umnäs kyrka

Församlingens ritningar till kapell underkändes av Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet), som istället lät sin egen arkitekt Anders Roland (18791926) göra nya ritningar 1924. Kapellet uppfördes av församlingsborna 192526, under ledning av byggmästarna August Berglund och Lambert Andersson från Stensele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpå-liggande vapenhus i väster samt mindre sakristia i nordost. Det branta sadeltaket var täckt med brädspån. Stommen av trä var klädd med stående lockpanel med profilerade lock. Långhusets fönster var rektangulära med avfasade hörn och småspröjsade bågar. Fasaden och knutbrädorna var rödfärgade, fönsterbågarna vita. Sydväst om kyrkan restes en öppen och vid kvadratisk klockstapel av stående timmer med inre snedsträvor samt tälttak täckt med brädor och krönt av glob och kors.

Samma ritningar användes sedan även till kyrkan i Åskilje. Möjligen gjordes dock en enklare klockstapel där. Men även om de två kyrkorna formmässigt var exakt likadana redan från början så hade Umnäs en mer nationalromantisk karaktär och Åskilje en mer klassicistisk, beroende på att Umnäs kyrka målades röd och fick ett spåntak med brädspån samt vindflöjlar på nockhörnen, medan Åskilje fick en ljus färgsättning och tegeltak.

Redan 1936 förändrades byggnadens utvändiga karaktär väsentligt i och med att vapenhuset revs och ett klocktorn byggdes till i väster, troligtvis efter ritningar av Byggnadsstyrelsens arkitekt Einar Lundberg. Kyrkan fick därmed ett mer sakralt och traditionellt klassicistisk uttryck. Till detta bidrog även att kyrkan vid samma tillfälle fick ny färgsättning och målades gul. Tornets nedre del når upp till långhusets nock och har ett valmat takfall. Där ovan finns en indragen fyrsidig ljudvåning med rektangulära mörkfärgade ljudluckor i alla väderstreck, samt tälttak med förgylld glob och kors. Samtliga takfall är täckta av brädspån. Klockstapeln revs senare, enligt bybor på 1950-talet.

Ytterligare en förändring i stilmässigt samma riktning innebar tillbyggnaden av ett indraget lägre korparti som gjordes 1975, efter ritningar av Bengt Lidström, VAB. (Samma utbyggnad hade tidigare gjorts i Åskilje, även där med syftet att öka utrymmet i koret vid begravningar och körframträdanden.) Utöver tornets och korutbyggnadens tillkomst har inte så mycket i exteriören förändrats annat än kulören. Den har förändrats två gånger; ursprungligen röd, från 1936 gul och från 1953 vit. Kyrkportarna byttes 19741975 ut med nya med samma utförande, fast de gamla handtagen bevarades. Sakristian fick också en ny dörr, med samma utformning som kyrkportarna.

Via en hög brunfärgad trätrappa, med trappsteg på alla tre sidorna, kommer man in i det förhållandevis enkla vapenhuset i tornets bottenvåning. Det leder in mot den enskeppiga och läktarlösa kyrksalen, med indraget smalare korparti i sydost. Kyrkans smala furugolv är lackat och lite gulnat. Hela kyrkorummet, inklusive koret, täcks av ett lågt spegelvalv med plana partier mot ytterväggarna. I nordost finns en dörr från koret mot sakristian. Färgsättningen är färgstark och brokig. Väggarna i kyrksalen täcks med stående träpanel, marmorerad i ljusgrått. Pelarna mellan fönstren är marmorerade i mörkare blågrått.

Fönsterfoder, taklister och de plana takpartierna är blågrå. Taket med träpanel är gråvitt. Spegelvalvets övre list runt spegeln accentueras i vinrött och blågrått. Den nedre valvlisten är ännu mer artikulerad, med klot och guttae och färgsatt i gråvitt, blågrått och vinrött med marmoreringar. De kraftiga hanbjälkarna är marmorerade i ljusgrått.

Kyrkans bänkinredning är öppen och har rektangulära gavlar dekorerade med en stor romb. Bänkarna är målade i turkos och brunt samt svarta marmorerade socklar. I mittgången ligger en beige matta. Den tresidiga altarringen är genombruten med glesa rostbruna balusterdockor och blått sammetstyg på knäfall och överliggare. Altar-målningen, inramad med en förgylld ram, föreställer Kristus och är målad av Gerda Höglund 1953. Predikstolen är femsidig och utsmyckad på samma sätt som bänk-gavlarna, med rektangulära speglar, samt romber och mellanliggande pilastrar marmorerade i brunrött. Den genom sin form och färgsättning iögonfallande nummertavlan i koret är gjord och skänkt till kyrkan av Rudolf Lindmark i Umnäs.

Interiören har genomgått få förändringar genom åren. Den ursprungliga altartavlan, Jag beder för dem som du givit mig, som målades av Albert Grubbström i Forsmark ersattes av nuvarande altartavla 1953. Grubbströms altartavla finns numera i Akkans kapell. Elvärme med radiatorer och bänkelement samt eldragning för belysning installerades 1951. Vid restaureringen i samband med korutbyggnaden 197475 målades delar av kyrkorummet om och fick delvis ny färgsättning. Antalet kulörer i kyrkorummet minskades något, bl.a. genom att chokladbruna ytor på bänkar och innerdörrar målades i brunrött. De största förändringarna av kyrkorummet innebär dock tillkomsten av orgeln, dels utbyggnaden av koret som gjordes 1975. En tidigare orgel placerad till höger om entrén ersattes med den nuvarande från Grönlunds orgelbyggeri 1968.

Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpå-liggande vapenhus i väster samt mindre sakristia i nordost. Det branta sadeltaket var täckt med brädspån. Stommen av trä var klädd med stående lockpanel med profilerade lock. Långhusets fönster var rektangulära med avfasade hörn och småspröjsade bågar. Fasaden och knutbrädorna var rödfärgade, fönsterbågarna vita. Sydväst om kyrkan restes en öppen och vid kvadratisk klockstapel av stående timmer med inre snedsträvor samt tälttak täckt med brädor och krönt av glob och kors .

Samma ritningar användes sedan även till kyrkan i Åskilje. Möjligen gjordes dock en enklare klockstapel där. Men även om de två kyrkorna formmässigt var exakt likadana redan från början så hade Umnäs en mer nationalromantisk karaktär och Åskilje en mer klassicistisk, beroende på att Umnäs kyrka målades röd och fick ett spåntak med brädspån samt vindflöjlar på nockhörnen, medan Åskilje fick en ljus färgsättning och tegeltak.

Redan 1936 förändrades byggnadens utvändiga karaktär väsentligt i och med att vapenhuset revs och ett klocktorn byggdes till i väster, troligtvis efter ritningar av Byggnadsstyrelsens arkitekt Einar Lundberg. Kyrkan fick därmed ett mer sakralt och traditionellt klassicistisk uttryck. Till detta bidrog även att kyrkan vid samma tillfälle fick ny färgsättning och målades gul. Tornets nedre del når upp till långhusets nock och har ett valmat takfall. Där ovan finns en indragen fyrsidig ljudvåning med rektangulära mörkfärgade ljudluckor i alla väderstreck, samt tälttak med förgylld glob och kors. Samtliga takfall är täckta av brädspån. Klockstapeln revs senare, enligt bybor på 1950-talet.

Ytterligare en förändring i stilmässigt samma riktning innebar tillbyggnaden av ett indraget lägre korparti som gjordes 1975, efter ritningar av Bengt Lidström, VAB. (Samma utbyggnad hade tidigare gjorts i Åskilje, även där med syftet att öka utrymmet i koret vid begravningar och körframträdanden.) Utöver tornets och korutbyggnadens tillkomst har inte så mycket i exteriören förändrats annat än kulören. Den har förändrats två gånger; ursprungligen röd, från 1936 gul och från 1953 vit. Kyrkportarna byttes 19741975 ut med nya med samma utförande, fast de gamla handtagen bevarades. Sakristian fick också en ny dörr, med samma utformning som kyrkportarna.