BLADÅKERS KYRKA

Bladåkers senmedeltida kyrka är belägen i det inre av norra Uppland och ett par mil söder om Gimo. Det är känt att en kyrka fanns på orten redan 1316. Senmedeltidens kyrka är jämförelsevis liten. Den består av ett rektangulärt långhus med rak korvägg i öster samt en vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i söder. Murarna är uppförda av gråsten, nu putsade. Tegel är använt i blinderingar i västgavelns och vapenhusets rösten samt i omfattningar till dörrar och fönster. Kyrkan täcks av starkt sluttande sadeltak, nu klädda med plåt, tidigare spån. Den tunnvälvda sakristian byggdes troligen på 1200-talet och utgör kyrkans äldsta del. Förmodligen hörde sakristian i sten till en äldre träkyrka, riven till förmån för stenkyrkan som uppfördes någon gång o 1500. Valven slogs troligen samtidigt. Även vapenhuset torde härröra från denna tid. Nyckelskylten och dörringen har troligen flyttats från någon dörr i den rivna kyrkan. Invändigt är murar och valv dekorerade med kalkmålningar. En inskrift på altarmuren berättar att de utförts 1623. De överkalkades 1769 med knackades fram 1926. Bänkinredningen är sluten och insattes 1729. Sydmurens båda fönster sitter på ursprunglig plats och förstorades på 1700-talet. Fönstret i nordmuren byggdes först 1833. Läktaren byggdes 1842-43.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1999-1999

Bladåkers kyrka antas ha föregåtts av en äldre träkyrka på samma plats. Den nuvarande kyrkan är byggd under slutet av medeltiden, omkring år 1500. Den är uppförd som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten som har inslag av tegel i gavelröstena. Sakristian i norr har ansetts vara äldre och tros ursprungligen ha hört till en äldre träkyrka. Vapenhuset i söder är byggt strax efter kyrkans uppförande, i början av 1500-talet. Kyrkan välvdes redan från början med tegelribbvalv. Sakristian har ett ursprungligt tunnvalv.
Bladåkers kyrkogård utvidgades söderut omkring 1860. Den omges av en kallmurad gråstensmur. Kring den gamla delen av kyrkogården i norr ligger en bogårdsmur på samma plats som den medeltida muren. Muren ska vara ombyggd på 1750-talet men delar av den ursprungliga muren kan finnas kvar, eftersom den bitvis har en murad kärna med bruk. Den medeltida stigluckan är bevarad i norra murlängan. Stigluckan är putsad och avfärgad i guldockra. Taket är täckt med modern trapetskorrugerad plåt. Gavelröstena är försedda med vita blinderingsnischer. Stigluckan har ett murat och putsat kryssribbvalv i portgången. Fram till omkring 1860 fanns i södra muren ytterligare en medeltida stiglucka, vilken då revs. Vidare finns en ingång i östra muren. Nära den ingången ligger kyrkans elcentral i ett källarliknande, lågt skjul i sluttningen utanför muren.

Kyrkogården är försedd med en trädkrans av lövträd. Gravkvarteren är grästäckta och gångarna är grustäckta. Endast en enda grusgrav finns kvar. Endast ett fåtal gravar från 1900-talets början och 1800-talet finns bevarade.

Klockstapeln står vid landsvägen en liten bit öster om kyrkogården. Den uppfördes år 1748 och har en välbevarad träkonstruktion. Bottenvåningen har en korsformig plan med inåtlutande, spånklädda väggar. Övriga väggar är klädda med faluröd panel. Tornkroppen avslutas upptill av en vitmålad taklist. På taket står en lanternin med faluröd panel, inramad av vita listverk, och försedd med svarta ljudluckor. Lanterninen täcks av en svängd, plåtklädd takhuv och avslutas uppåt av ett kors.

Öster om kyrkogården ligger ett bårhus med spritputsade, ockragula fasader. Huset har dubbeldörr med diagonalrutigt mönstrad panel. I gavelröstet finns en blinderingsnisch i form av ett vitputsat kors. Taket är ett brant sadeltak täckt med korrugerad, svartmålad plåt. Byggnadsår har ej kunnat beläggas.

Bladåkers kyrka antas ha föregåtts av en äldre träkyrka på samma plats. Den nuvarande kyrkan är byggd under slutet av medeltiden, omkring år 1500. Den är uppförd som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten som har inslag av tegel i gavelröstena. Sakristian i norr har ansetts vara äldre och tros ursprungligen ha hört till en äldre träkyrka. Vapenhuset i söder är byggt strax efter kyrkans uppförande, i början av 1500-talet. Kyrkan välvdes redan från början med tegelribbvalv. Sakristian har ett ursprungligt tunnvalv.
Bladåkers kyrkogård utvidgades söderut omkring 1860. Den omges av en kallmurad gråstensmur. Kring den gamla delen av kyrkogården i norr ligger en bogårdsmur på samma plats som den medeltida muren. Muren ska vara ombyggd på 1750-talet men delar av den ursprungliga muren kan finnas kvar, eftersom den bitvis har en murad kärna med bruk. Den medeltida stigluckan är bevarad i norra murlängan. Stigluckan är putsad och avfärgad i guldockra. Taket är täckt med modern trapetskorrugerad plåt. Gavelröstena är försedda med vita blinderingsnischer. Stigluckan har ett murat och putsat kryssribbvalv i portgången. Fram till omkring 1860 fanns i södra muren ytterligare en medeltida stiglucka, vilken då revs. Vidare finns en ingång i östra muren. Nära den ingången ligger kyrkans elcentral i ett källarliknande, lågt skjul i sluttningen utanför muren.

Kyrkogården är försedd med en trädkrans av lövträd. Gravkvarteren är grästäckta och gångarna är grustäckta. Endast en enda grusgrav finns kvar. Endast ett fåtal gravar från 1900-talets början och 1800-talet finns bevarade.

Klockstapeln står vid landsvägen en liten bit öster om kyrkogården. Den uppfördes år 1748 och har en välbevarad träkonstruktion. Bottenvåningen har en korsformig plan med inåtlutande, spånklädda väggar. Övriga väggar är klädda med faluröd panel. Tornkroppen avslutas upptill av en vitmålad taklist. På taket står en lanternin med faluröd panel, inramad av vita listverk, och försedd med svarta ljudluckor. Lanterninen täcks av en svängd, plåtklädd takhuv och avslutas uppåt av ett kors.

Öster om kyrkogården ligger ett bårhus med spritputsade, ockragula fasader. Huset har dubbeldörr med diagonalrutigt mönstrad panel. I gavelröstet finns en blinderingsnisch i form av ett vitputsat kors. Taket är ett brant sadeltak täckt med korrugerad, svartmålad plåt. Byggnadsår har ej kunnat beläggas.