FRÖSEKE KAPELL

Kortfattad historik

Fröseke kapell uppfördes på frivillig väg av ortsborna med hjälp av insamlade medel skänkta av samhällsmedborgare och företag. Önskan om en egen kyrka uppstod tidigt och påtalades redan 1908. Frösekeborna tyckte det var för långt till Älghults kyrka, som var deras församlingskyrka. En kapellstiftelse bildades på 1930-talet och många insamlingar gjordes. Tomten, tre kilometer norr om samhället, skänktes av lantbrukaren O. Abrahamsson, Brogård. Ritningar uppgjordes av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Det första förslaget godkändes dock inte utan reviderade ritningar presenterades under 1938.
Kapellet invigdes midsommardagen 1939 av biskop Yngve Brilioth. Fram till 1972 ansvarade Fröseke kapellstiftelse för kapellet, därefter övertog församlingen ansvaret.

Interiöra förändringar

Interiören i Fröseke kapell är mycket enkelt utformad och sparsmakad i stilen. Den har dock förändrats något sedan kyrkan uppfördes.
Efter invigningen skrev Smålandsposten den 22 juni 1939: Kapellets interiör har mjuka, diskreta färger. Väggarna ha en behagligt brungul färgton, och bänkarna ha målats matt gråblå.
Denna färgsättning försvann vid restaureringen under ledning av arkitekt Hans Lindén år 1978. Väggarna målades då i den mörkt gula nyans de har idag, fönsterbågarna mörkt grågröna och bänkarna ännu mörkare blågröna. Korpartiet förändrades också i och med att den tidigare rektangulära koröppningen gjordes bågformad. Kyrkorummet fick nya svajdörrar och ny altarring, och i vapenhuset installerades en toalett. Sju nya ljuskronor hängdes upp i kyrkan.

Kyrkan är uppförd i trä med grund och källarmur i betong. Den är orienterad med koret åt öster och består av ett långhus med torn i väster, korabsid i öster samt en utbyggd sakristia i norr.

Kyrkans torn är ganska lågt, men står i god proportion till den i övrigt lilla kyrkobyggnaden. Det saknar lanternin och är enkelt utfört utan särskilda dekorativa element.
En bred trappa om fem steg i släthuggen granit leder upp till tornets port, vilken är kyrkans huvudentré och den enda egentliga ingången till kyrkorummet. Dörrarna i mörkt brunmålat trä har ett mönster av små kvadrater på högkant. De sitter innanför fasadlivet, omfattade av en enkelt utförd portal i mörkbrunt trä. I dess tak sitter en infälld armatur. Strax ovanför portalen sitter en liten lunett och under den en modern armatur i plåt och råglas.
Ovanför lunetten sitter ett litet rektangulärt fönster, och där över den ena av tornet fyra ljudöppningar. Dessa är förhållandevis små och har dubbla luckor klädda med snedställd panel, målad i brunt. På tornets södra och norra sida finns motsvarande små rektangulära fönster under dessa, samt på bottenvåningen ett runt fönster på var av dessa sidor. Särskild takgesims saknas.

Tornhuven har en karaktäristisk karnisform med en ovanpåliggande stor kula med hög och smal spira. I de fyra väderstrecken finns på huvens nederdel en takkupa med ljudlucka i samma utförande, fast mindre i formatet. Varje kupa kröns av ett klot med stiliserad stjärna över. Spiran kröns av en tupp i plåt.

Långhuset är rektangulärt till formen och relativt symmetriskt utformat. Var långsida har tre större rundbågsfönster. På den östra gaveln sitter ett litet rektangulärt fönster strax under taknocken. På den norra långsidan finns källarens trappa.
Källartrappan är gjuten i betong med steg i släthuggen granit. I källarutrymmet under sakristian står den tidigare vedpannan, som ersatts av direktverkande el. Innanför denna finns ett rum som befinner sig under koret. Detta används främst till förvaring av diverse inventarier, bland annat borttagna bänkar.

Koret ansluter till långhusets östra gavel. Det är rektangulärt till formen och något smalare och lägre än detta. Åt söder har koret ett smalt och högt rundbågsfönster, samt åt öster ett källarfönster i betongsockeln.

På kyrkans norra sida ansluter sakristians kvadratiska utbyggnad till både långhus och kor. Den är dock lägre än dessa och dess nock ligger under korets takfot. På sakristians tak står en hög plåtinklädd skorsten.
Åt öster har sakristian ett rektangulärt småspröjsat fönster samt ett dito källarfönster i sockeln. På den norra sidan sitter ett litet rektangulärt fönster precis under taknocken. På den södra sidan leder en trappa med svartmålat järnräcke och fem steg i släthuggen granit upp till sakristians dörr. Denna är klädd med panel i fiskbensmönster och målad i mörkt brunt. Bredvid denna finns ett runt fönster. Särskild takgesims saknas.

Tornhuven, dess spira samt hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt. De övriga taken och deras stuprör och hängrännor är utförda i galvaniserad svartmålad plåt.

Fasaden är genomgående klädd med stående lockpanel som rödfärgats. Även vindskivorna i trä är rödfärgade. Betongsockeln löper runt hela byggnaden och är målad i svart. Under långhuset finns i denna sex ventilationsgluggar försedda med järngaller.