Veckholms kyrka, Veckholms socken, Uppland februari 2005

Bilden har tagits i samband med kulturhistorisk karakterisering av Veckholms kyrka, Veckholms socken, Uppland 2005.

Veckholms socken ligger på den södra delen av Trögdhalvön vid Mälaren. Den har ända sedan medeltiden varit starkt frälsedominerad. I socknen finns bl.a. Ekholmens gård som haft stor betydelse för kyrkans historia. Ätten de la Gardie som ägde Ekholmen gjorde kyrkan till sin begravningskyrka. Strax norr om kyrkan ligger den byggnadsminnesförklarade gamla prästgården som idag används som församlingshem och hembygdsgård. Närmast öster om kyrkogården ligger den f.d.klockarbostaden. En röd träbyggnad med brutet tak ligger på en höjd öster om kyrkan. Den uppfördes som socknens hospital år 1798.

Kyrkan är den största av alla på halvön Trögden och har kallats Trögdens domkyrka. Den ligger vid ett vägskäl där fem vägar möts.

Kyrkan består av ett ovanligt långsträckt, rektangulärt långhus som även rymmer kor. Långhuset är täckt av sex kryssribbvalv. I norr finns sakristia och i söder ett vapenhus samt en korsarm som tidigare nyttjats som gravkor för Johan de la Gardie men sedan inkorporerats med kyrkorummet. Öster om långhuset finns det de la Gardieska gravkoret.

Kyrkan är ursprungligen byggd som en rektangulär salkyrka under sista fjärdedelen av 1200-talet. Denna kärnkyrka utvidgades åt väster på 1300-talet. Den nya västgaveln försågs med tre höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. Nästa byggnadsetapp var uppförandet av vapenhuset och valvslagningen i långhuset, vilket skedde mellan 1430 och 1460. Under 1400-talets slut byggdes sedan sakristia och långhuset förlängdes åt öster med ytterligare två travéer. Kort efter det har den södra korsarmen uppförts. Efter Johan de la Gardies död 1640 nedsattes hans kista i ett valv under södra korsarmen. Ett gravmonument över honom placerades i korsarmen år 1661. Korsarmen byggdes sedan om på 1740-talet då gravmonumentet avlägsnades och bänkinrednings insattes.

I stark kontrast mot medeltidskyrkans exteriör står gravkoret öster om långhuset byggt på 1670- 80-talet. Det uppfördes för Jacob de la Gardie efter ritningar av Nicodemus Tessin d. ä. och har en strikt klassicistisk uppbyggnad med pilastrar och sandstensornament. Gravkoret var ursprungligen avsett att bli större och mer påkostat. Reduktionen ruinerade Magnus Gabriel de la Gardie vilket gjorde att han inte kunde fullfölja sina byggnadsplaner. Gravkoret stod länge utan tak tills det täcktes på 1770-talet. Det fullbordades först på 1880-talet.

Kyrkans murar är byggda i gråsten med inslag av tegel. Fasaderna är spritputsade och avfärgade med kalkfärg i ockragult. Fönstersmygar och blinderingsnischer är slätputsade och vitkalkade. Blinderingsnischer finns på västra långhusgaveln samt på södra korsarmens gavelröste. Korsarmens blinderingar är rikare utformade än västgavelns och sträcker sig även ut på korsarmens fasader mot öster och väster. Även vapenhusgaveln är försedd med en blinderingsnisch. Korsarmens gavlar kantas av murade strävpelare i de yttre hörnen. Entrén sker genom vapenhuset som har en tvåsprångig portal med vit slätputs. Det yttre språnget är uppdraget i en hög spetsbåge. Dörren är en ålderdomlig bräddörr med mönstrad panel och dekorativt utformade bandgångjärn på insidan. Kyrkans fönster har stora rundbågiga öppningar. De yttre fönsterbågarna är spröjsade gjutjärnsbågar från en restaurering på 1880-talet. Även de inre fönsterbågarna är av järn, men har tillkommit senare. Fönsterbänkarna är avtäckta med svartmålad, galvaniserad plåt i småformat. Kyrkan har branta, spåntäckta sadeltak.