VAGNHÄRADS KYRKA

Vagnhärads kyrka är centralt placerad på den äldsta delen av kyrkogården som omgärdas av en kallmurad stenmur som i öster, väster och söder övergår till stödmur. Utvidgningarna av kyrkogården har skett etappvis, den första utvidgningen i öster omges av en klippt häck. Nästa utvidgning skedde i söder och omges av stenmurar och staket. Den sista utvidgningen skedde 1984 i och med anläggandet av en minneslund i sydväst och omgärdas av en huggen stenmur och häckar. Det är stora nivåskillnader mellan de olika delarna och de utjämnas via trappor i öster och söder. Höjdskillnaderna mellan kvarteren medverkar till att skapa rumslighet på kyrkogården.

Den äldsta delen nås via järngrindar i väster, vilka har huggna grindstolpar krönta av klot. Från grinden fram till kyrkans entré i tornet leder en asfalterad gång i övrigt är gångarna grusade och kyrkogården gräsbevuxen. Innanför stenmuren löper en utglesad trädkrans av lövträd.

På den utvidgade delen öster om kyrkan finns ett gravkapell med gråslammade väggar från 1953. Kapellet används inte längre, endast för viss förvaring.
Gravvårdarna är placerade i rader som löper i nord-sydlig riktning. Ett antal äldre gravar har bevarade järnstaket, kantkedjor o dyl. Nämnas bör den Hägerflychtska graven söder om koret med tre resta stenar (1805, 1870, 1830) omgivna av ett smidesräcke, samt Isoz familjegrav norr om koret, omgiven av en smideskedja.
Väster om kyrkogården finns en asfalterad plan som fungerar som bilparkering.

Sörmländska kyrkor 5, 1974.
Lotta Eriksson, Magnus Josephson och Kjell Taawo, inventeringstillfället