VILSKE- KLEVA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - VILSKE-KLEVA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 509, 1900: 997, 1995: 337

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. En kyrka skall även ha funnit i Sjögerås, men någon sådan socken är inte känd i det skriftliga källmaterialet (Lundahl, 1961; jfr Sveriges församlingar genom tiderna).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett fritt läge vid äldre vägsträckning på alunskifferplatå i sluttningen nedanför Kleva klintar nordväst om Mösseberg. På klinten har en betydande kalkstensindustri bedrivits i äldre tid. Till kyrkomiljön hör prästgård, sockenmagasin, skola, ålderdomshem m.fl. välbevarade byggnader samt ett betydande fornlämningsområde med hällkistor och gånggrifter. Socknen ingår i Falbygdens riksintresseområde. Vilske-Kleva socken ligger nordväst om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus, smalare absidkor, sakristia på korets nordsida samt västtorn. Den romanska absidkyrkan, troligen uppförd under 1100- talet eller 1200-talets första hälft, återstår till mursträckningarna tämligen intakt i öster. Sakristian är sannolikt tillbyggd under medeltiden. Långhuset är vid okänt tillfälle förlängt i väster. Västtornet uppfördes 1774. Enligt avbildning av Ernst Wennerblad från 1892 hade kyrkan ett vapenhus av trä framför sydportal, sedermera rivet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har sin huvudsakliga karaktär efter 1700-talets förändringar. Den långsträckta fasaden är vitputsad och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar; korkyrkan har tegeltäckta sadeltak medan västtornet kröns av en plåtslagen huv med vitmålad trälanternin. Ingång i väster via tornet bottenvåning samt på långhusets sydsida. Av kyrkorummets senmedeltida välvning återstår nu endast korets kryssvalv (det medeltida långhuset har varit välvt i tre travéer). Långhus och kor åtskiljs av en ännu bevarad triumfbågsmur. Fragmentariska spår av hög- och senmedeltida kalkmålningar finns i både långhus och kor, de tidigare troligen från omkring 1300, de senare utförda av Amunds skola under 1400-talets andra hälft eller omkring 1500. Kyrkan har genomgått flera genomgripande restaureringar, dels 1915-16, då bl. a. långhusets nuvarande innertak av trä insattes, dels 1938 efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, då de medeltida kalkmålningarna framtogs, det östliga, tidigare igenmurade absidfönstret åter öppnades, äldre inventarier konserverades och ett nytt, lågt altarskåp av konstnär Simon Sörman förvärvades. Bänkinredningen sannolikt från 1915-16.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

VILSKE-KLEVA KYRKA ligger på en rektangulär kyrkogård som invid kyrkan sluttar mycket kraftigt åt norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens södra del. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som upptill avtäckts med platta kalkstenshällar. Innanför delar av muren finns större lövträd varvav flera är askar. I den västra muren finns äldre byggnadsdelar från kyrkan. Huvudingången finns i södermuren, i höjd med kyrktornet. Två andra muröppningar finns, dels en öster om koret och ängre norrut som leder till ålderdomshemmets tomt. Huvudingången har gjutjärnsgrindar som upptill kröns av bourbonska liljor och nedtill avslutas med en meanderbård. De övriga två har enklare, äldre smidesgrindar. Innanför murens västra del står en ojämn rad med lövträd, sannolikt ekar.
Grusgångar leder från huvudingången ned till och runt kyrkan och andra grusgångar leder såväl söder ut från kyrkan som norrut nedåt slänten. Gravvårdarna, som är blandade enkla stenvårdar och vårdar med grusfylld stenram, är placerade i rader som är orienterade i nord-sydlig riktning. Längst ned mot norra muren finns en berberishäck. Framför denna utgår låga häckar i nord-sydlig riktning och markerar recenta gravkvarter. Öster om sakristian och söder om långhuset finns två gravtumbor av sedimentär bergart. Längs östra muren, norr om koret, står fyra smideskors. Norr om långhuset finns en gravvård omgiven av ett smidesstaket och försedd med ett smideskors.

VILSKE-KLEVA KYRKA ligger på en rektangulär kyrkogård som invid kyrkan sluttar mycket kraftigt åt norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens södra del. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som upptill avtäckts med platta kalkstenshällar. Innanför delar av muren finns större lövträd varvav flera är askar. I den västra muren finns äldre byggnadsdelar från kyrkan. Huvudingången finns i södermuren, i höjd med kyrktornet. Två andra muröppningar finns, dels en öster om koret och ängre norrut som leder till ålderdomshemmets tomt. Huvudingången har gjutjärnsgrindar som upptill kröns av bourbonska liljor och nedtill avslutas med en meanderbård. De övriga två har enklare, äldre smidesgrindar. Innanför murens västra del står en ojämn rad med lövträd, sannolikt ekar.
Grusgångar leder från huvudingången ned till och runt kyrkan och andra grusgångar leder såväl söder ut från kyrkan som norrut nedåt slänten. Gravvårdarna, som är blandade enkla stenvårdar och vårdar med grusfylld stenram, är placerade i rader som är orienterade i nord-sydlig riktning. Längst ned mot norra muren finns en berberishäck. Framför denna utgår låga häckar i nord-sydlig riktning och markerar recenta gravkvarter. Öster om sakristian och söder om långhuset finns två gravtumbor av sedimentär bergart. Längs östra muren, norr om koret, står fyra smideskors. Norr om långhuset finns en gravvård omgiven av ett smidesstaket och försedd med ett smideskors.

VILSKE-KLEVA KYRKA ligger på en rektangulär kyrkogård som invid kyrkan sluttar mycket kraftigt åt norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens södra del. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som upptill avtäckts med platta kalkstenshällar. Innanför delar av muren finns större lövträd varvav flera är askar. I den västra muren finns äldre byggnadsdelar från kyrkan. Huvudingången finns i södermuren, i höjd med kyrktornet. Två andra muröppningar finns, dels en öster om koret och ängre norrut som leder till ålderdomshemmets tomt. Huvudingången har gjutjärnsgrindar som upptill kröns av bourbonska liljor och nedtill avslutas med en meanderbård. De övriga två har enklare, äldre smidesgrindar. Innanför murens västra del står en ojämn rad med lövträd, sannolikt ekar.
Grusgångar leder från huvudingången ned till och runt kyrkan och andra grusgångar leder såväl söder ut från kyrkan som norrut nedåt slänten. Gravvårdarna, som är blandade enkla stenvårdar och vårdar med grusfylld stenram, är placerade i rader som är orienterade i nord-sydlig riktning. Längst ned mot norra muren finns en berberishäck. Framför denna utgår låga häckar i nord-sydlig riktning och markerar recenta gravkvarter. Öster om sakristian och söder om långhuset finns två gravtumbor av sedimentär bergart. Längs östra muren, norr om koret, står fyra smideskors. Norr om långhuset finns en gravvård omgiven av ett smidesstaket och försedd med ett smideskors.