Typ <itemType> |
Byggnad |
Beskrivning <itemDescription> |
|
Utställningsdel / utställd i <itemDescription> |
|
Inventering / ingår i <itemDescription> |
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
BESKRIVNING, KARAKTÄR Kårhuset Teknologgården 2. Studentkårens byggnad med kontor, samlingssalar och läsesalar Det första kårhuset från 1952 ritades av Melchior Wernstedt i dalgången med kolonilotter ...
Visa hela
BESKRIVNING, KARAKTÄR Kårhuset Teknologgården 2. Studentkårens byggnad med kontor, samlingssalar och läsesalar Det första kårhuset från 1952 ritades av Melchior Wernstedt i dalgången med kolonilotter som från 1960-talet gav plats för Chalmers fortsatta utbyggnad. Kårhuset är en röd tegelbyggnad med asymmetriskt sadeltak. Här finns kontorslokaler för studentkåren och på övervåningen med högt i tak ett klubbrum för studenterna, kallat ”Kyrkan” efter sin rumsform. ”Kyrkan” har rustats upp för sin ursprungliga funktion i den senaste utbyggnaden. Kårhuset byggdes ut i flera etapper, först med en stor matsal, senare ombyggd, och 2001 med flera stora samlingssalar som fogade samman kårhuset med Palmstedtsalen till en stor konferensanläggning. Högspänningshallen, Kopparbunken Elektrovägen 1. Hall för experiment med högspänning Högspänningshallen från 1954 är ytterligare en av Wernstedts originella byggnader. Den innehåller ett enda stort och högt, helt slutet sexkantigt rum, byggt för experiment med högspänning som gav underlag för utbyggnaden av det svenska högspänningsnätet. De bärande ramarna ligger synliga på utsidan, vilket skapar ett inre rum fritt från konstruktioner. Hela byggnaden är inklädd med koppar, vilket gör den till en elektriskt isolerad Faradays bur och gett den namnet ”Kopparbunken”. Högspänningsforskningen har lämnat byggnaden som nu används för ett klätterlabb. Biblioteket Chalmers tvärgata 1. Bokmagasin, läsesalar och kontor Biblioteket från 1960 är en av Wernstedts sista byggnader på Chalmers. Efter sin pensionering från professuren 1951 fortsatte Wernstedt arbetet på Chalmers på eget arkitektkontor fram till 1962, när Byggnadsstyrelsen tog över ansvaret. Biblioteket har en tydlig uppdelning av byggnaden i dess tre olika funktioner: en uppglasad envånings entréhall och läsesal med avläsbar pelarstomme, bakom den ett helt slutet boktorn med ett karaktäristiskt krön i form av en indragning och ett motfallstak och vid sidan en enkel kontorslänga i tre våningar med tätt ställda fönster. Allt är, undantagsvis på Chalmers, i gult tegel, kanske som en markering av bibliotekets särskilda betydelse. Biblioteket är senare tillbyggt mot norr. Administrationsbyggnaden och Palmstedtsalen Chalmersplatsen. Kontor för Chalmers centrala förvaltning och större samlingssal Entrén in till Teknologgården och kårhuset från spårvagnshållplatsen Chalmers sker genom en låg port mellan administrationsbyggnaden för Chalmers centrala förvaltning och rektor och Palmstedtsalen. Ovanför porten sträcker sig ett sammanträdesrum. Hela komplext ritades av Jan Wallinder 1961. De huvudsakliga materialen är rött tegel och koppartak, som på övriga Chalmers. Mötesrummet som hänger över porten har en beklädnad av skifferplattor, vilket markerar den fasaden som icke bärande. Kontorslängan har regelbundet placerade fasadpelare och fönster medan Palmstedtsalen fått en friare skulptural form. Entrén till salen sker under gradängerna med garderob och toaletter en halvtrappa ner, ett sätt att utnyttja utrymmet. Materialval, detaljer och ljusföring är som alltid hos Wallinder eleganta och sparsmakade.
Stäng
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
HISTORIK Chalmers flyttade på 1920-talet från Vasagatan till sitt nuvarande läge söder om Landala. Chalmers är liksom Sahlgrenska sjukhuset ett exempel på de växande institutionerna som flyttar ut mot...
Visa hela
HISTORIK Chalmers flyttade på 1920-talet från Vasagatan till sitt nuvarande läge söder om Landala. Chalmers är liksom Sahlgrenska sjukhuset ett exempel på de växande institutionerna som flyttar ut mot stadens dåvarande utkanter för att få expansionsutrymme. Chalmers blev teknisk högskola 1937 vilket ledde till en ökad utbyggnadstakt. På 1990-talet blev Chalmers en av tre stiftelsehögskolor, vilket ledde till en ny utbyggnadsperiod, delvis i regi av nybildade Chalmersfastigheter som nu konkurrerade med det statliga bolaget Akademiska hus som tagit över efter Byggnadsstyrelsen. Ett andra campusområde etablerades på Lindholmen. Det äldre området kom att kallas Chalmers Johanneberg. En fortsatt utbyggnad av Chalmers Johanneberg skedde samtidigt både norrut på Vasa sjukhusområde och söderut mot Mossens idrottsplats. Det är dock fortfarande ett i stort sett sammanhållet högskoleområde, skilt från den närmaste omgivningen. Byggnaderna på Chalmers Johanneberg hålls samman av en röd tegelarkitektur. Under efterkrigstiden har arkitekturen präglats av några av stadens ledande arkitekter, professorer på arkitekturskolan. Fram till 1962 hade Chalmers ett eget arkitektkontor lett av Melchior Wernstedt. Han var professor i arkitektur fram till 1951 och ritade några av de första byggnaderna efter kriget i en karaktäristiskt saklig arkitektur, formad efter de olika funktionerna: Gustaf Dalénsalen 1949, Kraftcentralen 1950, Kårhuset 1952, Högspänningshallen, kallad ”Kopparbunken”, 1954, samt biblioteket, färdigt 1960. Wernstedt efterträddes som professor i arkitektur av Helge Zimdal, som ritade Arkitekturskolan 1968 och även byggnaden för Väg och Vatten. Zimdals kollega, professorn i formlära Jan Wallinder, ritade administrationsbyggnaden och Palmstedtsalen 1961. Den allra första byggnaden på Chalmers Johanneberg, Fysikgården från 1927, kompletterades med en tillbyggnad från 1960 och några byggnader kring Kemigården från 1967 och 1974, alla ritade av Klas Anshelm i den enhetliga tegelarkitektur med bärande murar och kvadratiska fönster som han använt också i Medicinska fakulteten och i tekniska högskolan i Lund. MOTIVERING Chalmersområdet har högt historiskt värde som ett sammanhållet, expansivt och stegvis förtätat högskoleområde, präglat av olika utbyggnadsperioder och olika finansieringsformer i högskolebyggandets historia under 1900-talet. Arkitektoniskt är det ritat av några av stadens ledande arkitekter med enskildheter av hög kvalitet i sin tids arkitektur men också med respekt för helheten i området.
Stäng
|
Presentationstext <itemDescription> |
-
Arkitekturskolan Sven Hultins gata 6. Undervisningsbyggnad med verkstäder, föreläsningssalar, ritsalar, kontor Helge Zimdal var professor i arkitektur 1951–71. I dalgången bakom entrén till Chalmers r...
Visa hela
Arkitekturskolan Sven Hultins gata 6. Undervisningsbyggnad med verkstäder, föreläsningssalar, ritsalar, kontor Helge Zimdal var professor i arkitektur 1951–71. I dalgången bakom entrén till Chalmers ritade han nya byggnader för Arkitektur och Väg och Vatten, expansiva utbildningar i miljonprogrammets byggboom. Arkitekturskolan stod klar 1968 och är en helt kvadratisk byggnad i rött tegel i fem våningar. I en tid när Byggnadsstyrelsen som byggherre tryckte starkt på byggnaders generalitet och flexibilitet ritades arkitekturskolan paradoxalt nog helt skräddarsydd för den organisation av utbildningen som gällde just då. Fyra årskurser hade var sitt huvudämne med varsin professor som satt i hörnrummen på andra våningen med sin sekreterare i ett uppglasat rum framför, en indelning som ändrats flera gånger sedan dess. Interiören är elegant snarare än robust, med vitmålade tegelväggar och bruna snickerier. Den öppna gården täcktes över med ett glastak kring 1990. Kemi 2 Gibraltargatan-Kemivägen. Laboratorier Klas Anshelm var utbildad på Chalmers men verksam som arkitekt i Lund där han också ritade den nya tekniska högskolan i början av 1960-talet. Han ritade även medicinska fakulteten i Göteborg för byggnadsstyrelsen som beställare. Han arbetade konsekvent med bärande tegelmurar, på Chalmers i rött tegel, och kunde visa att det var en ekonomisk konstruktion i en tid när man annars trodde starkt på pelarstommar i betong. Den bärande tegelmuren är avläsbar i de regelbundet placerade kvadratiska fönstren i en tremetersmodul. Till den enkla grundformen kunde Anshelm foga genomtänkta och originella detaljer. Kemi 2 trappas ner för att inte störa bostadshusen på andra sidan Gibraltargatan. Trappningen ger samtidigt terrasser som fungerar som utrymningsvägar för de brandfarliga kemilabben. Terrassväggarna är inte bärande och därför klädda med koppar.
Stäng
|
X-koordinat/latitud / i rikets nät <itemDescription> |
|
Y-koordinat/longitud / i rikets nät <itemDescription> |
|
Gata/adress <itemDescription> |
|
Gata/adress <itemDescription> |
|
Gata/adress <itemDescription> |
|
Fastighetsbeteckning <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Ritad av Anshelm, Klas, Wernstedt, Melchior, Wallinder, Jan, 1915-2006, Zimdal, Helge, 1903-2001.
|
Sakord<itemName> |
- utbildning och vetenskap
- bebyggelse
|
Ämne <subject> |
|
Bebyggelse-id <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Göteborgs stadsmuseum |
Källa <url>
|
|