarna av kalksten är avtäckta med brunmålad plåt. De rundbågade långhusfönstrens spröjsning bildar ett diagonalt ställt rutmönster. Smygarna är i två språng. I korets nordvägg är en rundbågad trefönstergrupp med högre mittfönster. Spröjsningen är samma som ovan, fast innefattar katedralglas i gult och grönt. I korets östvägg är ett rundbågat fönster med diagonalt rutmönster och i krönet en rundel. Sakristian har två rundbågade fönster med sex rutor. I tornets bottenvåning är åt öster två rundbågade fönster med tre stora rutor, omgivna av nio små. Smygarna har två språng. Ovan portalen är ett rundfönster med färgat katedralglas i tät spröjsning. Mellanvåningen har två fönster som sakristians. Trapphuset har åt norr två rundbågade fönster med diagonalt rutmönster.
PORT - Den ursprungliga entréporten utgörs av en rak pardörr med stående brunmålad pärlspont och gångjärnsband med rutnätsmönster. Porten sitter i en smyg med två språng och omfattning som beskrivs ovan. Framför porten är en granittrappa med rullstolsramp i stål. Sakristiporten är sannolikt från 1971. Den har en rak form och är klädd med stående brunmålad fasspont. Framför porten är en granittrappa.
TAK - Långhus, kor och sakristia bär branta sadeltak med täckning av tvåkupigt lertegel. Gavlarna är avtäckta med galvaniserad plåt, av vilket även hängrännor och stuprör är utförda. Tornet bär ett åttasidigt spetsigt torntak med smitt hjulkors i toppen. Taktäckningen utgörs av kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängränna och stuprör är av samma material. Trapphusets valmade tak täcks av galvaniserad plåt. Takfötterna är formade som hålkäl och är slätputsade. På sakristian går de in ett stycke på gaveln.