ARBRÅ KYRKA

Exakt när den nuvarande kyrkan började uppföras är ej känt, men huvudskeppet i kyrkan stod klart under 1400-talet, då även de nuvarande valven i denna del tillkom. Möjligen ingår äldre murar från en tidigare kyrka på platsen i de nuvarande väggkonstruktionerna, men detta har inte kunnat klarläggas.

Arbrå kyrkogård utökades successivt ett antal gånger fram till 1970-talet, men då marken närmast den befintliga kyrkogården inte längre räckte till anlades vid denna tid ett nytt område norr om kyrkans parkeringsplats. Den äldsta delen utgörs dock av gravområdena närmast kyrkan, där begravningar sannolikt har skett sedan medeltiden. Intill den stora ingången till den äldsta kyrkogården sitter en äldre bemålad bössa uppsatt på en träställning samt en stor takförsedd minnestavla. Begravningsplatsen omgärdas mot norr och öster av gjutjärnsstaket från 1800-talets slut, mot öster placerat på en huggen stenfot. Mot övriga väderstreck omgärdas kyrkogården av häckar. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad av grusgångar i olika kvarter, men mellan kyrkogårdens stora ingång och klockstapeln är tillfartsvägen asfalterad. Kyrkogårdens huvudallé, vilken sträcker sig i östvästlig riktning, är försedd med planterade björkar och denna gång utgör en direkt fortsättning på mittgången i kyrkans långskepp. Denna allé fortsätter sedan även en bit utanför kyrkogården, väster om järnvägen, trots att ingen järnvägsövergång finns kvar på denna plats. Vegetationen på kyrkogården utgörs i övrigt främst av planterade lövträd längs gångarna, men längs kyrkogårdens västra gräns finns även några stora barrträd planterade.

Gravvårdarna är huvudsakligen av sten, stående i raka rader, med övervägande delen vända mot öster. På kyrkogården finns några enstaka större gravvårdar med stenramomgärdning samt en gravvård omgärdad med kätting. Enstaka träkors samt större gjutjärnskors, de senare ofta silverfärgade, förekommer också, främst på kyrkogårdens norra del. De kvarvarande gravvårdar som bär titlar berättar om en bygd präglad av jord- och skogsbruk, men även ett antal titlar knutna till kyrkan och stationssamhället finns ännu kvar. Söder om kyrkan finns en minneslund som består av ett buskomgärdat gräsbevuxet markområde försett med en liten fontän samt smyckningsplats för blommor och ljus. I vinkeln mellan kyrkan södra och östra flygel finns en liten äldre underjordisk panncentral som inte längre är i bruk.

Norr om parkeringen ligger den nya kyrkogården från 1978 som mot söder avgränsas av ett äldre gjutjärnsstaket samt mot övriga sidor med modernare staket av stålnät. Marken är gräsklädd och uppdelad i mindre områden av rygghäckar mellan gravraderna. Gångarna är främst asfalterade. Endast cirka halva kyrkogården är tagen i anspråk och de gravvårdar som finns är stående, nästan uteslutande av sten. På den nordöstra delen, nära Ljusnans strand, finns ytterligare en minneslund där en gång av stenplattor leder fram till en rektangulär bassäng med en vattentrappa över några stora stenblock. Se bild 8. På var sida om bassängen finns planteringar och gräsytor och längre ut häckar som avgränsar minneslunden. Strax norr om det gamla kyrkstallet står ett antal äldre gravvårdar, av både sten och gjutjärn sekundärt uppställda på gräsytan.

Direkt sydväst om kyrkobyggnaden står kyrkans klockstapel, en hög träbyggnad med fyrkantig bas. Byggnaden uppfördes redan 1637 som en traditionell klockstapel med underliggande bod och fristående pelare som bar upp klockstapelns övre del, men sedan en ombyggnad 1821 har den en mer sluten karaktär. Klockstapelns grund är träklädd och målad i svart kulör och ovanför denna utgörs fasaderna, som smalnar av uppåt, av vitmålade panelbrädor. Klockstapelns hörn är avfasade och byggnadens tre portar är avfärgade i gul kulör samt försedda med korta trätrappor framför. Fasaderna avslutas med en målad mönsterfris i gul kulör närmast under klockvåningen. I höjd med denna finns ett antal svarta träluckor, målade som fönster, med gulmålade lister och räcken under. Ovanför klockvåningen sitter ett lätt svängt spånklätt tak som kröns av en åttkantig lanternin med vitmålade fasader och rundbågeformade fönster samt en vitmålad tandsnittsfris i trä som dekoration ovanför. I höjd med lanterninen sitter mot varje väderstreck en rund urtavla i svart kulör med förgyllda siffror och visare. Lanterninens tak är spånklätt samt krönt av en förgylld spira med ett kors. Klockstapelns bottenvåning är oinredd och används endast som förråd. En brant trappa leder utan vilplan rakt upp till klockvåningen där två gjutna klockor hänger. Branta trappor leder sedan vidare upp till lanterninen där ett äldre mekaniskt urverk med lod driver de fyra urtavlornas visare.

Sydväst om kyrkobyggnaden och klockstapeln står ett närmast kvadratiskt stenhus med överbyggnad av trä. Denna byggnad är kyrkogårdens bårhus uppfört på 1700-talet och som har en grund bestående av en mycket hög sockel av murad välhuggen natursten försedd med en dubbelport av trä i svart kulör mot norr. Ovanpå stengrunden reser sig på alla sidor fönsterlösa fasader klädda med vitmålad profilerad locklistpanel. Rakt ovanför den breda porten i markplanet finns en motsvarande vitmålad dubbelport, vilken utgör enda ingången till övervåningen, då invändig förbindelse mellan våningsplanen saknas. Byggnadens tak utgörs av ett spånklätt tak med relativt komplicerad takform, vilket kröns av ett omålat träklot. Sedan en ombyggnad i slutet av 1970-talet inryms ett litet gravkapell i det tidigare bårhusets bottenvåning som längs den östra väggen är utrustat med ett långsmalt kylbart förvaringsutrymme för kistor. Golv och tak i gravkapellet är klädda med omålade träytor medan stenväggarna är putsade i vit kulör.

Exakt när den nuvarande kyrkan började uppföras är ej känt, men huvudskeppet i kyrkan stod klart under 1400-talet, då även de nuvarande valven i denna del tillkom. Möjligen ingår äldre murar från en tidigare kyrka på platsen i de nuvarande väggkonstruktionerna, men detta har inte kunnat klarläggas.

Arbrå kyrkogård utökades successivt ett antal gånger fram till 1970-talet, men då marken närmast den befintliga kyrkogården inte längre räckte till anlades vid denna tid ett nytt område norr om kyrkans parkeringsplats. Den äldsta delen utgörs dock av gravområdena närmast kyrkan, där begravningar sannolikt har skett sedan medeltiden. Intill den stora ingången till den äldsta kyrkogården sitter en äldre bemålad bössa uppsatt på en träställning samt en stor takförsedd minnestavla. Begravningsplatsen omgärdas mot norr och öster av gjutjärnsstaket från 1800-talets slut, mot öster placerat på en huggen stenfot. Mot övriga väderstreck omgärdas kyrkogården av häckar. Marken är huvudsakligen gräsklädd och uppdelad av grusgångar i olika kvarter, men mellan kyrkogårdens stora ingång och klockstapeln är tillfartsvägen asfalterad. Kyrkogårdens huvudallé, vilken sträcker sig i östvästlig riktning, är försedd med planterade björkar och denna gång utgör en direkt fortsättning på mittgången i kyrkans långskepp. Denna allé fortsätter sedan även en bit utanför kyrkogården, väster om järnvägen, trots att ingen järnvägsövergång finns kvar på denna plats. Vegetationen på kyrkogården utgörs i övrigt främst av planterade lövträd längs gångarna, men längs kyrkogårdens västra gräns finns även några stora barrträd planterade.

Gravvårdarna är huvudsakligen av sten, stående i raka rader, med övervägande delen vända mot öster. På kyrkogården finns några enstaka större gravvårdar med stenramomgärdning samt en gravvård omgärdad med kätting. Enstaka träkors samt större gjutjärnskors, de senare ofta silverfärgade, förekommer också, främst på kyrkogårdens norra del. De kvarvarande gravvårdar som bär titlar berättar om en bygd präglad av jord- och skogsbruk, men även ett antal titlar knutna till kyrkan och stationssamhället finns ännu kvar. Söder om kyrkan finns en minneslund som består av ett buskomgärdat gräsbevuxet markområde försett med en liten fontän samt smyckningsplats för blommor och ljus. I vinkeln mellan kyrkan södra och östra flygel finns en liten äldre underjordisk panncentral som inte längre är i bruk.

Norr om parkeringen ligger den nya kyrkogården från 1978 som mot söder avgränsas av ett äldre gjutjärnsstaket samt mot övriga sidor med modernare staket av stålnät. Marken är gräsklädd och uppdelad i mindre områden av rygghäckar mellan gravraderna. Gångarna är främst asfalterade. Endast cirka halva kyrkogården är tagen i anspråk och de gravvårdar som finns är stående, nästan uteslutande av sten. På den nordöstra delen, nära Ljusnans strand, finns ytterligare en minneslund där en gång av stenplattor leder fram till en rektangulär bassäng med en vattentrappa över några stora stenblock. Se bild 8. På var sida om bassängen finns planteringar och gräsytor och längre ut häckar som avgränsar minneslunden. Strax norr om det gamla kyrkstallet står ett antal äldre gravvårdar, av både sten och gjutjärn sekundärt uppställda på gräsytan.

Direkt sydväst om kyrkobyggnaden står kyrkans klockstapel, en hög träbyggnad med fyrkantig bas. Byggnaden uppfördes redan 1637 som en traditionell klockstapel med underliggande bod och fristående pelare som bar upp klockstapelns övre del, men sedan en ombyggnad 1821 har den en mer sluten karaktär. Klockstapelns grund är träklädd och målad i svart kulör och ovanför denna utgörs fasaderna, som smalnar av uppåt, av vitmålade panelbrädor. Klockstapelns hörn är avfasade och byggnadens tre portar är avfärgade i gul kulör samt försedda med korta trätrappor framför. Fasaderna avslutas med en målad mönsterfris i gul kulör närmast under klockvåningen. I höjd med denna finns ett antal svarta träluckor, målade som fönster, med gulmålade lister och räcken under. Ovanför klockvåningen sitter ett lätt svängt spånklätt tak som kröns av en åttkantig lanternin med vitmålade fasader och rundbågeformade fönster samt en vitmålad tandsnittsfris i trä som dekoration ovanför. I höjd med lanterninen sitter mot varje väderstreck en rund urtavla i svart kulör med förgyllda siffror och visare. Lanterninens tak är spånklätt samt krönt av en förgylld spira med ett kors. Klockstapelns bottenvåning är oinredd och används endast som förråd. En brant trappa leder utan vilplan rakt upp till klockvåningen där två gjutna klockor hänger. Branta trappor leder sedan vidare upp till lanterninen där ett äldre mekaniskt urverk med lod driver de fyra urtavlornas visare.

Sydväst om kyrkobyggnaden och klockstapeln står ett närmast kvadratiskt stenhus med överbyggnad av trä. Denna byggnad är kyrkogårdens bårhus uppfört på 1700-talet och som har en grund bestående av en mycket hög sockel av murad välhuggen natursten försedd med en dubbelport av trä i svart kulör mot norr. Ovanpå stengrunden reser sig på alla sidor fönsterlösa fasader klädda med vitmålad profilerad locklistpanel. Rakt ovanför den breda porten i markplanet finns en motsvarande vitmålad dubbelport, vilken utgör enda ingången till övervåningen, då invändig förbindelse mellan våningsplanen saknas. Byggnadens tak utgörs av ett spånklätt tak med relativt komplicerad takform, vilket kröns av ett omålat träklot. Sedan en ombyggnad i slutet av 1970-talet inryms ett litet gravkapell i det tidigare bårhusets bottenvåning som längs den östra väggen är utrustat med ett långsmalt kylbart förvaringsutrymme för kistor. Golv och tak i gravkapellet är klädda med omålade träytor medan stenväggarna är putsade i vit kulör.