Kämpebron

År 1628 uppfördes Kämpebron som en förening mellan Smedjegatan och Västra Hamngatan. Den första bron var byggd i trä. Den uppkallades efter fyra stycken, tio fot höga, kämpafigurer av trä i antik dräkt, som satt en i varje hörn.
Från år 1706 byggd i sten och utgör centralt motiv i målningen med stenvalv och vindbrygga som släpper igenom mindre fartyg och båtar.
1862-1864 revs de brantare valvbroarna från början av 1700-talet till förmån för 'liggande' broar med två grundfästen i kanalen och en vindbrygga. Bron ritades och monterades av kapten J G Richert för Göteborgs räkning. Först utfördes stenarbetena i fundament och brofästen. Sedan kom järnarbetare från Motala verkstad och monterade broarna som var tillverkade i delar av gjutjärn, valsjärn och i rörform.
Trakten kring Kämpebron var fram till modern tid ett av stadens mest trafikerade områden. Fortfarande på 1920-talet är platsen livlig med pråmar och skutor som lossar sitt gods utanför Kämpebron i höjd med Lilla torget. Det är en intressant brytningstid med spårvagnstrafik, bildroskor, hästdragna vagnar och lastpråmar som möts framför Kämpebron.
1925 rivs den liggande bron, återigen ersatt med en valvbro som höjer sig på mitten. Medvetandet om moderniteten och den föränderliga tiden har i denna bro gett ett mer historiserande uttryck. Detta märks i grovhuggna valv, slutstenar och brofästen. Den nya bron innebär kämpafigurernas återkomst. En grön balustrad omsluter bron på båda sidor, på brons mitt krönta av kämpafigurer. Brons utseende skapades av konstnären Arvid Fuhre. Den enskilt största anledningen till nybyggnaden var kraven på ökad trafikkapacitet. Bron blev nu bredare och mer hållfast.