Kyrkorummet täcks av tre kryssvalv som vilar på kraftigt utskjutande fasta murpelare med profilerad impost, kyrkorummets enda utsmyckande detaljer. Väggarna är slätputsade och avfärgade i ljusgrått. Mittravén är kvadratisk till sin plan medan koret och västra travén är kor-tare och har därmed rektangulär plan.
Invändigt har kyrkan innerdörrar i söder. De har gråmålade träomfattningar och skiljer sig något från varandra beträffande utformning och utsmyckning. Kraftiga gångjärnsfästen i kar-marna vittnar om att även inre järndörrar förekommit.
Golvet var ursprungligen av tegel, enligt en äldre beskrivning. Det utförandet ersattes senare med brädgolv, och fram till 1923 anges alla golv vara av trä. I början på 1930-talet hade dock stenplattor tillkommit i mittgången och koret. Korets stengolv är förhöjt med två trappsteg och altaret har ytterligare en förhöjning i form av avrundad stensockel.
På varje sida om altaret finns en plåttäckt dörr som leder till sakristian bakom koret. Till denna hör en källare samt en öppen spis som tillkom 1923. Väggarna har samma utförande som i kyrkorummet. Fönstren är försedda med gallerverk samt med järnklädda luckor.
Vapenhuset har ursprungligen varit förenat med långhuset genom en öppen rundbåge, det saknade därmed vindfång. I samband med 1923 års restaurering stängdes öppningen med en rikt utsmyckad trävägg, som fick pardörr samt överljusfönster i höjd med läktaren. Väggen har även sidodörrar, den ena leder till läktaren den andra till en skrubb. Vapenhuset fick stengolv 1923.
Under kyrkans läktare, i väster, skapades 1969 nya utrymmen, bl.a. inreddes brudkammare, toaletter, kapprum m.m.
Inredning och inventarier
I likhet med andra nyklassicistiska kyrkor har Gustafs en stram och spartansk inredning med inslag av ett fåtal monumentala inredningsdetaljer. Till dessa hör den väldiga altartavlan. Det dröjde dock ett antal år innan kyrkan fick sin fasta inredning; altaruppsättningen tillkom1802, läktaren 1825 och första orgeln 1847. Länge bestod kyrkans enda utsmyckning av predikstol, ljuskronor, ett par porträtt och några krucifix.
Endast ett fåtal föremål övertogs från Enbacka kapell. Bland dessa kan nämnas vindflöjeln från 1751 - vilken numera hänger i vapenhuset - och timglaset i predikstolen.
Kyrkans inredning domineras helt av korets altartavla, Dalarnas största med sina 32 kvm. Den föreställer Kristi himmelsfärd är målad av Pehr Hörberg och donerad till kyrkan 1803 av Gus-taf IV Adolf. Tavlan har en lika monumental inramning av förgyllda ramlister med stuck-dekor, kartusch samt som överstycke symbolen för Guds öga. Ramen är utförd av G. A Klint.
Det ursprungliga altaret var murat med tegel. Det ersattes 1859 med ett altarbord av trä.
Till koret hör även en halvrund altarring av trä med knäfall och marmorerad dekor. Nuvarande altarring är inte den ursprungliga och bör ha tillkommit efter 1933.
Vid sidan om sakristians dörrar i koret står på ställning ovala nummertavlor med gustaviansk inramning,.
Nuvarande predikstol tillkom 1828. Den är tillverkad av Johan Görson i Torsång och har för-gyllda dekorativa och symboliska snidade detaljer på grå bakgrund. Timglaset är troligen från 1600-talet och tillhörde predikstolen i Enbacka.
Dopfunten i granit, som står i södra delen av koret, skänktes till kyrkan i samband med restau-reringen 1968.
Kyrkan har slutna bänkkvarter i norr och söder. Södra bänkkvarteret delas av en tvärgång till sydvästra portalen. Bänkraderna har vid en senare restaurering kortats för att skapa sidogångar längs väggarna. I koret finns slutna sidobänkar, kyrkvärdsbänkar, som tillkom 1923 och upp-fördes med delar av Enbackas kapells bänkar. Även läktaren har bänkar. Det är oklart när kyrkans nuvarande bänkinredning uppfördes, men mycket tyder på att den är ursprunglig. Dock har färgsättningen ändrats. Bänkarna kompletteras av lösa stolar, svarta Sjuan av Arne Jacobsen, som troligen anskaffades i samband med restaureringen på 1960-talet.
Den äldsta av kyrkans malmkronor är daterad 1775, en annan är från 1856, de hänger över mittgången. I samband med 1960-talets restaurering införskaffades två stilkronor som häng-des i koret. Även moderna armaturer har tillförts kyrkorummet, i synnerhet vägglampetter.
Tornets urverk är tillverkade 1862 av C.J. Trång i Polhemska urmakeriverkstaden i Stjärnsund.
Kyrkans djupa läktare i väster uppfördes inte förrän 1825, den målades och förgylldes 1833. Läktaren bärs av två pelarrader. Läktarbarriären har kannelerade pilastrar, profillister, marmo-rerade fält och mässingsräcke som förhöjning för läktarbarriären. Två moderna ljuskronor hänger över läktaren och under denna finns två plafondarmaturer från 1930-tal?
Kyrkan fick sin första orgel så sent som 1847. Orgeln om 12 stämmor byggdes av Gustaf An-dersson och installerades på läktaren. Fasaden ritades 1845 av A. Törnquist. Orgelverket för-nyades sedan 1923 av Gebrüder Rieger och därefter 1970 av Åkerman & Lund. Den ur-sprungliga orgelfasaden behölls dock men ommålades, bl.a. 1923.
Gustafs kyrkklockor övertogs från Enbacka kapells klockstapel, i samband med nedläggning-en av denna. Storklockan är omgjuten 1794 medan lillklockan från 1600-talet antas härstamma från Dahlsby kapell men har senare även brukats i Enbacka kapell.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
