BITTERNA KYRKA

BITTERNA KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus från 1807 med medeltida murverk i söder och väster. I öster är ett tresidigt avslutat kor från samma år. Norr om detta är en sakristia från 1840. I väster är ett torn från 1857, vars ena mur rider på långhusgaveln.
FASAD - Långhus och kor har putsad och omålad sockel. Tornets låga granitsockel är något utkragande. Sakristian har en hög sockel av huggen granit i tre skift, sannolikt tillkommen i samband med byggande av pannrum i sluttningen år 1936. Kyrkans väggar är spritputsade och vitkalkade, omfattningarna är slätputsade. Tornets bjälklag är förankrade med ankarjärn. Över västporten är en rektangulär inmurad kalkstenshäll som med förgylld inskription minner om byggnadsåren 1807 och 1857. I varje sida av tornet är en stickbågad ljudglugg med likadant formade parluckor med stående grå panel, sannolikt från 1936. I långhusets södra långsida har den medeltida rundbågade sydportalen markerats, liksom långhusets tidigare utsträckning. Även två äldre rundbågade fönstersmygar av ansenlig storlek är markerade, den ena inom det medeltida murverket och den andra inom nuvarande kor. På tornets nordvägg är en gravhäll från 1715 fastgjord med järnklamrar. Den har en avtäckning med kopparplåt.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är - om inget annat anges - från 1963 och har foder och bågar av gråmålat trä och solbänkar av slipad kalksten av samma ålder. Långhus, kor och tornets bottenvåning har rektangulära fönster med tresidiga krön och korspost med fyra lufter. Dessa sitter i korgbågade smygar. I tornets mellanvåning är åt väster ett ursprungligt rosettfönster med bågar och spröjs av gjutjärn. Glasen är blåsta och de mellersta är även mörktonade. Fönsterblecket är av plåt. Sakristifönstret är kvadratiskt och sitter i en korgbågad smyg.
PORT - Västporten är en ursprunglig stickbågad pardörr klädd med kopparplåt från 1963. Porten har en enkel dörring och en nyckel som fungerar som handtag. Smygen är stickbågad. Framför porten är en låg trappa av slipad kalksten med ramp åt norr och smidesräcke i väggen. Denna härrör från 1963. Den stickbågade korporten är likaså klädd med kopparplåt och av okänd ålder. Smygen följer portens form och framför denna är en granithäll. Invändigt är porten igensatt. Sakristiporten är en rak dörr med diagonalt ställd gråmålad panel och rak smyg. Den härrör sannolikt från 1913. Framför porten är en kalkstenstrappa från 1963 med smidesräcke.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. Sakristian har ett sadeltak. Båda täcks av enkupiga lertegel och har gråmålade vindskivor av trä. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv som bär en öppen åttasidig lanternin med rundbågade öppningar i varje sida. Fyra av dem kröns av spetsgavlar med klot. Den smäckra spiran avslutas med ett kors på kula av koppar. Hela torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är av trä och enkelt formade med grå bemålning.

Kyrkan uppfördes av gråsten, sannolikt under 1200-talet då även dopfunten tillkom. Denna sockenkyrka för Västerbitterna hade torn i väster, vilket rasade 1657 och ersattes av ett vapenhus för att öka utrymmet. År 1781 brann Österbitternas kyrka ned och plats för församlingen fick beredas i moderförsamlingens kyrka. År 1807 utvidgades kyrkan med ett fullbrett tresidigt avslutat kor i öster. Långhuset breddades åt norr. Byggmästare var Per Eriksson från Bredared. Sakristia tillkom 1840 och torn 1857. Sistnämnda år införskaffades även en ny bänkinredning. År 1880 ommålades interiören varvid den ursprungliga dekoren doldes. År 1900 installerades en orgel från Thorsell & Eriksson i Göteborg. År 1910 ersattes den slutna bänkinredningen med en ny öppen och ett nytt golv inlades. Tre år senare fick taket en ny brädklädsel, interiören ommålades och en altartavla av Anna Virgin uppsattes.
I samband med utbyte av kaminer mot centralvärme så genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Axel Forssén år 1936. Pannrummet inrymdes under sakristian. Den ursprungliga dekoren över kor och längs taklist framtogs och konserverades. Koret gjordes större genom borttagandet av den främre bänkraden. Predikstolen konserverades och fick ny dekor i fyllningarna av G E Ström. Bänkgavlarnas skurna krön kapades och gjordes raka. I vapenhuset byggdes en ny trappa och samtidigt nygjordes dess takbeklädnad. Till följd av problem med pannan så installerades elvärme år 1958.
Bakom 1963 års renovering låg bl.a. behov av bättre förbindelse till läktaren och brist på förvaringsutrymmen. För programmet svarade arkitekt Anders Ekman. Under läktaren anordnades två symmetriska trappor under vilka skrubbar inrymdes. Bänkraderna kortades för att ge sidogångar och bredare mittgång. Korgolvet höjdes och fick golv av kalksten, liksom vapenhuset och sakristian. Båda fick nya portar mot långhus och kor. I den gamla skorstenspipans ställe byggdes skrudskåp. Sakristian fick även nytt tak av plywood. Det gamla träaltaret ersattes av ett murat. Hela den nedsotade interiören rengjordes och målades i ljusa färger. De gamla radiatornischerna hade igenmurats. Ett nytt orgelverk tillverkades av Frede Aagaard i Månsarp med ryggpositiv ritat av Finn Ditlevsen. Exteriören putslagades och målades. Fönster och solbänkar nygjordes. Två gravhällar uppsattes i långhuset.
År 1970 ersattes torntakets skadade skiffertäckning med kopparplåt. Åtta år senare fick den nötta exteriören en omputsning. År 1990 infördes ett nytt värmesystem. Fyra år senare genomgick interiören en ommålning och fasaderna omputsades på tornet och den södra långsidan. Redan år 2000 var det redan behov av exteriör putslagning. Vid detta tillfälle frihöggs sockeln och vapenhuset befriades från sin plastfärg.