Gällivare kyrka

Gällivare nya kyrka ritades av Emil Langlet redan 1870, men stod inte färdig förrän 1882. Den vitmålade kyrkan har en komprimerad, grekisk korsplan där det förhöjda mittpartiet dominerar över de korta korsarmarna. Överst en korsröstad mittlanternin med låg spira, krönt av ett gyllne kors.
Kyrkan har vackert huggen stenfot och trappor i granit. Fasaden är rytmiskt indelad av klassiska pilastrar och tätt placerade tvåfönstergrupper under takfoten, runtom hela kyrkan. De låga vindfången har mönsterlagd panel, medan kyrkan i övrigt har en profilerad locklistpanel med bågfris under taklisten och bröstning av liggande panel närmast ovanför sockeln. Norr- och sydfasaderna har spetsbågiga fönster i markplan.
Vid 1966 års ombyggnad påverkades den väl genomförda symmetri som kyrkan ursprungligen hade. Då byggdes sakristia och vapenhus ut till korsarmarnas fulla bredd vilket gav kyrkans exteriör en öst-västriktning i stället för fyra likvärdiga sidor. I öst och väst bildar de senare utbyggnaderna ett tredje takfall.

Interiört har kyrkorummet ändrats vid två tillfällen, dels på 1920-talet, dels vid 60-talets omdaning då koret utvidgades. Nuvarande sparsmakade färgsättning och karaktär härrör från Bengt Romares restaurering på 1960-talet då kyrkan bl a fick ny altaruppsättning och nya ljuskronor, bänkar och
altarring byggdes om och väggarna ströks med tunn vit lasyr mot vitmålat tak med gråmarmorerade lister och pelare.
Det öppna, samlade rummet präglas av tresidiga läktare med enkelt spegelindelad
läktarbarriär som skär diagonalt över hörnen och de höga master som bär upp
takets mitt, inredningens avskalade karaktär och återhållna färgsättning. Takets trävalv är med enkla medel - fält med panel lagd i olika riktningar, åtskilda av kraftiga marmorerade lister - utformade på ett sätt som för tankarna till medeltidens strålvalv. Den stjärnformade ljusbrunnen mot lanterninen är numera igensatt.
Koret som upptar utrymmet i den östra korsarmen har full takhöjd och ligger två steg högre än kyrkorummet. Det fristående altaret inramas av en öppen altarring i fyrkant. Den vitmålade, åttkantiga predikstolen som står på pelarfot saknar ljudtak och har en förgylld dekor som avviker från kyrkans övriga inredning.