Melanesien, ritual och konst (malanganer)

Från Infobladet: Ordet Melanesien från grekiskan melas(svart) och nesos (ö) myntades av resenärer från väst på 1830-talet. Melanesien omfattar numera Nya Guinea (Irian Java och Papua Nya Guinea) och alla öarna österut ända till Nya Hebriderna (Vanuatu) och Nya Kaledonien.
Fortfarande finns i Melanesien samhällen där människorna lever av jakt och samlande, men på de flesta håll är trädgårdsodling den viktigaste näringen. Vanliga grödor är jams, taro och vildväxande sago. Jakt och fiske, svinuppfödning och handel mellan öarna bidrar också till försörjningen. Byn är grunden för samhällorganisationen, som bygger på släktskapsförhållanden, bytesrelationer och rituella och territoriella förbindelser. Ledarskapet i byarna ligger i händerna på inflytesrika män (big men) och männen har överhuvudtaget kontrollen över samfundet. De organiserar sig i hemliga sällskap till vilka kvinnor inte äger tillträde. Manssällskapens verksamheter sker i särskilda ceremonihus som är medelpunkter för det rituella livet i byarna.
I melanesiernas bild av världen är allt fyllt av livsenergi. De ser sig själva som delar av en större helhet som inbegriper gudomligheter, förfädersandar och övernaturliga krafter. Myter och legender förklarar kosmos och skapelsen och hur människan fått kunskap om världen. Genom ritual och ceremoni sätter sig männsikorna i kontakt med andarna och de övernaturliga krafterna. Föremål framställs för att användas vid ritualerna, somliga laddade med kraft, andra avsedda endast som bidrag till det rituella skådespelet.
Melanesiens konsttraditioner är lika mångskiftande som dess kulturer. Konsten är expressiv och färgsprakande, ofta sprungen ur samhällen med huvudjakt som viktigt inslag inom ramen för livet i männens ceremonihus. Men det finns undantag. I Massiområdet i Nya Guinea finns inga manshus. Där ligger betoningen på häxeri och magi som kontrollerar naturen och jamsodlingen, och på den rituella handeln mellan öarna i regionen. Där saknas de masker, förfädersfigurer och andra rituella föremål som karaktäristiska för resten av Nya Guinea. Detsamma gäller Salomonöarna där konsten är knuten inte till hemliga manssällskap, utan till fest, dans, krig och sjöfart. Lokala krig har varit vanliga på de flesta platser i Melanesien. Därför finner man överallt klubbor, spjut och sköldar.