människoskelett, mänskliga kvarlevor, skelettdelar

År 1949 Skickar Åke Fredsjö skelettet till Professor Carl-Herman Hjortsjö i Lund, där det blir kvar fram till juni 2007 då Karl-Göran Sjögren och Torbjörn Ahlström återfinner det på Gastelyckan och identifierar det som ett material från Göteborgs Arkeologiska Museum.

DNA-prover från Österödskvinnan har tagits av Institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet och Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, som håller på att analysera materialet. Den information som hänvisas till i Stadsmuseets utställning kommer från dessa institutioner. Resultatet av undersökningarna har inte publicerats än.

The DNA results referred to in Göteborgs Stadsmuseum´s exhibition have not yet been published. The museum has received this information after contact with Uppsala University, The Department of Organismal Biologym and Stockholm University (Osteoarchaeological Research Laboratory). They are presently analyzing a sample from the Österöd woman.

2018-04-10 filmades GAM:46274 för visning i första avsnittet av faktaprogramserien "De första svenskarna", med programledare arkeologen Jonathan Lindström, som visades första gången 2019-02-20 på SVT1. Beskrivning av tv-programmet: "I två program reser arkeologen Jonathan Lindström runt i Sverige i spåren efter dem som befolkade landet efter istiden. Han möter forskare som berättar om våg efter våg av människor som strömmade in i Skandinavien under tusentals år. Och arvet från sten- och bronsåldern lever fortfarande kvar. Det märks inte bara i människors gener, utan också i språk, sedvänjor och sagor."

Fyndet filmades 2023-02-21 för visning i första avsnittet av faktaserien "Historien om Sverige", visad på SVT 2023.

Stenhuggare Karl Ahl hittade 1903 i en stor skalbank som exploaterades för hönsfoderframställning ett skelett av människa. År 1903 anträffades i norra kanten av banken intill bergskanten som avgränsar skalbanken åt norr ett människoskelett i stående ställning, helt täckt av skal samt omgivet av en tunn mörk fet rand. Först 1927 fick Johan Alin kännedom om fyndet. År 1933 tillvaratog Alin resterna av skelettet. Det var då rubbat ur sitt ursprungliga läge i en avharpningshög som bildats vid hönsfodertillverkningen. Skelettets delar låg omrörda och sönderbrutna.

Skelettet är hittat på 54,2 m (siffran är erhållen genom barometeravvägning).

Skelettet är C-14 daterat till 9025±65 bp (okalibrerat) vilket kalibrerat hamnar i sen Hensbackakultur eller tidig Sandarnakultur ca 8000 f. Kr. Skelettet är svårt fragmenterat men innehåller delar från samtliga kroppsregioner. Det finns ytterligare 268 benfragment som inte går att entydigt identifiera till anatomiska element. Dock är det ingen dubblering av skelettben, vilket gör att med relativ säkerhet kan konstatera att det rör sig om en individ. Skelettet har ålder- och könbestämts av osteolog Torbjörn Ahlström. Bland annat baserat på vänster blygdben och höger tarmben vilka uppvisar havandeskapsförändringar har skelettet bestämts som kvinna i 50+ åldern. Hennes längd, uträknat från lårbenet, bör ha varit mellan 1,68-1,71 meter. Hon har lidit av benhinneinflammation och diskgeneration. Dödsorsaken är okänd.