Vall kyrka

Vall kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret med absiden samt långhuset, vilka byggdes i en etapp i början av 1200-talet. Koret hade ursprungligen öppen takstol eller innertak av trä valvet kom till först i början av 1300-talet. Tornet påbörjades vid mitten av 1200-talet och fullbordades vid slutet av samma århundrade. Samtidigt byggdes sannolikt även sakristian.

Kyrkan har utvändigt undergått få förändringar sedan byggnadstiden. Tornhuven och taken förstördes vid en brand 1735. Vid återuppbyggnaden försågs kyrkan sannolikt med en lägre tornhuv än den ursprungliga, och yttertaken sänktes och belades med tegel. Vid en restaurering på 1870-talet förstorades kyrkans fönsteröppningar och dess inre omdanades. 1986 gjordes en restaurering då bl.a. samtliga yttertak inklusive brädtaket på tornhuven lades om. Även tornhuvens stomme reparerades och sakristians pulpettak ändrades till sadeltak, såsom förhållandet sannolikt var före branden på 1700-talet. Samtliga fasader putsades och vitkalkades.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes år 2000 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Fasaderna putslagades och avfärgades, vattenrännorna på tornhuven kompletterades, långhustakets nocktegel byttes. Torngluggarna sågs över av en konservator, hörnkedjorna fogades och rengjordes. Dörrarna tätades och dränerades. Tillgängligheten på vindarna underlättades då inspektionsbryggor och belysning kompletterades. Kyrkogårdsbelysningen utökades, och en gravhäll ställdes mot sockenmagasinets vägg.

Invändigt i kyrkorummet och i sakristian är väggar och valv putsade och vitkalkade. Korvalvet, de fyra valven i långhusets och tornets båda valv är alla av typen romanska kryssvalv medan absiden täcks av ett hjälmvalv. Även sakristian täcks av ett kryssvalv.

Bjälklag och golv
Golvet i långhuset och tornet är av fernissat trä. Koret och sakristian har kalkstensgolv, vilka i koret delvis består av gravhällar.

Trappor och stegar etc.
Till vindarna och tornets övre våningar leder en murtrappa i västra väggen via det norra galleriet. Trästegar från tornvalvet till klockvåningen och d:o trappor vidare upp i tornhuven. På vindarna finns inspektionsbryggor och i tornhuven stegar och vilplan av trä. Valven är isolerade med mineralullsskivor på ovansidan.

Värmesystem
Kyrkans värmesystem utgörs av ett vattenburet värmesystem med oljeeldad panna i ett avskilt pannrum en det f.d. sockenmagasinet nordost om kyrkan. Kyrkorummet värms av kamflänsradiatorer under bänkarna i långhuset, väggradiatorer vid korportalen, på insidan av orgelbarriären, sakristian och bakom altaret.

Elektriska installationer
Belysningen utgörs av en elektrifierad ljuskrona i vardera tornrummet, koret och i sakristian, samt två i långhuset. I långhuset finns dessutom fem elektrifierade vägglampetter samt tre kontaktskenor med spotlights på triumfbågsmuren i koret. Belysning finns även i tornhuven och på vindarna.
El-centralen är placerad i sakristian.

Åskskydd
Åskskyddsanläggningen av kopparwire, som omfattar hela kyrkan, har fyra nedledare.

Fast inredning
Den fasta inredningen består av högaltare, altaruppsats av sandsten, altarskrank, väggskåp med runinskrift och en korbänk, samtliga i koret. I långhuset finns kyrkbänkarna och i dess sydöstra hörn är predikstol med baldakin uppbyggda, i tornrummet finns ett orgelpodium.

Vall kyrka har idag följande utseende:
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid, sakristia, långhus och torn. I tornets bottenvåning finns ett avskilt rum med separat ingång utifrån och en mindre ljusglugg inåt kyrkorummet. Utrymmet har haft funktion av s.k. hagioskop eller bönekammare, där personer som av någon anledning stängts av från den kyrkliga gemenskapen ändå kunde ta del av gudstjänsten.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av kalksten, sakristians röste består av lättklinkerblock. Fasaderna på tornet och sakristian samt på korets och långhusets gavelrösten är putsade med kalkbruk och kalkavfärgade. Hörnkedjor, gluggomfattningar etc. är av huggen kalksten samt i en del av bågarna av rödtegel. Långhusets, korets och absidens fasader är i övrigt oputsade och kalkstensmaterialet är släthugget, mestadels i kvaderform. Långhusmurarna kröns av en rundbågsfris. Socklarna på långhuset, koret och absiden har enkel skråkantprofil, medan sakristians och korets socklar har skråkant plus rundstav.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig med originell utformning såtillvida att tornets gavelrösten tillåtits skjuta upp över dess bas. Stommen är delvis av bilat, delvis av sågat och tryckimpregnerat virke. Högbenen är försedda med skyddsplåtar och spikreglar. Taktäckningen består på traditionellt sätt av snedkantade bräder, vilka här dock är tryckimpregnerade. Huven kröns av en vindflöjel med blad och kula av koppar. Höjden till flöjeln är ca 44 m. Huven har invändig avvattning av de övre delarna: fångplåtar tar in vattnet till fyra stuprör som leder det vidare till klockdäcket. Övrigt vatten tas om hand av rännor av stålplåt utefter kanterna, vilka samlar det till utkastare i hörnen. Utkastarna är tillverkade av rostfri plåt. Tornets gallerier i norr och söder täcks av tegeltak på tät bördning. Avsatser m.m. på tornet är täckta med blyplåt.

Vattendäcket i klockvåningen är ett pappklätt trädäck med utlopp åt norr. Vattnet leds därifrån i ett stuprör av stålplåt över långhustaket till mark. Uppgångshålet täcks av en plåtklädd trälucka.

Yttertaken på kor, långhus och sakristia samt på tornets sidogallerier är täckta med enkupigt tegel på täta undertak av råspånt och asfaltpapp. På de södra takfallen samt det norra galleritaket är teglet maskinslaget, på övriga takfall handslaget. Absidtaket är täckt av sågade och tjärade stickspån. Glasad taklucka av plåt på långhusets södra takfall. Tegeltaken har vindskivor av trä (galleritaken av plåt), och de är försedda med hängrännor och stuprör av stålplåt. Tätningar mot angränsande murverk är utförda av blyplåt (mot absidtaket med järnplåt). Hängrännorna är svarta, stuprören gråmålade. Vattnet från stuprören leds till markinfiltrationer. Sakristians hängrännor har fria utlopp åt norr.

Takstolarna över långhuset och koret är av typen svensk takstol tillverkade av bilat virke, två av korets högben är utbytta mot sågade virken. Sakristians takstolar är av sågat virke. Nätklädd ventilationsspalt vid takfoten. Absidens takstol har inte besiktigats.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren har enkla, blyinfattade glas insatta direkt i stenkarmarna. Långhusets och sakristians fönster har bär- och stormjärn av sedvanlig utformning (dock är kilar och kilfästen ersatta av skruvar), medan korets och absidens glas stagas av mjuklödda stålgitter som följer indelningen av glasrutorna. Fönstren har omfattningar, smygar och solbänkar av kalksten. Undantag är det västra tornfönstret, där omfattning och smygar är putsade. Fönstret har också ett masverk av kalksten med en medeltida glasmålning. Bönekammaren är försedd med en liten snedsmygig ljusglugg.

Ljudgluggarna i tornet har dubbla kolonnetter av kalksten bågarna är omväxlande murade med tegel och kalksten, plåtbeslagna solbänkar och fågelnät av galvaniserat armeringsnät. Röstegluggarna med omfattningar och kolonnetter av kalksten, solbänkarna är klädda med asfaltpapp, fågelnät på träramar. I tornets vån 1 tr. en rund glugg åt väster med tjärad trälucka. Gallerierna åt söder och norr har fyra rundbågiga öppningar kopplade om två. Kolonnetter och bågar av kalksten, den inre bågen är omväxlande murad med tegel och kalksten. Fågelnät på träramar. Rundbågiga öppningar åt väster.
Tornets norra fasad har en raksluten ljusöppning med kalkstensomfattning, sakristians gavelröste har en tegelornerade glugg båda med fågelnät på träramar. I tornets vån 1 tr. en rund glugg åt väster med tjärad trälucka.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Samtliga är rundbågiga. Den södra långhusportalen kyrkans huvudingång är tvåsprångig med kolonnetter med tärningskapitäl i sprången. Korportalen är enkelsprångig utan särskild utsmyckning. Den mest arbetade portalen är tornportalen, som är tvåsprångig med kolonnetter i sprången och reliefprydda kapitälband. Tympanonskivan, som är putsad och vitkalkad, har rak kontur och bågarna i arkivolten är omväxlande murad med tegel och kalksten. Bönekammaren har en enkel, snedsmygig dörröppning.

Portalernas portblad är tillverkade av stående plank, utvändigt klädda med profilerad, tjärad panel i diagonalmönster. Bönekammarens dörr är tillverkad av stående, tjärade bräder.