HÖGÅS KYRKA

HÖGÅS KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en svagt utskjutande sockel, målad i grått. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad murad list med synligt gult tegel som dekor. Listen följer taket på västgaveln och fortsätter sedan som dekoration på tornets nord och sydsida. Listen är på tornet avtäckt med kalksten. Torntaket skiffertäckt, och så var förmodligen hela kyrktaket längre tillbaka.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Tornet avslutas uppåt med ett sadeltak täckt med skiffer. Gavlarna är avtäckta med plåt På vardera gavelspetsen ett kopparklätt kors. Parställda, rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, med gråmålade luckor av trä.
Kyrkan har två större INGÅNGAR. Till ingången i väster genom tornet leder en i marken uppbyggd slänt eller ramp, Här finns en hög och smal rundbågig portal, med en spritputsad omfattning som skjuter ut något från murlivet. Nischen är slätputsad invändigt, och med dubbeldörrar av gråmålat trä med rundbågigt fönster ovanför. Fönstret från byggnadstiden med portarna yngre. Ovan ingångsportalen en minnestavla med Karl XV:s namnchiffer och årtalet 1868. Sydportalen mitt på långväggen är utformad på samma sätt, med en utskjutande rundbågig portalomfattning. Sydporten har en stenhäll som trappsten vilken kan vara den gamla kyrkans altarsten. Porten kan vara från byggnadstiden men har senare klätts med stående panel. Kyrkans FÖNSTER är höga rundbågiga fönster med mittpost, smårutor och halvrunt fönster med radierande spröjsar upptill. Fönstren är av trä. Utvändigt gråmålade. Fönsterbågarna möjligen delvis ursprungliga, men senare ombyggda till kopplade fönster. Fasadputsen är något indragen i fönsteromfattningarna, och fönsterbänkarna av kalksten.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Föregångaren till Högås nuvarande kyrka, en äldre kyrka med medeltida ursprung, revs 1868. Den var belägen på den gamla kyrkogården. Materialet återanvändes vid byggandet av den nyare kyrkan, som uppfördes 1867-69 efter ritningar signerade O.A. Mankell. Kyrkan fick en enkel men sammanhållen arkitektur med tidstypiska nyklassicistiska stildrag. Torntaket är täckt med skiffer och det är möjligt att hela kyrkan ursprungligen också var skiffertäckt tidigare.
Kyrkan bör rimligtvis ha genomgått en renovering vid eller strax före sekelskiftet 1900, men känt är att den genomgick en större invändig renovering 1930-31 under ledning av John Hedæus, en renovering som lade grunden till kyrkans nuvarande utseende. Vissa ändringar gjordes i koret 1952, och 1988 byggdes rum under läktaren.

KYRKORUMMET är förhållandevis kort i förhållande till sin höjd, och upplevs som ljust genom ljusflödet genom fönstren. Koret är inte särskilt markerat annat än genom att korgolvet är två trappsteg högre än i långhuset. GOLVET i gångarna är täckt med rödbrun matta, i bänkkvarteren ser man dock de breda golvbrädorna som kan vara från byggnadstiden. De är lackade men inte slipade. Korgolvet är slipat och lackat, delvis av äldre datum och delvis av yngre datum. Innanför altarringen ytterligare ett steg högre, täckt med blå matta. VÄGGARNA är slätputsade och avdelade med en list i höjd med bänkkvarterens ovansida. Inne i bänkarna är väggen målad i grått, men ovanför och i övriga kyrkorummet är väggarna vita. TAKET är "välvt" i fem sektioner, avvalmat över koret, och täckt med vävburen papp och genom tunna lister indelat i stora fält. Hela taket är målat i mellanblått, med en dekormålning ovanför koret ("I H S" med änglar och palmblad.) Kring takkronornas infästning rosetter målade i grått, grönt och guld.
FÖNSTREN är höga rundbågigt avslutade träfönster, småspröjsade och målade i vitt. Fönsterbågarna möjligen delvis ursprungliga, men senare ombyggda till kopplade fönster. INGÅNGAR i väster från vapenhuset och i söder direkt utifrån. Dörrarna till vapenhuset i väster är dubbla spegeldörrar från byggnadstiden, målade i mörkgrått med marmoreringar i speglarna. Ett yngre dörrpar (1988) sitter vid läktarunderbyggnadernas framkant, ljust grålaserade med tre glasade speglar i vardera dörrhalvan. Innerdörren vid sydporten är även den en dubbel spegeldörr med tre speglar, målad likadant som dörren i väster. Är möjligen inte ursprunglig utan från tiden mellan sekelskiftet 1900 och renoveringen 1931. Dörren till sakristian är från byggnadstiden, en enkel spegeldörr med tre speglar, målad likt de övriga dörrarna.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Trappor från byggnadstiden längs norr- och södersida, målade i grått. Slipat och lackat trägolv, av äldre datum, vitputsade väggar, gråmålat brädtak. Ytterportens insida klädd med gråmålade släta skivor.
SAKRISTIAN ligger på norrsidan med ingång från koret, och med en trappa genom muren upp till predikstolen. Golvet täckt med matta, vitputsade väggar och gråmålat brädtak. Ett rundbågigt vitmålat fönster, och rundbågigt avslutad ytterdörr. Ytterdörren indelad i speglar och med ett litet titthål i, innerdörr med två dörrhalvor, allt gråmålat. Innerdörrarna troligen inte ursprungliga. Dörren till predikstolen troligen från byggnadstiden. Modern skåpsinredning och altare. -
TORN - Vapenhus i bottenvåningen (se ovan). I våningen på läktarplan skärmar en modernare vägg av mot våningarna ovanför. Golvet är här obehandlade brädor från byggnadstiden, liksom dörren in till läktaren, en dubbel spegeldörr, målad likt övriga dörrar i kyrkorummet.

INREDNING:

ALTARET är placerat invid väggen i öster. Det är av trä, målat i grått med marmorerade fält inom ramlister som dekor. Från byggnadstiden. Altarprydnaden är en stor ALTARTAVLA, en oljemålning på duk inom en marmorerad och förgylld ram. Målningen är rundbågigt avslutad uppåt, och når ända upp till taklisten. Målningen föreställer Jesu bergspredikan, och är målad av John Hadæus 1931.
ALTARRINGEN är sluten och halvrund, med profilerade balusterdockor målade i vitt och guld med marmorering i ockra. Knäfall och överliggare klädda med rött tyg. Från byggnadstiden.
PREDIKSTOLEN i nyklassicistisk utformning är placerad på norrsidan, ovanför den främsta bänkraden. Den har sin uppgång genom muren från sakristian, och består av korg och ljudtak. Från byggnadstiden. KORGEN är åttkantig och har rundbågiga speglar på sidorna med förgyllda symboler i (lagtavlorna, tro, kärlek, hopp, bibeln). I hörnen sitter kraftiga mörkgrått marmorerade kolonner, vilka står på den något utskjutande underkantslisten och bär upp den även den utskjutande profilerade överkantslisten. Korgen är målad i ljusgrått med marmoreringar och förgyllda tunna lister. LJUDTAKET är också det åttkantigt, krönt av ett stort förgyllt kors i klot, och med en förgylld strålkrans på undersidan med det allseende ögat i mitten. Målad i grått med marmorerad kantlist och några förgyllningar.
DOPFUNT placerad i korets södra del. Funten är av trä, åttkantig och timglasformad, och prydd med enkla utskärningar. Funten kommer från den gamla kyrkan, och uppges vara från 1697 i 1830-års inventering. Målad i samma färg och marmorering som altarring, läktarbröstning m.m.
BÄNKINREDNINGEN har öppna bänkar indelade i tre kvarter, ett på norrsidan och två på sydsidan, med gång från sydporten emellan. Bänkskärmar, ryggar och bänkgavlar indelade i speglar. På bänkgavlarnas överdel, vilken är lutad något bakåt, finns dessutom en skuren bladdekor. Bänkinredningen är täckmålad med mörkt gröngrå lasering, kompletterad av marmorering i speglarna på skärmar och gavlar, och med bruna psalmbokshyllor. Bänkinredningen är gammal och sitter på äldre vis monterad på längsgående bjälkar ovanpå golvet, men förefaller att eventuellt inte vara helt ursprunglig.
KORBÄNK finns en liten på korets södra sida. Bänken är sluten med speglar på framsidan. Målad i ljusgrått med marmoreringar. Från byggnadstiden.
LÄKTARE i väster buren av runda smäckra pelare, marmorerade i mörkgrått. Läktarbarriären är indelad i rektangulära och kvadratiska speglar med profilerade lister i över och underkant. Målat i ljusgrått med marmorering i speglarna och dekormålat motiv i mittspegeln. Nyklassicistisk utformning, från byggnadstiden. Under läktaren är rum inredda 1988, samlingsrum på sydsidan och kapprum med WC på norrsidan. Väggarna mot kyrkorummet av trä, tunt laserade i ljusgrått, och indelade i kvadratiska fält med små överljusfönster.
ORGELHUSET har en utpräglat nyklassicistisk utformning, indelad i tre delar med högre mittparti. Fasadpipor inom rundbågiga öppningar, mellan vilka står licener med förgyllda kapitäl. Dessa bär upp ett entablement och i mittpartiet ett gavelstycke. Målat i ljusgrått med marmoreringar och förgyllda ornament. Orgeln skall vara uppsatt 1920. Nuvarande orgelverk från 1980 av orgelbyggare Tore Lindegren
NUMMERTAVLOR i klassicistisk stil placerade på korets snedväggar i norr och söder. Svarta siffertavlor med svarvade halvkolonnetter på ömse sidor, vilka bär upp ett överstycke i form av en tempelgavel, med förgylld strålglans i. Kraftigt understycke, rymmande fack för siffror. Målade i grått med förgyllningar och marmoreringar. Från byggnadstiden.
KLOCKA i tornet. Gjuten vid Göteborgs Mekaniska Werkstad 1868.