NORRA NY KYRKA

KYRKOMILJÖN - Begravningsplatsen anlades samtidigt med kyrkan. 1931 utvidgades kyrkogården västerut och 1955 söderut med ett konformat område. I samband härmed uppfördes ett bårhus klätt med tjärat träspån invid den västra stenmuren. En stigport tillkom 1936 i den östra sträckningen av den på 1700-talet lagda stenmuren. Strax intill ligger det gamla knuttimrade sockenmagasinet från 1700-talet. Redskapsbod och församlingshem ligger norr om kyrkogården. Allmänningen sydost om kyrkan upplåts numera för familjegravar. En urnlund ligger sydost om kyrkan på den senaste utvidgningen.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är anlagd på plan mark och från kyrkan utbreder sig till största delen åt väster och söder och något åt öster. Formen är rektangulär med en östvästlig utsträckning och största bredden i väster. En stenmur med stigport i öster omger kyrkogården. Kyrkogården omges av vägar och bebyggelse.
Ett fåtal trädslag finns representerade på kyrkogården. Björkar står planterade innanför och utanför stenmuren runt området, fram till 1955 års del som kantas av lönnträd. Rönn växer som avskiljning i gränsen mellan gamla delen och 1931 års utökning i väster. En björkallé går från stigporten fram till kyrkan, liksom utefter en nordsydgående huvudgång. Spridda björkar växer på den senaste utvidgningen och en rad väster om kyrkan. Vid grusgravarna söder om kyrkan finns en mindre grupp granar och tallar och förekommer enstaka även väster och norr om kyrkan. I gränsen mellan gamla delen och 1955 års del växer en gles buskridå av häggmispel. Kvarteshäckarna och några familjegravshäckar på äldsta delen och första utvidgningen är av måbär och amerikansk hagtorn på 1955 års utvidgning. Området upptas i övrigt av gräsbevuxna ytor. Huvudgångarna är asfalterade och de mindre grusbelagda. På 1955 års område är samtliga gångar asfalterade. Plattgångar förekommer mellan gravkvarteren.
Ett 25-tal bevarade grusgravar återfinns spridda över äldsta delen av kyrkogården. Några ligger på utvidgningen i väster. Nio av dem inhägnas av järnstaket varav merparten återfinns söder om kyrkan. Övriga grusgravar har stenramar och ett fåtal familjegravshäckar. Till de äldsta gravvårdarna, varav ett från 1797, hör tre smideskors uppställda invid den södra kyrkoväggen.

FÖRSAMLING 1995 - NORRA NY

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1803, år 1900: 2902, år 1995: 1441

FÖRSAMLINGSHISTORIK – Medeltid socken. Nyskoga utbruten 1873.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i tätorten i en sluttning ner mot Klarälven i norra Värmland. Den befintliga träkyrkan från 1700-talet föregicks av en medeltida träkyrka vid Kyrkebol, c:a 2 km söder om den nuvarande kyrkplatsen.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Grundstenarna till en om- och tillbyggd medeltida träkyrka i Norra Ny socken framgrävdes 1945. Det var en liten rektangulär byggnad, där det ej har gått att konstatera om koret var smalare. Kyrkan skall ha utvidgats två gånger, senast under 1600-talets förra hälft. År 1701 byggdes ett nytt litet torn på kyrkan istället för det gamla. Kyrkobyggnaden revs 1773.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nu stående kyrkan uppfördes 1763-64,. Kyrkan är byggd av liggtimmer och består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia mitt på långhusets nordsida, vapenhus på motsvarande plats i söder samt västtorn. Kyrkans planform ansluter till det typiska träkyrkobyggandet under 1600- och 1700-talet och utgör även i övrigt ett representativt exempel på tidens regionala kyrkobyggnadstradition.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör har sedan 1770-talet varit spånklädd och tjärad; den befintliga tornspiran tillkom vid en restaurering 1924, utförd av Bror Almqvist, men är inspirerad av dess ursprungliga form. Ingångar via tornets bottenvåning och vapenhuset. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv; innerväggarnas panel tillkom först 1827. Altaruppsats och predikstol är samtida med byggnaden. Kyrkans interiör präglas till viss del av restaureringen 1924, bl a tillkom då de diskreta, dekorativa målningarna. Altaruppsatsen från 1767 är eventuellt utförd av en bildhuggare Löfman, men erinrar starkt om Isak Schullströms alster. Predikstolen är ett arbete av snickaren Mattias Beckman och stod sannolikt färdig 1764.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.

KYRKOMILJÖN - Begravningsplatsen anlades samtidigt med kyrkan. 1931 utvidgades kyrkogården västerut och 1955 söderut med ett konformat område. I samband härmed uppfördes ett bårhus klätt med tjärat träspån invid den västra stenmuren. En stigport tillkom 1936 i den östra sträckningen av den på 1700-talet lagda stenmuren. Strax intill ligger det gamla knuttimrade sockenmagasinet från 1700-talet. Redskapsbod och församlingshem ligger norr om kyrkogården. Allmänningen sydost om kyrkan upplåts numera för familjegravar. En urnlund ligger sydost om kyrkan på den senaste utvidgningen.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är anlagd på plan mark och från kyrkan utbreder sig till största delen åt väster och söder och något åt öster. Formen är rektangulär med en östvästlig utsträckning och största bredden i väster. En stenmur med stigport i öster omger kyrkogården. Kyrkogården omges av vägar och bebyggelse.
Ett fåtal trädslag finns representerade på kyrkogården. Björkar står planterade innanför och utanför stenmuren runt området, fram till 1955 års del som kantas av lönnträd. Rönn växer som avskiljning i gränsen mellan gamla delen och 1931 års utökning i väster. En björkallé går från stigporten fram till kyrkan, liksom utefter en nordsydgående huvudgång. Spridda björkar växer på den senaste utvidgningen och en rad väster om kyrkan. Vid grusgravarna söder om kyrkan finns en mindre grupp granar och tallar och förekommer enstaka även väster och norr om kyrkan. I gränsen mellan gamla delen och 1955 års del växer en gles buskridå av häggmispel. Kvarteshäckarna och några familjegravshäckar på äldsta delen och första utvidgningen är av måbär och amerikansk hagtorn på 1955 års utvidgning. Området upptas i övrigt av gräsbevuxna ytor. Huvudgångarna är asfalterade och de mindre grusbelagda. På 1955 års område är samtliga gångar asfalterade. Plattgångar förekommer mellan gravkvarteren.
Ett 25-tal bevarade grusgravar återfinns spridda över äldsta delen av kyrkogården. Några ligger på utvidgningen i väster. Nio av dem inhägnas av järnstaket varav merparten återfinns söder om kyrkan. Övriga grusgravar har stenramar och ett fåtal familjegravshäckar. Till de äldsta gravvårdarna, varav ett från 1797, hör tre smideskors uppställda invid den södra kyrkoväggen.

KYRKOMILJÖN - Begravningsplatsen anlades samtidigt med kyrkan. 1931 utvidgades kyrkogården västerut och 1955 söderut med ett konformat område. I samband härmed uppfördes ett bårhus klätt med tjärat träspån invid den västra stenmuren. En stigport tillkom 1936 i den östra sträckningen av den på 1700-talet lagda stenmuren. Strax intill ligger det gamla knuttimrade sockenmagasinet från 1700-talet. Redskapsbod och församlingshem ligger norr om kyrkogården. Allmänningen sydost om kyrkan upplåts numera för familjegravar. En urnlund ligger sydost om kyrkan på den senaste utvidgningen.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är anlagd på plan mark och från kyrkan utbreder sig till största delen åt väster och söder och något åt öster. Formen är rektangulär med en östvästlig utsträckning och största bredden i väster. En stenmur med stigport i öster omger kyrkogården. Kyrkogården omges av vägar och bebyggelse.
Ett fåtal trädslag finns representerade på kyrkogården. Björkar står planterade innanför och utanför stenmuren runt området, fram till 1955 års del som kantas av lönnträd. Rönn växer som avskiljning i gränsen mellan gamla delen och 1931 års utökning i väster. En björkallé går från stigporten fram till kyrkan, liksom utefter en nordsydgående huvudgång. Spridda björkar växer på den senaste utvidgningen och en rad väster om kyrkan. Vid grusgravarna söder om kyrkan finns en mindre grupp granar och tallar och förekommer enstaka även väster och norr om kyrkan. I gränsen mellan gamla delen och 1955 års del växer en gles buskridå av häggmispel. Kvarteshäckarna och några familjegravshäckar på äldsta delen och första utvidgningen är av måbär och amerikansk hagtorn på 1955 års utvidgning. Området upptas i övrigt av gräsbevuxna ytor. Huvudgångarna är asfalterade och de mindre grusbelagda. På 1955 års område är samtliga gångar asfalterade. Plattgångar förekommer mellan gravkvarteren.
Ett 25-tal bevarade grusgravar återfinns spridda över äldsta delen av kyrkogården. Några ligger på utvidgningen i väster. Nio av dem inhägnas av järnstaket varav merparten återfinns söder om kyrkan. Övriga grusgravar har stenramar och ett fåtal familjegravshäckar. Till de äldsta gravvårdarna, varav ett från 1797, hör tre smideskors uppställda invid den södra kyrkoväggen.

KYRKOMILJÖN - Begravningsplatsen anlades samtidigt med kyrkan. 1931 utvidgades kyrkogården västerut och 1955 söderut med ett konformat område. I samband härmed uppfördes ett bårhus klätt med tjärat träspån invid den västra stenmuren. En stigport tillkom 1936 i den östra sträckningen av den på 1700-talet lagda stenmuren. Strax intill ligger det gamla knuttimrade sockenmagasinet från 1700-talet. Redskapsbod och församlingshem ligger norr om kyrkogården. Allmänningen sydost om kyrkan upplåts numera för familjegravar. En urnlund ligger sydost om kyrkan på den senaste utvidgningen.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är anlagd på plan mark och från kyrkan utbreder sig till största delen åt väster och söder och något åt öster. Formen är rektangulär med en östvästlig utsträckning och största bredden i väster. En stenmur med stigport i öster omger kyrkogården. Kyrkogården omges av vägar och bebyggelse.
Ett fåtal trädslag finns representerade på kyrkogården. Björkar står planterade innanför och utanför stenmuren runt området, fram till 1955 års del som kantas av lönnträd. Rönn växer som avskiljning i gränsen mellan gamla delen och 1931 års utökning i väster. En björkallé går från stigporten fram till kyrkan, liksom utefter en nordsydgående huvudgång. Spridda björkar växer på den senaste utvidgningen och en rad väster om kyrkan. Vid grusgravarna söder om kyrkan finns en mindre grupp granar och tallar och förekommer enstaka även väster och norr om kyrkan. I gränsen mellan gamla delen och 1955 års del växer en gles buskridå av häggmispel. Kvarteshäckarna och några familjegravshäckar på äldsta delen och första utvidgningen är av måbär och amerikansk hagtorn på 1955 års utvidgning. Området upptas i övrigt av gräsbevuxna ytor. Huvudgångarna är asfalterade och de mindre grusbelagda. På 1955 års område är samtliga gångar asfalterade. Plattgångar förekommer mellan gravkvarteren.
Ett 25-tal bevarade grusgravar återfinns spridda över äldsta delen av kyrkogården. Några ligger på utvidgningen i väster. Nio av dem inhägnas av järnstaket varav merparten återfinns söder om kyrkan. Övriga grusgravar har stenramar och ett fåtal familjegravshäckar. Till de äldsta gravvårdarna, varav ett från 1797, hör tre smideskors uppställda invid den södra kyrkoväggen.

KYRKOMILJÖN - Begravningsplatsen anlades samtidigt med kyrkan. 1931 utvidgades kyrkogården västerut och 1955 söderut med ett konformat område. I samband härmed uppfördes ett bårhus klätt med tjärat träspån invid den västra stenmuren. En stigport tillkom 1936 i den östra sträckningen av den på 1700-talet lagda stenmuren. Strax intill ligger det gamla knuttimrade sockenmagasinet från 1700-talet. Redskapsbod och församlingshem ligger norr om kyrkogården. Allmänningen sydost om kyrkan upplåts numera för familjegravar. En urnlund ligger sydost om kyrkan på den senaste utvidgningen.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården är anlagd på plan mark och från kyrkan utbreder sig till största delen åt väster och söder och något åt öster. Formen är rektangulär med en östvästlig utsträckning och största bredden i väster. En stenmur med stigport i öster omger kyrkogården. Kyrkogården omges av vägar och bebyggelse.
Ett fåtal trädslag finns representerade på kyrkogården. Björkar står planterade innanför och utanför stenmuren runt området, fram till 1955 års del som kantas av lönnträd. Rönn växer som avskiljning i gränsen mellan gamla delen och 1931 års utökning i väster. En björkallé går från stigporten fram till kyrkan, liksom utefter en nordsydgående huvudgång. Spridda björkar växer på den senaste utvidgningen och en rad väster om kyrkan. Vid grusgravarna söder om kyrkan finns en mindre grupp granar och tallar och förekommer enstaka även väster och norr om kyrkan. I gränsen mellan gamla delen och 1955 års del växer en gles buskridå av häggmispel. Kvarteshäckarna och några familjegravshäckar på äldsta delen och första utvidgningen är av måbär och amerikansk hagtorn på 1955 års utvidgning. Området upptas i övrigt av gräsbevuxna ytor. Huvudgångarna är asfalterade och de mindre grusbelagda. På 1955 års område är samtliga gångar asfalterade. Plattgångar förekommer mellan gravkvarteren.
Ett 25-tal bevarade grusgravar återfinns spridda över äldsta delen av kyrkogården. Några ligger på utvidgningen i väster. Nio av dem inhägnas av järnstaket varav merparten återfinns söder om kyrkan. Övriga grusgravar har stenramar och ett fåtal familjegravshäckar. Till de äldsta gravvårdarna, varav ett från 1797, hör tre smideskors uppställda invid den södra kyrkoväggen.