Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den består av ett rektangulärt långhus, smalare och något lägre, rakslutet kor i öster, vapenhus i söder samt sakristia i norr. Den romanska kyrkan har medeltida murverk i öster och består sedan 1868 av tegel i långhusets västra del. Kyrkans exteriör har i östra delen bibehållit mycket av sin medeltida prägel, medan västra delen präglas av s...
Visa hela
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den består av ett rektangulärt långhus, smalare och något lägre, rakslutet kor i öster, vapenhus i söder samt sakristia i norr. Den romanska kyrkan har medeltida murverk i öster och består sedan 1868 av tegel i långhusets västra del. Kyrkans exteriör har i östra delen bibehållit mycket av sin medeltida prägel, medan västra delen präglas av senare förändringar. FASAD - Kyrkans murar är huvudsakligen uppförda av tuktad sandsten. Västra delen, vapenhuset och sakristian är dock av gråsten. Fasaden är spritputsad med delvis synlig ballast. Dörr - och fönsteromfattningar är slätputsade. I västra gavelröstet är ett inpressat, spritputsat kors. Långhusets östra gavelröste, ovanför koret, är klätt med vit locklistpanel. I västra delen av långhusets norra respektive södra sida syns gränsen mellan det medeltida murverket i öster och det 1868 påbyggda västra partiet. Långhusfasaden avslutas under takfoten av en vit tegelgesims i form av konsollist. Sockel saknas i västra partiet. Sakristians fasader kröns av ett brett synligt hammarband av svarta bjälkar. I den östra delen av långhuset samt i sakristian finns i fasadens nedre del ett antal långt utstickande större, obearbetade stenar. Vapenhuset har i väster, söder och delvis i öster en bred, ca en halv meter hög cementsockel med putsad spritsida. PORT - Västporten består av en brun pardörr med fiskbensmönstrat foder. Varje dörrblad har en dragring av smide. Porten är placerad i liv med fasaden. Framför porten är en trappa av granit med tre trappsteg samt viloplan. På fasaden finns en handledare av järn på varje sida av porten. Entrén inklusive porten är från 1940-talet. Porten i vapenhuset består av en rundbågig, grå enkeldörr från 1700 - eller 1800-tal. Dörren har fiskbensmönstrad fyllning. Den är placerad i en rundbågig perspektivportal med ett språng. I nischen är en tröskelsten av kalksten och framför denna en ny trappsten av gnejs. FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset tre fönster i norr och två i söder, ett på vardera sidan av vapenhuset. Koret har i söder ett likadant fönster. De segmentbågiga, grå fönstren indelas genom träspröjs i sex rutor. Dessa är i sin tur indelade i små rutor genom blyspröjs. Fönstren är placerade i grunda rundbågiga nischer med slätputsad omfattning och fönsterbleck av kopparplåt. I långhusets västra gavel finns ett runt, gråmålat fönster, indelat i fyra lufter, i sin tur spröjsade till smårutor genom blyspröjs. Fönstret är placerat i en grund, rund nisch med slätputsad omfattning. Sakristian har mot norr ett mindre, segmentbågigt fönster, spröjsat i smårutor genom blyspröjs. Det har likadan placering som långhusfönstren. Sakristians medeltida östfönster är mycket litet, rektangulärt och placerat i en grund, rektangulär nisch. Nya fönster insattes 1948. TAK - Såväl långhus och kor som vapenhus och sakristia har sadeltak med enkupigt lertegel. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkans äldsta delar, kor och östra delen av långhuset, uppfördes troligen på 1200-talet. Från denna tid härstammar även dopfunt och ett krucifix, medan en madonnaskulptur är fr...
Visa hela
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkans äldsta delar, kor och östra delen av långhuset, uppfördes troligen på 1200-talet. Från denna tid härstammar även dopfunt och ett krucifix, medan en madonnaskulptur är från 1300-talets slut och en påveskulptur från 1400-talet. På 1400-talet tillkom sakristia och vapenhus och kyrkorummet valvslogs. Ca 1470 dekorerades kyrkan med kalkmålningar. I Peringskiölds Monumenta från 1671 består kyrkan av ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakslutet kor, helt av sandsten. Den nuvarande altaruppsatsen, troligen tillverkad av Johan Aureller d.y., inköptes 1686. Predikstolen, även denna troligen av Aureller, är från 1702. Klockstapeln uppfördes 1773. 1755 brann kyrkan, men restaurerades på 1780-talet. Den fick i väster en tillbyggnad av trä, vilken 1868 ersattes av tegelmurar. Sannolikt påmurades övriga murar med tegel, och fasadens konsolfris tillkom 1868. Predikstolen flyttades från södra till norra sidan. Möjligen fick kyrkan invändigt dekor av kvaderstensimitation. 1877 hittades en runsten i muren. 1897 uppsattes en altartavla i olja, målad av Sven Linderoth. En pneumatisk orgel från Nordfors och co var byggd 1915 och fasaden ritad 1917. 1925 inlämnade Anders Roland förslag till elektrisk belysning. Kyrkogården utvidgades i nordöst 1931-1932. En äldre redskapsbod och en mur revs. 1946-1948 restaurerades kyrkan enligt förslag av Ärland Noréen. Kvaderstensimitationen borttogs och 1400-talsmålningar som upptäcktes i taket framtogs. Altaruppsatsen konserverades och återuppsattes. Även predikstol, madonna, krucifix och påvebild konserverades av Olle Hellström. Ny, sluten bänkinredning insattes. Bänkar borttogs i öster. Elvärme installerades istället för den gamla kaminen. Huvudentrén gjordes om med ny, rak dörr, trappa och terrassmur. Nya fönster insattes. Läktarstolparna flyttades och läktarbröstningen gjordes rak. Mittgången breddades och kalkstensgolvet frilades från slätspåntade brädor. 1959 anlades ny kyrkogård och parkeringsplats på motsatt sida av vägen. Arkitekt var Stig K Hermansson. En oljemålning från 1600-talet skänktes 1973. Samma år elektrifierades klockringningen. 1974 installerades åskledare. 1991 fick kyrkan ny orgel med två manualer. I samband med detta förminskades läktaren. 1994 inlämnade Ulla Engqvist ritningar på textilskåp. Kyrkans yttertak renoverades av Kenneth Johansson AB 1996-1998. Tegel omlades och takstolar på sakristia och vapenhus kompletterades.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, kor i öster, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkointeriören, med sina medeltida skulpturer och valvmålningar bär, inte minst ...
Visa hela
KÅLLANDS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, kor i öster, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkointeriören, med sina medeltida skulpturer och valvmålningar bär, inte minst efter 1940-talets stilretarderande restaurering, en medeltida karaktär med senare inslag. LÅNGHUS - I långhusets västra del är en läktare med små underbyggnader vid båda sidor. Långhuset är indelat genom bred mittgång och en sidogång framför vapenhusdörren i söder. I östligaste delen saknas bänkar. På sydsidan är här dopfunten placerad och på nordsidan predikstol. Förutom denna finns en dörr/port till ett litet vindfång framför västporten. En tjock vägg med smal triumfbåge skiljer långhus från kor. Över bågen hänger ett triumfkrucifix och på södra sidan om denna en nummertavla. En bred valvbåge skiljer även den äldsta, östliga delen av långhuset från den 1868 tillbyggda delen i väster. Den äldsta delen består av två travéer med senmedeltida kryssvalv. På sydväggens östra del hänger, på vardera sidan om ett fönster, en medeltida madonnaskulptur samt en biskopsskulptur. Längre västerut på väggen är en oljemålning. Även på nordsidan finns en oljemålning. Under nordöstra delen av läktaren är en orgel placerad. Dess höga fasad är infälld i läktarbröstet och skjuter upp ett stycke ovanför detta. Framför sydsidans östligaste fönster hänger en ljuskrona av järnplåt, möjligen medeltida. GOLV - I mittgången och tvärgången ligger rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. I tvärgången är även in inmurad gravhäll med inskription och reliefdekor. Ovanpå kalkstensgolven är gula gångmattor. Under bänkarna samt orgeln är ett förhöjt golv av lackade, smala, tvärgående bräder. Östra delen av golvet, under läktarunderbyggnaden, är gjutet. VÄGG - Väggarna slätputsade och vitmålade. Kyrkorummets väggar är i den östra, äldre delen betydligt ojämnare än de släta väggarna i väster. Väggarna bryts av ett par medeltida valvbågar samt i västra delen av ett par bredare valvbågar från 1868. De förra har fragment av 1400-talsmålningar. Se långhustak. Mot läktarunderbyggnaden i väster är en vit brädvägg. INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Pardörren mot vapenhusets vindfång, 1990-tal, är vitmålad och har mässingshandtag. Varje dörrblad har tre nedsänkta, brunmålade speglar. Varje dörrblad dekoreras av två större rektangulära speglar med ram i engelsk rött samt mellan dessa en smal rektangel. Västra porten består av en enkel pardörr i engelskt rött. Porten är placerad i en grund, rektangulär nisch. Dörren till vapenhuset i söder är gråbrun och slät förutom de något utsirade tvärslåarna. Det vertikala handtaget är av vit metall. Dörren är placerad i en djup , upptill skulpterad nisch. Innanför denna finns i muren en bredare, rektangulär nisch med äldre gångjärnskrokar. I nischen ligger en ojämn, bred och djup tröskelsten. FÖNSTER - Långhuset har på nordsidan tre och på sydsidan två större, segmentbågade fönster, troligen upptagna eller förstorade 1868. De ljust grå fönstren är genom profilerade träspröjsar indelade i sex större rutor på insidan. Fönstren, som har dubbla rutor, är placerade i utåt konande, rundbågade fönstersmygar, putsade och målade som väggen. Mot väster finns, över läktaren, ett runt gråmålat fönster. Det innersta glaset är genom grå träspröjsar uppdelat i fyra rutor. Fönstret är placerat i en rund nisch och upptogs troligen 1868. TAK - Långhusets östra parti har välvt tak bestående av två kryssvalv från 1400-talet. Dessa är dekorerade med fragmentariska, 1948 framtagna kalkmålningar i främst rött och grått. I varje valvkappa är en medaljong med motiv. Medaljongerna omges av geometriska bårder, växtornament samt i den östliga travén av språkband.. I den östligaste travén skildras i respektive medaljong Matteusängeln (öster) Johannesörnen (söder) Lukasoxen (väster), och Markuslejonet (norr). I den västliga travéen kan i de olika medaljongerna skönjas en jägare och hjort (Placidus, öster ), brinnande eld, träd och fågel? (söder), pelikanen som matar ungarna med sitt blod (väster) och eldslågor, fågel fenix, ett träd. (norr) Västra delen av långhuset har ett murat och putsat tredingstak från 1868. I väster är en taklucka till vinden. Under läktaren består taket av slät, vit träpanel. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under västligaste delen av läktaren är en underbyggnad på varje sida av mittgången. I sydöst är ett mindre kapprum, vänt mot väster, och i sydöst elskåp. Söder härom är läktartrappan. Trappan av bruna trästeg har svängt trapplopp. Framför trappan och bakom hängarna sitter vit, vertikal träpanel. Norr om mittgången är två skåp. Dörrarna har samma färgsättning som dörr mot vapenhusets vindfång. Det västligaste utrymmet innehåller textilskåp, ritade 1994. KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en två trappsteg högre nivå samt genom en murad, putsad och vitmålad mur med triumfbåge. I muren finns en triumfbåge. Altaruppsatsen är placerad invid östväggen och på vardera sidan är en sluten altarbänk. Framför altaret är en liten altarring av samma bredd som altaret. Det står alldeles intill altarbänkarna. Koret består av en travé. GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Norr om altarringen är en inmurad gravhäll. Framför altaret ligger en rektangulär kormatta med geometriskt mönster i grönt och rött. Mattan från 1962 är vävd vid Kockaregårdens hemslöjd. Innanför altarringen utgörs golvet av bräder, täckta av en mörk, mönstrad heltäckningsmatta. VÄGG - Korväggen är slätputsad och vitkalkad. På östra väggen är en draperimålning i rött och grått, troligen 1700-tal. Målningen, som även täcker östligaste delen av taket, döljer delvis 1400-talsmålningar. DÖRR - Den rundbågiga dörren till sakristian är järnbeslagen genom horisontella lameller samt nitar. I övre delen står "1749" i klippt järnplåt. På dörrens baksida sitter ett kraftigt stocklås Dörren är placerad utanför en smal, perspektivisk runbågig nisch. Framför dörren, i nischen, är två trappsteg av kalksten. FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstren har samma form som de segmentbågade långhusfönstren. Fönstret är placerat i en grund, segmentbågig nisch. Innanför denna är en äldre, utåt konande rundbågig fönstersmyg. Öster om fönstret finns i smygen fragment av 1400-talsmålning i form av växtornament. TAK - Kortaket består av ett kryssvalv, rikt dekorerat med fragmentariska 1400-talsmålningar i rött och grått. I varje valvkappa är en medaljong med en kyrkofader, sittande i en stol och omgiven av veckiga språkband och växtornament. I medaljongerna avbildas Gregorius (öster), Augustinus (söder), Hieronymus (väster) och Ambrosius (norr). Den östra medaljongen visar en knäböjande kvinna med krona, den södra en annan knäböjande person. FAST INREDNING ALTARE - Altaret är byggt av gråmålade släta bräder. En äldre altarskiva förvaras i vapenhuset. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1948 består av ett slutet kvarter på nordsidan och två på sydsidan. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en grönmålad slät träpanel. Bänkarna står ända intill ytterväggarna och är numrerade framifrån. Det norra kvarteret innehåller elva bänkar. De tre nordvästligaste bänkarna är borttagna för att bereda plats åt orgeln, men dörrar och väggpanel är bevarade. Sydöstliga kvarteret innehåller tre bänkar och det sydvästliga nio stycken. Av numreringen att döma har två bänkar tidigare stått i det som nu är tvärgång , mitt för vapenhusdörren. Bänkarna är invändigt målade i samma gröna nyans som väggskärmarna. Överliggarna är gröna. Bänkdörrar samt skärmarna mot koret är ådrade i grågrönt samt försedda med nedsänkta, brunmarmorerade speglar. Ramarna är gröna och svarta. Över speglarna finns två horisontella gula lister, den nedre med tandsnitt. Numreringen är placerad i en brun oval i dörrarnas övre del. Altarbänkarna, troligen 1700-tal, är gråmålade och dörrarna dekorerade genom en enkel nedsänkt spegel. PREDIKSTOL - Predikstolen, som inköptes 1702, är troligen tillverkad av bildhuggare Aureller, Mariestad. Mellan predikstolens olika sidor finns skulpterade, gråmarmorerade korintiska kolonnetter. På varje sida är en arkadbåge med en skulpterad figur. Figurerna föreställer Paulus, Johannes, Moses, Aron och Johannes Döparen med respektive attribut. Kornischen överst innehåller bland annat en bård av brungrå målade växornament samt snidade, förgyllda rosetter på blå botten. Figurer och kolonnetter vilar på ett blått fundament med ovala namnskyltar med snidade ramar (bladhölster med kryss). Predikstolen vilar på en grå åttasidig fot. Predikstolen har ett åttakantigt ljudtak . Undersidan är blåmålad med en snidad, förgylld sol samt nedhängande snidad duva. På ovansidan står profilsågade bruna och vita sköldar(senare?) samt blå spiror. Under takets kant finns skulpterade festonger med rosetter samt kulor i främst vitt. Den svängda trätrappan väster om korväggen går upp från söder och har lackade steg. ORGEL - Orgeln från 1991 har två manualer, pedal och nio stämmor. Spelbordet är vänt mot öster. Piporna är grupperade i tre fält . Den tredelade fasaden är högre vid sidorna. I övrigt är orgeln målad i samma rödlaserande färg som återfinns i läktarbröstet. LÄKTARE - Läktaren vilar på två fyrsidiga, grå pelare fästa i bänkar. Läktaren stöttas även av två horisontella bjälkar mellan pelarna och västväggen. Det låga läktarbröstet består av ett träfärgat skrank, prytt av mestadels kvadratiska speglar. Sarger och speglar är målade i två olika röda laserande färger. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke. Läktargolvet utgörs av lackade smala träplankor. Läktaren i nuvarande förminskade form är från 1991. SPECIFIKA INVENTARIER ALTARTAVLA - Altartavlans snidade mittkrucifix med guldfärgat kors är tillverkat 1948. Bakom krucifixet är en oljemålning av Jerusalem, troligen 1686, i mörka toner. Målningen omges av en guldfärgad ram. ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1686 återuppsattes 1948. Den är troligen tillverkad av bildhuggare Aureller, Mariestad. Altartavlan flankeras vid varje sida av två gråmarmorerade korintiska kolonnetter samt av en flygel med guldfärgad volut på blå botten. Mellan det norra pelarparet är evangelisten Markus skulpterad och mellan det södra Lukas. Den norra voluten uppbär Matteus och den södra Johannes. De delvis förgyllda evangelisterna bär sina attribut. Altaruppsatsen består överst av en profilerad fronton, krönt av två skulpterade änglahuvuden samt i mitten av Kristus bärandes världsalltet. ALTARRING - Den runda, lilla altarringen består av gråmarmorerade, profilsvarade balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med läder. Altarringen är från 1800-talet, möjligen 1868. DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet eller första delen av 1200-talet består av en cylindrisk, nederst avsmalnande cuppa samt av en bred och rund, uppåt konande fot. Cuppan har huggen dekor i form av en bård av palmetter mellan repstavsfriser. TRIUMFKRUCIFIX -Krucifixet är möjligen från tidigt 1200-tal. Skulpturen saknar färg, men det enkla, troligen senare, korset är rödmålat. Skulpturen är tämligen stel och benen inte korslagda. MADONNA - Den tronande madonnan av lind är från senare delen av 1300-talet. Den sittande madonnan saknar såväl barn som krona och händer. Manteln ligger i mjuka veck. Ansiktsuttrycket är närmast leende, men hållningen stel. Färgen är borta. Figuren har senare placerats på en röd fotplatta. PÅVE - En skulptur från 1400-talet avbildar en stelt stående påve. Spår av kredering finns. Figuren har senare placerats på en röd fotplatta. MÅLNING - En stor oljemålning, signerad Sven Lindroth 1897 skildrar Kristus och korsets resande. Bilden har en vit ram med pålimmade guldfärgade ornament. På den övre listen är ett snidat och guldfärgat akantusornament, krönt av sol och ett kors. Målningen utgjorde fram till 1948 altartavla. VAPENHUS - Utmed vapenhusets västvägg är uppsatt en äldre altarskiva av sandsten, som tidigare utgjorde trappsten framför vapenhuset i söder. Norr om denna är ett bokbord och i sydvästra hörnet ett enkelt förvaringsskåp. Vapenhuset är ouppvärmt. GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. Närmast långhusdörren är ett gjutet parti. VÄGG - Innerväggar består av gulmålad slätputs. Putsen sitter mycket löst på västväggen. I östväggen är en stor nisch. I nordvästra och nordöstra hörnet är väggen inflyttad och svängd. PORT - Porten i söder består av en gråmålad, slät, rundbågad trädörr, placerad i en rundbågad nisch. I nischen ligger en bred tröskel av en kalksten ytterst och innanför denna fragment av en gravhäll från 1707. Den brunmålade dörren mot långhuset är på denna täckt av ett tredimensionellt rombmönster. TAK - Taket består av ett slätputsat och vitkalkat kryssvalv. SAKRISTIA - sakristian är belägen på en två trappsteg högre nivå än koret. I sakristians sydvästra hörn är två grå, rumshöga skåp, troligen 1948. I sydöstra delen står, utmed östväggen, ett skåp i brösthöjd, vilket även används som altare. Över skåpet hänger en ikon samt en Kristusbild. Utmed nordväggen står ett skrivbord med stol. GOLV - Golvet består av smala, lackade bräder. På golvet ligger en röd gångmatta. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. DÖRRAR - Se kor. FÖNSTER - I norr är ett litet, segmentbågat, gråmålat fönster med hel innerbåge. Fönstret är placerat i en utåt konande, rundbågig fönstersmyg, troligen sent 1800-tal. I öster är en troligen ursprunglig, smal fönsteröppning. Det smala, rektangulära gråmålade fönstret saknar innerbåge och består av två rutor. Fönstersmygen är närmast segmentbågad och utåt starkt konande. Den putsade fönsterbänken är plan. I nischens inre del sitter överst en nedåt avplanad, oputsad kalksten. TAK - Taket är tunnvälvt, slätputsat och vitkalkat.
Stäng
|