JÖRLANDA KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras.
1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan.
För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod kvar efter branden och det rådde delade meningar om huruvida man skulle nyttja sig av dessa eller om dessa skulle rivas och en helt ny byggnad skulle uppföras. Man enades om ett kompromissförslag som innebar att ett parti av norrväggen skulle ingå i den för övrigt nya byggnaden. Det är dock tveksamt om denna norrvägg kom att ingå, troligen revs också denna när arbetena väl var igång.
Den nya kyrkan byggdes på den gamlas grund och fick därför också den gamlas form, och var i många delar snarlik den kyrka som brann. Många av kyrkans lösa inventarier kunde räddas undan branden, och även altaruppsatsen, dopfunten och nummertavlorna kunde återanvändas. De var dock skadade av branden, och bildhuggaren Johan Björk från Göteborg gjorde kompletteringar av altaruppsatsen, och han var också den som efter Sigfrid Ericsons ritningar utförde den nya predikstolen. Draperimålningarna bakom altaruppsats och predikstol, och kanske också det övriga dekorationsmåleriet, utfördes av Joel Mattson Mila.
Inga större förändringar har skett i kyrkan fram till senaste renoveringen, då rum under läktaren har byggts, samtidigt som en grundförstärkning med pålning skedde. De sättningsproblem som fanns dokumenterade redan på 1800-talet hade nämligen fortsatt, med nivåskillnader och sprickor som följd. Arbetena skedde efter handlingar av Christer Rydén, Jörlanda, och för färgsättning svarade konservator Anders Darwall.

JÖRLANDA KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av trä i väster. Kyrkan murar är skalmurar med gråsten i ytterliv, tegel på insidan och fyllning av betong FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en sockel av granit. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. I takfoten en profilerad taklist av trä, målad i grått. Torntaket klätt med kopparplåt.
TORNET är av trä, med fasaderna klädda med slät vitmålad panel. Rektangulära ljudöppningar med luckor av trä i tre väderstreck, gråmålade. Fyrkantig svängd huv krönt av en profilerad tornprydnad, båda beklädda med kopparplåt. I toppen en vindflöjel av järn
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rund kalkstenstrappa i tre steg leder till en dubbel trädörr, klädd med diagonalställd panel, målad i grått. Ytterligare en ingång mitt på södra långväggen, också den med en halvrund kalkstenstrappa. Ingången sker genom ett mindre vindfång, och dörren är av samma typ som huvudingången. FÖNSTREN är höga spröjsade träfönster med rundad överkant, målade i ljusgrått. Solbänkar av kalksten. I västra långhusgaveln sitter också två runda fönster som ger ljus åt läktaren, och runda fönster finns också ovanför södra ingången samt i tornets västfasad. Alla fönster och dörrar från byggnadstiden.

KYRKORUMMET är öppet och ljust. Koret har ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Under läktaren i väster är rum inbyggda, vilka nås från vapenhuset. Dopplats är anordnad på korets sydsida, med ett enkelt dopaltare och en tavla på väggen. Hela inredningen härstammar från byggnadstiden, kompletterad med några av de äldre inventarier som kunde räddas ur den gamla kyrkan.

GOLVET är belagt med kalkstensplattor. VÄGGARNA är slätputsade och vita med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret. Taket är ljust blåmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på södra långsidan. Spegeldörrar med välvd översida och med en större fyllning i vardera dörren, målade i grå lasering. Även dörren till sakristian har detta utseende. FÖNSTREN är höga spröjsade träfönster med rundad överkant, målade i ljusgrått, och med blyinfattade antikglas i inre bågen. Fönsterbänkar av kalksten. I västra långhusgaveln sitter också två runda fönster som ger ljus åt läktaren, och ett runt fönster finns också ovanför södra ingången.

SAKRISTIA - På korets norrsida, samtida med kyrkan. Inredningen är dels från byggnadstiden, och dels kompletterad vid ombyggnaden 2002. Kalkstensgolv, vitputsade väggar och ett vitmålat brädtak. Rundbågigt fönster åt norr, likt de övriga i kyrkorummet men lägre.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av kalksten, gråmålade panelväggar och tak. Trappor till läktaren på norr- och sydsida, med omålade steg. Ytterportens insida lik kyrkans övriga innerdörrar, och innanför denna ett vindfång med glas i dörrarna. Dörrarna in till de nya rummen under läktaren är nytillverkade i samma stil som de ursprungliga i kyrkan. RUMMET EN TRAPPA UPP har ett obehandlat brädgolv, gråmålade panelväggar och tak klätt med vitmålade skivor. Rummet är genom en lucka avskiljt från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörrarna in till läktaren är av samma utformning som övriga dörrar i kyrkan. Ett parti av den ursprungliga marmoreringen på väggarna har sparats.

INREDNING:

ALTARE - Av trä, gråmålat, enkelt. Placerat mot östväggen. Från byggnadstiden.

ALTARUPPSATS - Altaruppsats av snidat, målat och förgyllt trä. HUVUDMOTIVET är en oljemålning på duk föreställande Nattvardens instiftande. Under denna ett textfält med ett bibelcitat. På sidorna två vridna kolonner i grått med förgyllningar, vilka bär upp en profilerad och i mitten upphöjd gesims, med änglahuvuden ovanför kolonnerna. På utsidan om kolonnerna skulpterat broskverk i blått och guld. ÖVERSTYCKET innehåller en textkartusch som berättar om altaruppsättningens tillkomst. Den är omgiven av små änglahuvuden i ett snidat ornament, och på sidorna om detta står skulpturer föreställande evangelisterna. Allt kröns av en Kristusfigur. Tillverkad 1685, tillskriven Hans Swants verkstad. Nattvardsmålningen av J.A. Holmqvist 1894. Altarprydnaden som stod uppställd i den gamla kyrkan skadades svårt vid branden 1921. Vid restaureringen 1924-25 kompletterades skadade och felande delar av bildhuggare Johan Björk, och måleriet av Joel Mila. Den ursprungliga altartavlan (före 1894) hänger nu på kyrkans nordvägg efter restaurering 1959 av Thorbjörn. Engblad
ALTARRING - Flersidig, öppen på norrsidan; de sneddade hörnpartierna dekorerade med marmorerade speglar; däremellan svarvade balusterdockor. Målad i grått med marmoreringar och vissa förgyllningar. Knäfall och överliggare klädda med blått tyg.
PREDIKSTOL - Invid norra korväggen. Består av korg och ljudtak. Nås från sakristian genom muren. KORGEN är åttkantig och har på sidorna målningar av Jesus, Petrus och Paulus samt evangelisterna, placerade inom speglar med rundad överkant. I hörnen druvklasprydda kolonnetter med förgyllda kapitäl, vilka bär upp den profilerade överkanten. Målad i grått med marmoreringar och dekorationer rött, blått och guld. LJUDTAKET är även det åttkantigt, med kupoltak och marmorerad profilerad kant prydd med änglahuvuden i hörnen och med skulpterade och förgyllda ornament på överkanten. Ritad av arkitekt Sigfrid Ericsson; fri efterbildning av 1600-talspredikstolen som förstördes vid branden 1921, tillverkad av Johan Björk och målad av Joel Mila.
DOPFUNT - Medeltida dopfunt, placerad på korets sydsida. Av glimmergnejs. Rund CUPPA med akantusslinga runt om i relief, stående på ett runt SKAFT med vulst upptill och utsvängd fot. Dopfunten är skadad vid branden 1921 och hålls därför ihop av smala metallband.
BÄNKINREDNING -Öppen bänkinredning i tre kvarter, ett norr om mittgången två söder därom. Bänkarna placerade intill långväggarna. Gavlarna har en svagt spetsig ovansida, och har utanpåliggande spegelfält, marmorerade och med förgylld kant. De främre bänkskärmarna innehåller värmeelement och är därför försedda med gallerverk framtill. Bänkarnas insidor målade i rödbrun lasering. Från byggnadstiden.
ORGEL - Klassicistiskt utformad orgelfasad. Tredelad med förhöjt mittparti. Rundbågiga pipöppningar med pilastrar emellan. Marmorerad och gråmålad med förgyllda ornament. Från byggnadstiden. Första orgelverket från 1925 genomgick en kraftig omdisponering 1941. Flera stämmor från detta verk ingår i det nuvarande från 1983, byggt av Hammarbergs.
LÄKTARE - I väster buren av fyrkantiga marmorerade pelare med kapitäl i forma av förgyllda lister. Läktarbarriären har ett framskjutande rundat mittparti, dekorerad med listomramade fält, i vars mitt målade och förgyllda emblem satts in. Målad i olika nyanser grått, och med en marmorerad överkantslist.
NUMMERTAVLA - Två stycken på vardera sidan om koret. Den norra är en kopia av den södra, tillverkad 1920. Svarta siffertavlor med svagt rundad överkant, omgivna av ramverk med skulpterade dekorationer, målade i rött, blått och guld. Den äldre tavlan är från 1700-talet, skänkt till kyrkan 1826.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor, en större och en mindre, båda gjutna 1924 vid Götaverken. Till viss del användes malmen från de båda äldre klockor som förstördes vid branden 1921.