ASKUMS KYRKA

ASKUMS KYRKA ligger i nordöstra delen av kyrkogården, på en muromgärdad terrass som liksom kyrkan är åttkantig. Kyrkogården är omgärdad av en kallmurad fint tuktad granitmur. Utanför dess östmur går en mindre landsväg, i norr ligger en gård, i väster åkrar, och i söder parkeringsplats och församlingshem.

Innanför muren står hamlade uppvuxna lövträd. Ingångar finns i öster och söder, genom svarta smidesgrindar mellan grindstolpar av granit, i söder krönta av kors, i öster av lyktor. Ingången åt öster är den större, eftersom den vetter mot landsvägen, med grindarna placerade i ett från landsvägen indraget och muromgärdat parti.

Grusade gångar i rutnätssystem, och gräsbevuxna kvarter. Gravarna ligger relativt tätt, och flera har ram. Mestadels låga gravvårdar. I kyrkogårdens sydöstra del är planterat rygghäckar mellan gravraderna i en del av kvarteren. Kyrkogårdens äldre del ligger söder om kyrkan, invigd 1922, utvidgad 1945, då samtidigt murar byggdes runt hele den dåvarande kyrkogården. Kyrkogården ytterligare utvidgad åt väster 1961.

Nordväst om kyrkan, alldeles intill denna, ligger en grön UTHUSLÄNGA under pulpettak täckt med takpannor av tegel. Troligen tidigt 1900-tal.

Invid parkeringsplatsen i söder ligger FÖRSAMLINGSHEM och PERSONALBYGGNAD, moderna, av trä.

FÖRSAMLING 1995: ASKUM
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1205, år 1900: 3616, år 1995: 1017

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Kungshamn utbruten 1772. Malmön utbruten 1909.

LÄGE OCH OMGIVNING - Askums gamla kyrka låg i svagt krönläge, på en terrass mellan lägre uppstickande berg, vid Prästbacka ca 500 m nordost om den nya kyrkan.

Den nya kyrkan är belägen mitt på Sotenäset med ett visst avstånd till havet. Kyrkan ligger på en bergterass i sluttningen mellan odlingsmarken i en dalgången i väster och ett högre bergsparti i öster. Läget är i södra utkanten av bebyggelsen. Strax söder om kyrkan finns församlingshem. Pastorsexpeditionen är belägen ca 100 m söder om kyrkan. Landskapet består av odlingsmark i dalgångarna samt kuperad terräng med berg i dagen - en utpräglad kustbygd.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka. Ombyggd 1706, men på vilket sätt är inte klarlagt. Christian von Schönfeldt dekorerade tak och läktarbröstning 1738 (delar av innertakets målningar, bl. a. med Yttersta domen, finns bevarade). När kyrkan raserades bestod den av långhus och smalare, tresidigt avslutat kor. Ett vapenhus av trä fanns i väster. Ny kyrka uppfördes på ny plats ca 500 m söder om den medeltida kyrkplatsen.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes på ny plats 1878-80 antingen efter ritningar av Anders Pettersson i Skövde. Kyrkan har centralplan med oktogonalt rundhus, ett rektangulärt korutsprång i norr, som innefattar en med skärm avdelad sakristia, vapenhus i väster och öster samt torn i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utförd i en klassicistisk rundbågestil. De tunga granitfasaderna livas av lisener och sågtandsfriser. Tornet i söder utgör blickfång i exteriören med sin smäckra kopparklädda spira mellan murade gavlar. Långhuset kröns av en låg oktogonal lanternin. Långhussidorna genombryts av stora trekopplade rundbågsfönster; gavlarnas trefönstergrupper vilar på bjälklagen till sidoentréernas strama portaler. Huvudentrén på tornets sydsida kröns av ett masverksförsett lunettfönster. Interiörens ljusa färgsättning härrör från arkitekt Knut Nordenskjölds restaurering 1937. Lanterninen samt läktarna bärs upp av åtta träpelare med mellanliggande rundbågar. Innertaket är klätt med träpanel; lanternintaket har ribbor i sTjörnform. Väggarna är slätputsade i ljust gråvitt. Altaruppsatsen är utförd i klassicistisk stil, med två granitkolonner som uppbär en tempelgavel; målningen (Korsfästelsen) av Nils Asplund 1940 har rundbågig omfattning. Träskrank på båda sidor om altaret avskärmar sakristian. Predikstolen övertogs från den gamla kyrkan. 1966 restaurerades interiören under ledning av arkitekten Carl Anders Hernek. Där finns en glasmonter som visar en modell av Askums gamla kyrka. Modellen är gjord av en byggmästare från bygden i slutet av 1800-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2006.