NORRA UNNARYDS KYRKA

Vid biskopsvisitation 1710 gavs tillåtelse till rivning av den gamla kyrkan och bygge av en ny. Detta skedde under sommaren 1714 med nytt timmer. 1722 målades kyrkan och dess inredning av målarmästarna Samuel Bergman och Hans Scholman. Sannolikt är det dessa som utför de allmogeartade figurmålningarna på läktarbröstet och väggarna. 1738 färdigställdes en predikstol av Niklas Kihlman. 1767 omspånades taket och året därpå utförde häradsmålare Sven Morin målningsarbeten i kyrkan. 1795 försågs kyrkan med ett nytt, fullbrett, tresidigt avslutat kor i efterföljd av kyrkorna i Bottnaryd och Mulseryd. Innertaket välvdes, läktaren ombyggdes och fick ny ingång via en påbyggnad på vapenhuset. Byggmästare var Jonas Larsson från Strängsered. 1798 försåg nämnde Morin interiören med ett listverk av "Toskaniska Ordningen" under valvet och målade interiören i ljusa färger. Exteriören rödfärgades. En ny altaruppsats (istället för den enkla altartavlan från 1664) beställdes 1811 av Morin, men denne avled 1813 utan att ha hunnit färdigställa verket. En relief hann han dock utföra för läktarbröstet.
1889 kontrakterades byggmästaren J Kraft för att klä innerväggarna med pärlspont och lägga nytt golv. Vid detta arbete skräddes en stor del av väggmålningarna bort. I samband med dessa arbeten tillkom en ny öppen bänkinredning av "missionshustyp" och en kamin installerades. Vapenhuset i väster revs och ersattes av ett nytt med samma bredd och höjd som kyrkan i övrigt. 1896 målades en ny altartavla av Ludvig Frid, vilken försågs med flankerande kolonner. Samma år ommålades kyrkan såväl exteriört som interiört av målarmästare G A Catoni. Fasadernas rödfärgade spånklädsel hade då bytts mot en locklistpanel som målades ljust grågul. Interiören hölls i grönbruna toner. 1900 installerades en orgel byggd av Johannes Magnusson, Göteborg, varvid läktaren försågs med en halvrund utkragning på mitten.
En ny genomgripande renovering genomfördes 1928 av arkitekt Axel Forssén efter ett förslag som upprättats av arkitekt Göran Pauli. Det var yttertakets dåliga skick som föranledde arbetena. Exteriören genomgick få förändringar. Taket lades om med stickspån likt de befintliga. Rötskadade delar av takstolen utbyttes. Fasaderna ommålades i befintlig färg. Nya nockbräder och vindskivor uppsattes liksom nya hängrännor och stuprör. En ny kamin införskaffades och en riktig skorsten byggdes. Innerväggar och innertak kläddes med plywood ovanpå pärlsponten. Alla dörrar försågs med påspikade plywoodfyllningar. Omfattningen till altartavlan försågs med ett rundbågskrön. Elva apostlabilder som legat i klockstapeln renoverades och infattades i två bänkskärmar mot koret. Predikstolens ursprungliga färgsättning togs fram liksom figurmålningarna på läktarbröstet. Dessa arbeten utfördes av konservator K J R Johansson som även svarade för interiörens nya färgsättning, vilken baserades på de färger som framtagits. 1949 installerades elektricitet för uppvärmning och belysning. 1951 omlades taket ånyo med stickspån.
Vid den senaste genomgripande renoveringen 1964 var interiörens ytskikt starkt nedslitna och smutsiga. Färgen flagade och snickerierna behövde justeras. Församlingens krav var omfattande: man ville ha kapprum, toalett, samlingsrum, bekvämare bänkar, rymligare kor för dop och begravningar, större altare, ny orgel, körplats på läktare och rymligare sakristia. För de nya ritningarna svarade arkitekt Lars Stalin. Sakristian breddades åt väster och fick ny inredning. Kamin och skorsten revs. Interiörens plywood och pärlspont revs ned och stommen med dess målningsfragment frilades. Dessas tillstånd var dock sådant att de ej gick att restaurera. Således gavs väggarna en ny utformning som anslöt till Morins "Toskanska Ordning" och inspirerats av densamma i Öreryds kyrka. Nedtill fick väggarna en bröstning. Mellan denna och den utökade taklisten arrangerades pilastrar som avdelade fält klädda med glasfiberväv. Övergången mot koret markerades med kolonner. Taket kläddes med ny panel ovanpå 1928 års plywood. Golvet slipades och fernissades. En ny sluten bänkinredning tillverkades, liksom nya inner- och ytterdörrar. Koret fick höjt golv, nytt altare, ny dopfunt, flamskvävnader av Wiveca Lindberg och råglas i fönstren mot motljuset. Apostlabilderna från bänkskärmarna inkorporerades i en ny altarring. En ny orgel installerades på läktaren, färdigställd 1966 av Nordfors & Co, Lidköping. Läktarbröstets utkragning ersattes av ett ryggpositiv. Läktarbänkarna ersattes av lösa stolar för att ge plats åt kör. Den norra läktartrappan ersattes av kapprum, toalett och väntrum. Elcentralen i sakristian byggdes in under den södra läktartrappan. Konservator Ragnar Flood rengjorde läktarbröst, altartavla och predikstol. 1978 tilläggsisolerades taket. 1980 försågs vapenhus, väntrum, trapphus och läktare med innanfönster. 1995 omlades kyrkans spåntak med kluven spån.

NORRA UNNARYDS KYRKA - Den timrade salkyrkan uppfördes 1714 och består av långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor och vapenhus söder om detta. Långhusets västligaste del tillkom under 1890-talets början och inrymmer bl.a. vapenhus. Norr om koret är sakristia från 1964.
FASAD - Kyrkan vilar på en ojämn sockel av gråsten, vilken i söder och öster är putsad och grå. Sakristians sockel är av grå betong. Syllarna på vapenhuset är synliga och grå, på långhus och kor inklädda med grå bräder. Fasaden är klädd med en profilerad, vit locklistpanel från 1890-talet, vilken nedtill har vattenbräda och upptill en markerad arkitrav. På varje långsida är två försträvningar, utformade som pilastrar. På västgaveln fortsätter långsidornas taklist som gesims mot röstet. Sakristian bär vit locklistpanel utan profilering.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av grått trä. Alla fönster utom de i sakristian har munblåsta glasrutor. Långhus och kor har rundbågsfönster - sannolikt från 1795 års tillbyggnad - med T-post och tre lufter, varav några är öppningsbara och har hörnbeslag. De båda nedre lufterna har tio rutor var och lunetten fyra. I gavelröstet är två likadana fönster och överst ett rundfönster med enkel luft och 18 rutor. Ovan västporten är ett överljus i form av en lunett med tolv rutor. Fönstren i långhusets västra del är från 1890-talet, i gaveln eventuellt från 1928. Sakristian har två liggande fönster med enkel öppningsbar tvåglasluft och nio rutor.
PORT - Västporten utgörs av en rak pardörr från 1964 med liggande grå panel av slätspont. Porten och dess överljus sitter i ett grått foder. Framför porten ligger en granithäll. Vapenhusporten utgörs av en rak pardörr från 1890-talet med liggande grå panel av spont. Lås och handtag är ursprungligt. Framför porten är en granittrappa med årtalet 1865. Den raka sakristiporten från 1964 bär en panel av liggande, grå slätspont.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt, brant sadeltak med valmning över korgaveln. Takfoten av vitt trä har karnisprofil. Vapenhuset bär ett sadeltak och sakristian ett flackt sådant. Alla takfall är avtäckta med kluven och tjärad spån, har vindskivor av grått trä samt hängrännor och stuprör av vit plåt.