UNDERSÅKERS KYRKA

Kyrkorummet täcks av ett putsat flackt trätunnvalv. Innerväggarna är slätputsade i en vit kulör som har inslag av grå-gula pigment. En marmorerad profilerad taklist i grönt löper runt rummet. Fönstren är målade vita. Det finns innanfönster. Trägolvet är lackat. I bänkkvarteren är golvet förhöjt. Korgolvet ligger högre än mittgången. I koret och längs mittgångarna ligger ljusgröna gångmattor.

Den arkitektoniskt utformade altaruppsatsen har tre bågfält med målningar och är utförd av bildhuggaren och målaren Göran Sundin och bildsnidaren Söderqvist vid kyrkans byggnadstid. Den centralt placerad altarmålningen förställer Kvinnorna vid graven och flankeras av målningar med Petrus och Paulus i sidopartiernas bågfält. Målningarna är utförda av Göran Sundin 1854-55. Nedanför altarmålningen finns fem mindre bågfält med målningar med scener ur Jesu liv, där han gestaltas i form av en marmorstaty. Sakristians två dörrar är inkomponerade inom den arkitektoniska omfattningen som är marmorerad i samma gröna kulör som takfotslisten. Pilastrarna som omger altartavlan är dock gråmarmorerade och delvis förgyllda. Ursprungligen var sakristians dörrar dubbeldörrar. Altarringen har balusterdockor som är grönmarmorerade. Röda knäfall i sammet. Predikstolen från 1800-talets andra hälft är marmorerad i grått och vitt och försedd med skulpturala förgyllda emblem.

En kororgeln är placerad mot den södra väggen. Den är byggd 1988 och marmorerad i samma färg som kyrkans fasta inredning. En äldre altaruppsats från 1671, troligen utförd av den jämtländske bildhuggaren Anders Olsson i Hållborgen, är placerad i mittgången vid norra långväggen framför den igensatta porten. Ett dopaltare är iordningställt med kyrkans dopfunt av trä från 1680-talet, som liknar andra jämtländska dopfuntar från samma tid. Dess runda fot och skaft är ornerat som en vinstock och kring skålen är ansikten skulpterade. Skålen kröns av en pelikan som symboliserar Kristi utgjutna blod.

Den slutna bänkinredningen är delvis från byggnadstiden. Den består av fyra kvarter med gångar längs yttersidorna. Sittbänkarna moderniserades vid kyrkans renovering 1936-37 genom att öka avståndet mellan bänkarna, vinkla ryggstödet bakåt och byta ut sittbänken. De snidade, delvis förgyllda bänkkrönen på främsta bänkraden gjordes av skulptören G A Söderin i Revsund vid samma renovering. De förgyllda urnorna i hörnen ut mot korgången uppsattes 1891, men vid inventeringstillfället var de nedtagna och förvarades på sakristians övre våning. I koret finns korbänkar i både det norra och södra hörnet av samma utseende.

Läktaren är troligen till större delen ursprunglig. Övre delen av läktarbarriären inkläddes dock med masonit 1936. Orgeln på läktaren har en fasad från 1873-74 snidad av Olof Andersson och Jonas Olofsson. Det ursprungliga orgelverket byggdes av Johan Gustaf Ek. Nuvarande verk är byggt 1969. På läktaren är bänkarna de ursprungliga med helt raka ryggar. De är målade gråa. Golvet sluttar ned mot läktarbarriären. Golvet är olackat. Läktarunderbyggnaden från 1984 av ritad av arkitekt Jörgen Grönvik och innebar att det nedersta fönstret byggdes in och de sex nedersta bänkarna i kyrkorummet togs bort. Väggarna är klädda med stående slät panel. Till höger finns ett kombinerat vänt och lekrum och till vänster toalett. De delvis figurativa dekormålningar som konstnären Sven Linnborg målat på väggar och valv i slutet av 1800-talet övertäcktes vid den stora restaureringen 1936-37, med undantag av de två målningarna som ännu är bevarade på den forna västväggen, numera dolda av läktarunderbyggnaden.

1936-37 ombyggdes och renoverades kyrkan av byggmästaren J. A. Sandberg och ingenjör Paul Loström efter program av länsantikvarie Eric Festin. Byggnadsstyrelsen godkände inte ritningarna först utan ansåg att en arkitekt skulle anlitas varpå ritningar upprättades av Arvid Persson, Östersund. Nu övertäcktes Linnborgs målningar, med undantag av två målningar på västväggen under läktaren och delar av gamla kyrkans inredning placerades i kyrkorummet, bland annat den gamla altaruppsatsen. Altarringen och läktarfrontens balusterdockor byggdes igen med masonitskivor. Dörrarna i sakristian byttes ut och innerdörrar tillkom i vindfången mot väster och söder.

1984 restaurerades kyrkan åter när läktarunderbyggnaden tillkom. I koret gjordes ett nytt altarbord och det översta trappsteget till altaret togs bort. Dessutom tog man bort altarringens masonitskivor och nya balusterdockor svarvades i stil med de ursprungliga. Överliggaren och sockeln är ursprunglig. Altarringen marmorerades av målarmästare Per Halvarsson. Insidan av altarringen kläddes med samma grå heltäckningsmatta som golvet i övrigt. Draperiet i predikstolen plockades bort. Kyrkbänkarna ommålades av Per Halvarsson och marmorerades i en ny färgsättning.

Kyrkobyggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil men uppvisar i byggnadsdetaljer inslag av nygotisk dekor bland annat i den smäckra tornlanterninen med spira. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn. Kyrkan byggdes 1850-56 av byggmästare Alfred M Svensson från Stockholm efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Albert Törnqvist. Samma arkitekt och byggmästare stod även bakom uppförandet av kyrkan i Mörsil under samma tid. Församlingen hade först inlämnat ett förslag till en ny kyrka som upprättats av den lokale byggmästaren Daniel Andersson från Järpen men detta förslag godtogs inte av ÖIÄ. Kyrkan överensstämmer idag med Överintendentämbetets ritning, med undantag av att man vid bygget lade till en ingång på nordsidan och att ett rundfönster på västgaveln inte tycks ha utförts. Frånsett byte av takmaterial från spån till plåt är kyrkan mycket välbevarad till sin stil sedan byggnadstiden.

Kyrkans gråstensmurar är vitputsade med utspringande lisener i hörnen och en diskret rundbågsfris under takfotslisten. Sockeln är gråputsad. De murade profilerade takfotslisterna är avfärgade i rödbrun kulör. Taken är täckta av kopparplåt. Sadeltaket över långhuset har skivtäckning med förskjutna falser, valmtaket över sakristian likaså. Lanterninen med sin spetsiga spira på tornet är kopparbeklädd.

Det är tegel i dörr och fönsteromfattningarna. Långhusets fönster är stora och rundvälvda. Fönsterbågarna är målade vita medan karmen är rödbrun. Det finns fyra fönster på norra respektive södra fasaden. På tornet löper takfotslisten från långhuset vidare som en midja runt tornet. Ovanför listen finns runda fönster åt söder väster och norr och ovanför dessa finns de rundbågiga ljudöppningarna med luckor av trä. Dessa är målade i samma rödbruna färg som fönstrens karmar.

Förutom ingången i väster via vapenhuset i tornet finns en ingång mitt på långhusets sydsida. Motsvarande ingång i norr igensattes 1936, men dörren finns kvar i exteriören. De rundbågiga portalerna är placerade i en större nisch och har dubbeldörrar med spegelfyllningar. Dörrarna är liksom övriga snickerier målade rödbruna. Precis ovanför portalerna är ett rundfönster inkorporerat inom samma rundbågiga nisch. Sakristians murkrön ligger i samma höjd som långhuset. Sakristian har en liten utbyggnad mot norr med en separat ingång, som också leder ned till elcentralen i källaren. Bredvid denna finns en blinddörr. Entrén till sakristian är upptagen vid kyrkans ombyggnad 1936-37 .