LURS KYRKA

KYRKORUMMET är rymligt och ljust, och har en god akustik. Koret är rakt avslutat åt öster, och saknar särskild markering mot långhuset, också korgolvet är i samma nivå som i långhuset. Däremot markeras koret av den välvda himmel som bildas av överdelen av den absid vari sakristian är inrymd. Sakristian avdelas från koret genom en skärmvägg, vars höjd är ungefär hälften av hela takhöjden. Ingång till sakristian genom två dörrar på ömse sidor om altarringen, och ovanför dessa sitter två rundlar med kors i. Under läktaren i väster är sedan 1985 rum inbyggda, med bl a samlingsrum på norrsidan.

GOLVET är ett obehandlat trägolv av äldre datum, inne i bänkkvarteren målat. I gångarna är golvet täckt av mattor. VÄGGARNA är slätputsade vita. TAKET är ett välvt brädklätt innertak. Taket är ljust grönmålat. Övergången mellan väggar och tak sker med en bred profilerad takgesims, målad beige och blågrå. Ovanför den absid som inrymmer sakristian finns ett välvt brädtak, med ett flertal valvribbor. Taket år målat i mörkare grönt, med dekorationsmålade valvribbor, och med en målad duva i zenith.

INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra och södra långsidorna. Innanför de senare ingångarna finns vindfång. Dörren till vapenhuset är en dubbel spegeldörr med tre fyllningar, från byggnadstiden, målad i brun lasering på ramverket och i grön stöppling i speglarna. Till vindfången i norr och söder leder spegeldörrar med tre fyllningar härrörande från 1931-32, målade likt de förra. Även vindfången är troligen från denna tid. Ytterportarna här är däremot äldre. Enklare släta dörrar från 1931-32 in till sakristian bakom koret, och moderna spröjsade glasdörrar intill läktarunderbyggnaderna. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Ytterbågarna troligen från byggnadstiden, innanfönstren yngre.

SAKRISTIA - På korets östsida, samtida med kyrkan. Inredningen är från 1931-32 i 1920-talsklassicistisk stil, med golv av brädor, målade i rutmönster, vitputsade väggar likt kyrkorummet i övrigt, och ett gråmålat brädtak. Särskilt skåpsinredningen är välbevarad från 1931-32. Fönster av motsvarande utseende som i kyrkorummet, och det är fönstrens nederdel som är synliga i sakristian, medan deras överdel är synliga från kyrkorummet, ovanför sakristians innertak. Sakristians ytterdörr, med flera smidda beslag, är från byggnadstiden.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av kalkstensplattor, vitputsade väggar och ett gråmålat brädtak. I taket en kraftig arkitektritad lykta. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, målade i blått, med förråd under. Trapporna leder direkt in till läktaren, och resten av tornet nås sedan från läktaren. Det mesta av inredningen i vapenhuset är från renoveringen 1931-32. Ytterportens insida indelad i spegelfält, målad i grått. Troligen från byggnadstiden. Dörren in till kyrkorummet är en dubbel spegeldörr med smidda beslag, målad i blågrått. Från byggnadstiden.

INREDNING
ALTARE - Invid korets östvägg, av trä med sidorna indelade i spegelfält. Ramverket målat i brun lasering, och fälten med grön stöppling, och med målade förgyllda ornament i speglarna. Altarskivan målad i grön marmorering (imitation av kålmårdsmarmor). Bemålningen från 1996-97, men återgår på tidigare bemålning, från 1931-32 eller 1907.
ALTARUPPSATS - 1600-tals barockuppsats, placerad i altarets bakkant, målad huvudsakligen i brunt med förgyllningar och tre målade motiv. HUVUDMOTIVET är en oljemålning på duk, föreställande Kristi korsfästelse, placerad inom en arkadbåge, dekorerad med plattskuren ornamentik. Detta flankeras på sidorna av två smala balusterformade kolonner, och utanför dessa vingar med bladverksreliefer. UNDERSTYCKET har en rektangulär oljemålning på duk, föreställande Nattvarden. Den är på sidorna omgiven av profilerade konsoler, vilka bär upp de ovan nämnda kolonnerna. ÖVERSTYCKET är ett triangelformat gavelparti, med en målning föreställande Uppståndelsen. Gavelpartiet har på sidorna genombrutna reliefer och två sittande änglar, samt kröns av en förgylld strålkrans.
Genom inskription på vingarna daterad till 1663 vad gäller sidostycken, kolonnetter med ramstycken och överstycke, 1686 vad gäller övriga delar. Insattes i kyrkan vid renoveringen 1907, varvid den ommålades av Theodor Wallström från Lödöse. Restaurerades 1931-32 av C O Svenson varvid även påmålningar från 1821 och 1907 avlägsnades. Överstyckets målning från 1907 bibehölls dock. Senast konserverad 1996-97.
ALTARRING - Sluten halvrund av trä med kvadratiska fyllningar. Målad i brunt med dekorativa ornament i ljusgult på grön botten i fyllningarna. Överliggare och knäfall klädda i rött tyg. Från byggnadstiden, nuvarande bemålning från 1996-97, men återgår på tidigare bemålning, från 1931-32 eller 1907.

DOPFUNT - Placerad på korets sydsida står kyrkans MEDELTIDA DOPFUNT, av täljsten, i två delar. Cylindrisk CUPPA med plan undersida och kort skaft. Ornerad med repstavar. Försedd med uttömningshål. Rund FOT med avtrappad ovansida och kort skaft. Daterad till 1200-talets början. Dopfunten står uppställd på en sentida granitplint med duva och inskrift i låg relief, svartmålad.

PREDIKSTOL - Vid norra långväggen, 1600-talsarbete, målat huvudsakligen i brunt, med förgyllda lister och ornament. Består av korg, ljudtak och trappa. KORGEN är åttkantig, och har på sidorna evangelistmålningar inom snidade arkadbågar. Under dess finns svarta textfält med evangelisternas namn. I hörnen snidade festonger. LJUDTAKET är även det åttkantigt, med en runt kanten nedhängande krenelering, enkelt skulpterad. Ljudtaket kröns av ett stort förgyllt kors. TRAPPAN har en barriär med sidan indelad i arkadbågar, liknande dem på predikstolskorgen. Ljudtaket är från byggnadstiden, och hör till den predikstol som fanns i kyrkan fram till 1931-32, då den ersattes av den gamla kyrkans barockpredikstol som då restaurerades och sattes in. Korgen är således sannolikt från 1600-talet, kan mycket väl vara samtida med altaruppsatsen. Trappräcket är troligen från 1860-tal, men ombyggt 1931-32 för att passa den nygamla predikstolen. Senast konserverad 1996-97.

BÄNKINREDNING - Sluten bänkinredning med spegeldörrar, och med bänkskärmar indelade i spegelfält. Bänkkvarteren är fristående från ytterväggarna. Målade i grön lasering, med gulbrun marmorering i speglarna, samt rödbrun överliggare. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen ursprungliga medan själva bänkarna är ombyggda 1931-32. Bemålningen från 1996-97, men återgår på tidigare bemålning, från 1931-32.

KORBÄNKAR - Prästbänk vid norra korväggen, sammanbyggd med predikstolens trappa med barriär. Utseende som bänkinredningen men dessutom försedd med en överbyggd barriär med rektangulära öppningar, där det tidigare suttit fönster. Målad likt bänkinredningen i övrigt. LIKNANDE KORBÄNK på korets sydsida. Närmast långhuset en plats utan överbyggnad och försedd med bokpall, troligen kyrkvärdsbänk. Korbänkarna sannolikt från byggnadstiden, men något ombyggda 1931-32.

LÄKTARE - I väster, buren av sex runda träpelare, släta och marmorerade i grönt (imitation av kålmårdsmarmor) och med kraftiga runda profilerade kapitäl. Läktarbarriären är indelad i rektangulära speglar, och målad i ljusbrun lasering, och med dekorativa ornament i speglarna, i grönt på gulbrun botten. Taket under läktaren målat ljusbrunt. Bemålningen från 1996-97, men återgår på tidigare bemålning, från 1931-32 eller 1907.
ORGEL - Klassicistisk orgelfasad med förhöjt mittparti. Rundbågiga pipöppningar mellan pilastrar. Skulpterade ornament på krön och framför mittpartiet. Målad ljust gult med brunmarmorerade pilastrar och rödbruna eller förgyllda ornament. Tillverkad 1891. Bemålningen från 1996-97, men återgår på tidigare bemålning, från 1931-32 eller 1907. ORGELVERKET tillverkat 1891 av Magnussons orgelbyggeri, renoverat vid några tillfällen, senast 1983.

ÄLDRE ALTARPRYDNAD - Ett större träkors, skulpterat och förgyllt; med törnekrans. Altarprydnad 1862-1912, nu uppställt på sockel på södra långväggen intill koret.
NUMMERTAVLA - Två stycken på ståndare vid östra korbänksgavlarna. Av trä. Rektangulär profilerad ram med spetsigt. gavelstycke med rokokoornament. Beige och grå med förgyllda kanter och ornament. Svart. tavla, vita siffror.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner, den större gjuten i Jönköping 1874, den mindre 1959.

LURS KYRKA, byggd i sen nyklassicistisk stil, består av långhus, fullbrett kor i öster, samt sakristian i en halvrund tillbyggnad vid östgaveln. Ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade med pilastrar i hörnen, avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, även den vit. Omfattningar kring fönster och portar och hörn är slätputsade. Västra långhusgavlarna är prydda med rundbågigt profilerade nischer, slätputsade och med granitbänkar, samt kors i relief ovanför. Väggarna avslutas uppåt med en profilerad slätputsad taklist, vit. Synliga men övermålade ankarjärn. Långhusets TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel. Över sakristian är taket täckt med gråmålad plåt.Tornspiran kopparklädd.
TORNET är av sten, med murar som kyrkan i övrigt. Över ingången sitter årtalet 1862 i svarta järnsiffror i smal rektangulär nisch. Hörnen markeras med pilastrar med profilerade kapitäl; medan tornet högre upp, vid klockvåningen, har avfasade hörn. Rundbågigt avslutade ljudöppningar i alla väderstreck, med rektangulära kopparklädda luckor och spröjsat fönster i överdelen. Under ljudluckorna på varje sida finns runda fönster med rosettspröjsverk. Tornfasaderna avslutas uppåt med en tandad slätputsad gesims. Åttasidig sluten lanternin över svängt brätte och med hög kors krönt spira, allt kopparklätt.

Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i fem steg och med järnräcken leder till en rundbågigt avslutad portal med ett överljusfönster ovanför den kopparklädda dubbeldörren. Ytterligare ingångar finns mitt på norra och södra långsidorna genom något utskjutande portaler med profilerade spetsgavlar, krönta av gråmålade järnkors. Rundbågigt avslutade portnischer med överljusfönster ovanför de kopparklädda dubbeldörrarna. Ingång till sakristian i öster genom en rundbågigt avslutad öppning med fönster i övre delen, och en kopparklädd dubbeldörr. FÖNSTREN är höga rundbågiga träfönster, spröjsade och målade i vitt. Solbänkar av granit.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Lur socken har haft kyrka sedan medeltiden, omtalad i visitationshandlingar 1391, och den har troligen legat på kyrkogårdens äldre del, strax sydväst om den nuvarande kyrkan.

Efter en biskopvisitation 1854 beslöts att en ny kyrka skulle byggas. Denna stod avsyningsklar 1862, byggd efter ritningar av J Erik Söderlund. Kalkstenplattorna vid ingångarna lär härstamma från den gamla kyrkan korgolv, och bjälkar från 1700-tals tornet skall ha insats i det nuvarande. 1891 byggdes kyrkans orgel.

Kyrkan har genomgått flera invändiga renoveringar, och inventarier från den gamla kyrkan har också flyttats in. 1907 renoverades altaruppsatsen och sattes in, varvid den ursprungliga flyttades åt sidan. En större 1931-32 under ledning av arkitekten Knut Nordenskjöld gav interiören mycket av sin nuvarande form. Då sattes också den gamla 1600-talspredikstolen in. Även den medeltida dopfunten har fått en plats i kyrkorummet.

Nuvarande färgsättning och dekorationsmåleri härrör från renoveringsarbetena mellan 1995 och 1997, men återgår på äldre färgsättningar.