VÅRBERG

KULTURHISTORISK KLASSIFICERING
Värderingsdatum: 2006-12-19
Klassificering: Grönt
Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Elisabet Wannberg, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum.
Motivering: Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Detta område har en unik gestaltning och mycket stora arkitektoniska värden. Husen utgör ett exempel på hur Vårbergs olika bostadsområden gavs en individuell och ibland säregen prägel. Utformningen är formknapp och elegant. Volymerna är skarpskuret geometriska, vilket understryks av djupt indragna socklar. Byggnaderna blir till rosaröda lådor som svävar över marken, med fasader där mustigt färgade element kontrasterar effektfullt mot svarta smala fogar. Det höga kulturhistoriska värdet och den omsorgsfulla gestaltningen motiverar ett bevarande av byggnadernas välstuderade detaljer, som på tidstypiskt manér koncentrerats till entréerna. Här kan man notera betongtrapporna som liknar utfällda landningsställ och portarna i lackerat ädelträ med generösa glaspartier och sidoväggar i håltegel.

Byggnaderna är mycket välbevarade, med två undantag - de ursprungliga vitmålade träfönstren är utbytta och vissa balkonger har glasats in. Förändringarna påverkar dock inte det höga kulturhistoriska värdet.

Arkitekt var John Morton vid HSB:s riksförbunds arkitektkontor. Morton utformade bara två bostadsområden i Sverige innan han flyttade tillbaka till sitt hemland Australien. Byggherren HSB har lyft fram området som ett av Sveriges allra bästa exempel på industriellt byggande, och nämner att det var ett pilotprojekt för tillämpad datateknik vid disponerande av schaktmassor. Planeringen är tidstypisk; byggnadskropparna är tätt placerade så att slutna gårdsrum bildas. Den ursprungliga markbehandlingen är bevarad - även när det gäller planteringar och växtsorter.

INVENTERING ÅR 2000
OMRÅDE
Detta är ett område i sydvästra Vårberg med 12 stycken två och trevånings lamellhus, ibland försedda med en eller flera suterrängvåningar.

Områdets gräns utgörs i söder och väster av Vårbergsvägen. I nordväst gränsar området till en skogsbevuxen bergsknalle. I norr finns en dalgång med gräsytor, som mot öster övergår till hög en skogsklädd kulle där det finns en anläggning för äldreboende. Områdets östra gräns utgörs av en panncentral och ett kuperat naturparti.

Från Vårbergsvägen löper angöringsgatorna Båtholmsbacken och Gränsholmsbacken upp genom området. De avslutas i norr med vändplatser. Från gatorna leder asfalterade entrégator in på gårdarna. Områdets enda parkeringsmöjligheter hittar man i kvarteret Båtholmen, i ett stort parkeringshus. Ett väl utbyggt vägnät för gångtrafikanter finns. Man kan följa entrégatorna, men man kan ofta även snedda över gårdarna på gångstigar som i mer kuperade partier löper i sicksack eller består av trappor. Ett större gångstråk leder från Vårbergs sjukhem på andra sidan Vårbergsvägen och upp mellan kvarteren Prästholmen och Gränsholmen. Här delar sig stråket. En gren löper norrut mot Vårbergs övriga lamellhusområden, en annan följer områdets norra gräns österut, förbi panncentralen och ut under Vårholmsbackarna mot Vårbergs centrum.

Terrängen är kuperad, i norr ligger den högsta punkten. Husen ligger i nord-sydliga eller öst-västliga rader i södersluttningen, placerade så att smala gårdar bildas. Flera av gårdarna är tätt bevuxna med busksnår, andra består av gräsytor. På gårdarna finns löv- och barrträd, kvarlämnade stenblock, samt små bersåer eller pergolor med sittgrupper. Vid de mest kuperade partierna finns stödjande murar i formgjuten betong. Endast gårdarnas entrégator är asfalterade, de vidgar sig ibland till cykeluppställningsplatser. Utanför gårdarna består området till stora delar av gräsytor som mot de omgivande gatorna övergår i busksnår och enstaka träd. Området har relativt få lekplatser, ofta placerade på gårdarna. I kvarteret Gränsholmens södra del finns en liten transformatorstation.

BYGGNADER
· Våningar: 3, även 2 eller 3 våningar med en eller två suterrängvåningar.
· Tak: motfallstak, flacka, täckta med papp. Smal takomfattning i svart plåt.
· Fasad: stora betongelement med slät rosamålad putsyta, placerade i rader av liggande rektangulära och större kvadratiska element som skiljs åt av svarta dilatationsfogar.
· Sockel: grå slätgjuten betong, på långsidorna mycket djupt indragen.
· Fönster: tvåluftsfönster i en större och en mindre modell med sidoställd mittpost. Material: silvereloxerad aluminium. Balkongfönster och balkongdörrar är utförda i vitt trä.
· Balkong: indragna balkonger med fronter av samma rosamålade betongelement som fasaden i övrigt. Överliggare av aluminium. Inre balkongväggar och de avdelande mellanväggarna är utförda i vitmålad betong.
· Entré: djupt indragna med sidoväggar av rött håltegel. Dörrar av smal liggande brunbetsad träpanel med sidoljus på bägge sidor. Det finns tre trapphus per byggnad.
· Stomme: betong
· Lägenhetsstorlekar: 1-4 rok., mest 3 rok.
· Förändringar: byggnaderna har fått aluminiumfönster, vissa balkonger har blivit inglasade

Byggnadernas indragna socklar går längs hela långsidorna, även när terrängen gör att de blir mycket smala. Där socklarna blir högre finns ofta djupt indragna rektangulära enluftsfönster. På gavlar är sockeln ej indragen. Husen med södervända gavlar har höga socklar/suterrängvåningar i detta väderstreck. Här finns ofta större källarportar i brunmålad träpanel. Marken vid dessa gavlar är ofta upphöjda på betongterrasser med räcken utåt.

De allra flesta entréer är försedda med egenartade trappor som inte når ned till markytan. Trapporna med sidomurar består av ett enda betongsegment som har hängts in i fasaden. Trapporna skjuter ut en aning från fasadlivet, och hänger även ned över sockeln. Materialet är slät betong med ljus "småstenig" yta. Där fasaden ligger nära markytan saknas dessa trappor.

Till områdets parkeringshus kommer man från Vårbergsvägen. Fasaderna är utförda i formgjuten betong. Placeringen i sluttande terräng har gjort de olika planen förskjutna i förhållande till varandra; det finns alltså två undre plan som på sina tak har parkeringsytor under bar himmel. De undre däcken har längsgående, gallerförsedda ljusöppningar. Två infartsportar i blå plåt finns på den östra fasaden. Till de övre planen kommer man via betongramper

KOMMENTAR
Lamellhusen i detta område har en ovanlig och konsekvent genomförd arkitektonisk gestaltning. Det geometriska draget är tydligt, med skarpskuret rektangulära byggnadsvolymer som svävar ovan marken på indragna socklar. De släta elementen och de tydliga dilatationsfogarna leder till att fasaderna nästan ger intryck av att bestå av tunna, abstrakta murytor. Detaljomsorgen i entrépartier och markbehandling är påfallande. De intima gårdarnas växtlighet ger området som helhet nästan en parkliknade karaktär, något som understryks av den kuperade terrängen, de relativt små asfaltsytorna och de slingrande gångvägarna. Området är mycket välbevarat.

Husen är ritade av den australiske arkitekten John Morton, som under en period på 1960-talet verkade vid HSB:s arkitektkontor. Morton lämnade snart Sverige men utförde även ett bostadsområde i Gammelstaden utanför Luleå.