Jacket, Kavaj

När jag såg den här kavajen visste jag att jag skulle bära den. Jag visste inte hur jag skulle få den, å ena sidan var den mycket dyr för mig vid den tiden, å andra sidan hade den några defekter. Under ett par veckor letade jag i många butiker för att försöka hitta samma kavaj, men jag återvände till denna. Oavsett felen bestämde jag mig att köpa den och när jag skulle betala, såg kassören defekterna och sålde den till mig för nästan ingenting.

Jag förälskade mig i den här kavajen. När jag kom hem började jag omedelbart med det jag hade planerat att göra med kavajen. Jag började göra en film. Filmens tema var min långa kamp mot migrationsmyndigheter. Huvudsyftet var att sätta homofobi på agendan, något som äger rum runtom i världen, men som migrationsmyndigheter inte alltid ser på med objektiva ögon. När jag släppte filmen hade det gått 1200 dagar sedan början av min kamp för rätten att stanna i ett säkert land. Rätten som jag och min partner nekades.

Kavajen har varit med mig i alla viktiga situationer. Jag bar denna kavaj under Stockholm Pride, jag bar den under möten på Migrationsverket och i Migrationsdomstolen. Jag var klädd i denna kavaj när migrationsmyndigheterna tog mig i förvar. Den 21 januari 2016, när migrationsmyndigheterna försökte utvisa mig, stod jag på flygplatsen i handbojor och med den här kavajen på mig. Med denna kavaj lämnade jag fängelset, efter att det svenska samhället hade stått upp för mig. För mig är denna kavaj en symbol för motstånd men även en symbol för tron på en bättre framtid.

Senare, när jag talade vid en stor demonstration hade jag på mig denna kavaj. Berättelsen slutade lyckligt och den här kavajen kommer alltid att vara en påminnelse om att aldrig ge upp. Och du kommer alltid att hitta styrkan att fortsätta kämpa även om allt verkar förlorat.

When I saw this jacket I knew that I would be wearing it. I didn't know how to get it, on the one hand it was very expensive for me at that point, and on another hand it had some defects. For a couple weeks I was looking in several stores, making attempts to find the same jacket, but I returned to this one. Regardless of the defect I made the decision to buy it and when I was about to pay, the cashier saw the defects and sold it to me almost for free.

I fell in love with this jacket. When I came home I immediately started to do what I intended to when buying it. I started to film a clip. The theme of my film was my long struggle against immigration authorities. The main task was to put homophobia on the agenda, which is taking place in the world, and migration authorities do not always take an objective position towards that fact. At the time of the film release it had been 1200 days since the start of my fight for the right to be in a safe country. The right that my partner and I were deprived of.

This jacket has been with me in all significant situations. In this jacket I went to the Stockholm Pride parade, in the same jacket I went to the Migration Board and the Migration Court. It was in this jacket immigration authorities took me into custody. On January 21, 2016 when the immigration authorities tried to deport me, I was standing in this jacket at the airport with handcuffs on my wrists. In this jacket I left prison, after the Swedish society had risen to my defense. For me this jacket has become a symbol of resistance, as well as a symbol of faith in a brighter future.

And later being in this jacket I spoke at a large demonstration, telling what I had to go through. The story ended happily and this jacket will always be a reminder that you never should give up. And you always find strength to go on fighting even when all seems lost.