VÄSTRA BROBY KYRKA

Den äldsta delen av kyrkogården lär vara från medeltiden. Inte mycket är känt om kyrkogårdarnas utformning före 1800-talet, men de anses ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna var gräskullar med träkors eller liggande stenhällar för de bemedlade. Den äldsta kartan över Västra Broby är en geometrisk avmätning från 1725. Gårdarna ligger i små grupper längs landsvägen och kyrkan i norra delen av byn. Den nästan kvadratiska kyrkogården omgärdas av en mur med öppningar mot norr och söder. Kyrkogården behöll i stort sett denna utformning fram tills slutet av 1850-talet, då den utvidgades något västerut. 1866 planerades för ytterligare arbeten; kyrkogården skulle expanderas ytterligare, hörnen skulle rätas, en ny mur av gråsten uppföras, en hagtornshäck planteras och nya grindar införskaffas.
Sedan den nya kyrkan rests 1882 krävdes vissa återställningsarbeten. Marken jämnades ut och grusgångar drogs. Runt denna tid gjordes gravplatserna om till grusgravar med inramning av buxbom, och i början av 1900-talet planterades en trädkrans.

År 1922 tar trädgårdsarkitekt G W Wahlberg fram förslag till en utvidgning i söder. Området ingärdas med en hagtornshäck, som redan fanns kring de äldre delarna, och får en klassicistisk utformning med fyra kvarter kring en central plats. Där tänkte man placera ett kapell, som aldrig kom att realiseras. Runt utvidgningen planteras lindar och inne i kvarteren omväxlande häckar, buskar och träd av olika slag. Gravarna utformas som buxbomskantade grusgravar. Nästa utvidgning görs i slutet på 1950-talet, då de äldsta delarna av kyrkogården förbinds med utvidgningen från 1922. Planen tas fram av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe, och visar fyra häckomgärdade kvarter med rygghäckar mellan gravplatserna. Samtidigt planteras lindar längs huvudgångarna.

Den senaste utvidgningen görs 1988 efter ritningar framtagna av Mark- och trädgårds-beredning S E Patriksson AB. Utvidgningens kvarter får en organisk karaktär med böljande häckar i gräsytor. Längs landsvägen planteras olika sorters buskar, och ner mot Kölebäcken anläggs en lummig minneslund.

Beskrivning
Kyrkogårdens äldsta del
Denna del omgärdas av en kallmurad stödmur. Längs norra, västra och östra sidorna finns en trädkrans av lind och en oxbärshäck, däremot finns bara ett fåtal träd i söder mot utvidgningen från 1955. Området är indelat i tre kvarter som flyter in i varandra utan avgränsning med häckar. Från kyrkans västra och södra ingångar löper gångar av sjöstensplattor mot den nya kyrkogården och gårdsplanen söder om kyrkan. Gravplatserna, som är omväxlande grus-, jord- och grästäckta, ligger i nordsydliga rader, delvis avgränsade av grusgångar. Runt hälften av gravarna är buxbomsinfattade, ett fåtal avgränsade med stenkanter eller smidda gjutjärnsstaket. Övriga gravplatser saknas yttre avgränsning. Någon enstaka grav kommer från 1860- och 70-talen, övriga är från tiden efter 1882 då nya kyrkan restes. Stenarna från denna tid är mestadels stående och varierat utformade; de är formade som höga kolonner eller obelisker, har gotiskt spetsbågiga toppar eller pryds av porslinsmedaljonger eller jugendslingor.

Utvidgningen från 1922
Utvidgningen från 1922 inramas på dess tre yttre sidor av en trädkrans av lind och en hagtornshäck. Området har en symmetrisk uppbyggnad med fyra kvarter, avdelade av breda grusgångar. I korsmitten finns en rund, häckinramad plats med en rosenrabatt som blickfång. Framträdande är också en stor ek i nordvästra hörnet. Gravarna är genomgående grustäckta. Många är innefattade av buxbom, ett fåtal av stenkanter, men det finns även ett ganska stort antal som både saknar yttre avgränsning och egen växtlighet. Gravstenarna från 1900-talets början är mestadels relativt små, huggna i svart granit eller diabas, men det förekommer även några lite större gravvårdar med portalliknande inramningar. Titlarna på stenarna, såsom t.ex. lantbrukare, gruvfogde, gruvarbetare, murare, folkskollärare och olika administrativa yrken anknyter till förra sekelskiftets kombinerade jordbruks- och industrisamhälle, där gruvan vid Nyvång var en viktig arbetsplats. De yngsta stenarna, från 1900-talets mitt och framåt, är lägre och bredare, huggna i röd eller svart granit, och prydda med personliga dekorer.

Utvidgningen från 1950-talet
Området ligger insprängt mellan de äldsta och yngsta delarna av kyrkogården. Mot landsvägen finns en fogad stenmur med kyrkogårdens huvudentré. Den är utformad med strama smidesgrindar mellan stenstolpar. En liknande grind skiljer kyrkogården från parkeringen i väster. De fyra kvarteren omgärdas av avenbokshäckar och grusgångar. De enskilda gravplatserna är grustäckta och buxbomsinfattade med bakomstående rygghäckar av avenbok. Kvarteren längst i väster är reserverade för urngravar.

Utvidgningen från 1980-talet
Området består dels av en minneslund, dels ett grässatt område med avgränsande, omväxlande raka och koncentriska häckar mellan de ännu outlagda gravplatserna. En rak axel, kantad av ekar och lönnar, löper genom området och hela vägen ner mot ut-vidgningen från 1922. Mot vägen finns ett blandat buskmaterial, och längs Kölebäcken spridda pilar och popplar mot åkern norr om kyrktomten. Minneslunden ligger något avskilt strax nedanför vattendraget, inramad av buskar och träd. En buktande gång av smågatsten löper runt smyckningsplatsen, som är omväxlande stensatt och planterad.

Byggnader på kyrkogården
Sydväst om kyrkan, i kyrkogårdens yttre gräns, finns två stycken byggnader. Det norra huset, materialhuset är rest av muraren Nils Olsson i samband med utvidgningen av kyrkogården 1866. Det har murar av gråsten, gavlar av tegel och ett sadeltak täckt av röda tegelpannor. Personalrum och förråd inreddes 1979 i ett äldre redskapshus, som har faluröda panelväggar med vita knutar och ett sadeltak av eternitplattor.

Se även beskrivning av Västra Broby kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
470 nya kyrkor, bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, RAÄ, 2009
Kyrkan i Västra Broby, skrift av Sven-Åke Rosenberg, 1982
Nyvång bland kolbodar och hagtorn, Ingela Blomén, Regionmuseet Kristianstad,
rapport 2012:07
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg& Ingrid Sjöström, RAÄ, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Västra Broby kyrka 2005-09-17, ItArk Arkitekter, Helsingborg, 2005
Västra Broby kyrka, Anna Rabow, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2014:54
Västra Broby kyrka omläggning av yttertak, Cecilia Pantzar, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2006:24
Västra Broby kyrkogård, Åsa Jakobsson& Cissela Olsson, Regionmuseet Kristianstad, rapport 2011:49
Översiktsplan 2012, Åstorps kommun
Regionmuseets i Kristianstads arkiv, Kristianstad, 1147 Västra Broby, Kyrkor
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, hämtad 2016-04-28
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2016-04-28
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskaps
vard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Astorp.aspx,
hämtad 2016-04-28