MARIEBY KYRKA

Marieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken. De ritningar som utfördes över kyrkan stämmer väl överens med den idag befintliga kyrkobyggnaden. Kyrkan ligger i nord-sydlig riktning med koret i söder, torn i norr och korsarmar i öster och väster. Koret har en vidbyggd tresidig avslutning som täcks av ett polygonalt valmat tak. Inom denna ryms sakristian som har en egen ingång. Långhuset täcks av ett sadeltak av falsad svartmålad skivplåt med små trekantiga takfönster. Takfallen är kraftigt utskjutande med formsågade taktassar. Kyrkan hade tidigare en takbeläggning av takspån, tornet troligtvis undantaget. Spånen av furu var strukna med någon typ av takolja, inte tjärade. 1910 diskuterades en ny takbeläggning av plåt eller tegel och 1911 fanns förslag på eternit eller skiffer. 1959 byttes spåntaket ut mot plåt och 1988 byttes rötskadat trä samt plåt.

Kyrkan står på en hög sockel av natursten och fasaderna har stående panel målad i en beige kulör med en profilerad midjebandslist. De markerade hörnen ansluter till den profilerade taklisten och bildar ett ramverk som kan liknas vid ett masverk i trä. Fasaden målades om 1931, på 1960-talet, 1976 och 1988. Långhuset har spetsbågiga breda fönster på båda sidor om korsarmarna, två mot vapenhuset och ett mot koret. Fönsterfodret ligger an mot midjebandslisten och under sitter konsoler sitter som en del av fönstrets inramning. Fönsterfodret har kapitäl som bär spetsbågen. Enluftsfönstren är spröjsade och målade i en röd kulör. Korsarmarnas fönster liksom sakristians är smalare än långhusets med spetsbågig avslutning. Ovan den östra och västra ingången i korsarmarna sitter ett åttkantigt fönster med spröjsverk med ett stjärnformat fönsterfoder.

Portalerna i öster och väster har en pardörr med sex speglar i varje dörrblad målade i en brun kulör, senast ommålade 1988. Över ingången sitter ett sadeltaksformat skärmtak med plåttäckning på konsoler som ansluter till pilastrarna på var sida av dörren. Trapporna av sten i fyra steg.

Tornet har tre markerade våningar med kopplade spetsbågiga fönster åt öster och väster i vapenhuset och utrymmet ovanför. Över huvudentrén på norra sidan finns ett åttasidigt fönster lika det på korsarmarna. Ljudluckorna är kopplade med spetsbågig avslutning och finns i samtliga väderstreck. Tornet kröns av en pyramidformad huv med lanternin med spetsig spira krönt av ett kors. Korset renoverades 1924 samt 1959 då den täcktes med den idag befintliga kopparplåten. På tornhuven finns i samtliga väderstreck gavelförsedda takkupor med fönster vilka kröns av ett kors. Tornhuv, lanternin och spira är täckta med skivfalsad kopparplåt. Övergången mellan lanterninens tak och spiran dekoreras med spetsiga gavlar av kopparplåt. Över huvudentrén sitter liksom över sidoentréerna ett sadeltaksformat skärmtak på konsoler. Skärmtaket täcker även ingången överljus. Mellan fönstret och entrédörren är det målat MDCCCXC. På var sida om ingången sitter två lyktor. Trappan ändrades 1995 till en stensatt och asfalterad ramp med framför gången liggande betongplattor.

Korets tresidiga fasad har två mindre spetsbågiga fönster med likadant fönsterfoder som på långhuset och korsarmarna. Ingången till sakristian är i söder genom en dörr klädd med liggande panel och dekorativa dörrbeslag med ett ovan liggande spetsbågigt enluftsfönster. Dörren och fönstret ramas in av ett kombinerat dörr- och fönsterfoder.

Genom huvudentrén i norr kommer man direkt in i vapenhuset i tornets bottenvåning. Väggarnas låga bröstning av stående pärlspontpanel delas av med en profilerad list och ovan den liggande pärlspontpanel. Panelen är målad i en grå kulör. Listen samt övriga foder och lister är målade i en rosalila kulör. Under det befintliga färgskiktet finns spår av en mintgrön kulör. Takets pärlspont är målat vitt med en profilerad taklist. I nordöstra och nordvästra hörnet, står två kraftiga massiva träpelare vilka fortsätter upp i tornet. Ytterligare en pelare är synlig i skrubben, f.d. elcentralen, i sydvästra hörnet. I skrubben syns även hur norra väggen flyttats utåt rummet, genom den omålade samt målade pärslpontpanelens placering. Troligen skedde ombyggnaden på 1950-talet då elcentralen installerades. På östra sidan finns en inbyggd trappa upp till tornet. Golvet utgörs av ett trägolv med ett underliggande äldre trägolv. På golvet ligger en ljus gångmatta. Vapenhuset är enkelt möblerat med ett skåp i nordöstra hörnet. På södra väggen i vapenhuset sitter en anslagstavla med en bakomliggande elcentral, installerat 1999 då man fick bergvärme.

Ovanför vapenhuset finns ett relativt ljust rum men lågt i tak. Vitmålad pärlspont sitter i taket från vilken en lykta från 1950-talet hänger. Här återkommer bröstning av pärlspontpanel lika vapenhuset, men över listen har väggarna täckts med en skiva som målats i en ljus kulör. På norra, västra och östra väggen finns tre kryssbjälkar vilka är förankrade i hörnpelarna. Det finns också dragstag monterade på södra och norra sidan. Golvet är obehandlat men det finns spår av en tidigare matta som spikats fast. Här uppe förvaras diverse saker som enkla bänkar, julgranar, ljusstakar med mera.

En brant trappa mot östra väggen fortsätter upp i tornet. I ovanliggande rum återkommer kryssbjälkarna samt dragstagen som förankras i de kraftiga hörnstolparna, med extra förankring i väggar och pelare med järnbeslag. Väggarna är beklädda med liggande pärlspontpanel som är omålad liksom bjälkar och golv. Här förvaras diverse föremål som stolar, delar av orgelfasad eller altaruppsats, gravkors, mattor, kors och mycket annat. En lucka leder in till vinden ovan kyrkorummet. I klockvåningen återfinns återigen omålad pärlspontpanel på väggarna. Ljudluckorna av avfasade stående brädor är höga med spetsbågad avslutning med kraftiga gångjärn förankrade i karmen. De låses med en enkel regel. Från klockvåningen kommer man vidare upp till utrymmet med takkuporna samt lanterninen.

Från den första våningen över vapenhuset når man läktaren genom en glasad pardörr med fyra nedre speglar. Orgelläktaren byggdes samtidigt som kyrkan och det var troligen Johan Edler d.y. som utförde den raka läktarbarriären med svarvade balusterdockor målade i en vit kulör. Överliggaren är profilerad. Läktaren är tillbakadragen mot norra väggen och är relativt mörk, även om ljus kommer in från öster och väster genom den övre delen av fönstren under läktaren. Från taket hänger flerarmade taklampor i mässing med glaskupa på var sida av orgeln. En lampa i samma modell med en lampkupa är monterad på sidorna av orgeln. Orgeln är centralt placerad på läktaren och köptes begagnad från Fors kyrka 1924. Spelbordet är en del av orgelfasadens nedre del. 1961 fick orgeln ett nytt orgelverk och enligt uppgifter skall orgelfasaden inte ha förändrats. Dock kan man se på fotografier att orgelfasaden troligen kompletterats med en spetsig gavel på de fältindelade slutna partierna på var sida om den öppna delen med synliga pipor. Detta gjordes troligen för att ta bort orgelfasaden mjuka och rundade framtoning och anknyta till kyrkans trägotik. Läktaren har ett målat trägolv i nivåer på var sida av orgeln. Endast en bänk finns kvar, på östra sidan. Uppe på läktaren finns spår av en brun färgsättning under den idag gråmålade pärlspontpanelen i taket. Framför läktaren sitter ett dragstag monterat mellan västra och östra väggen.

Från vapenhuset leder en pardörr med två rektangulära stående speglar och glasinfattning, fördelat på sex rutor i varje dörrblad, in till läktarunderbyggnaden. Den byggdes 1969 med en brudkammare i väster och ett kapprum med toalett- och städutrymmen i öster. Arkitekt var Torsten Esshagen. I passagen mellan rummen står ett bord, en broschyrställning samt några hyllor uppsatta på väggen. Dörrarna till brudkammare, toalett och städskrubb är enkeldörrar med tre speglar. Öppningen till kapprummet är bred och saknar dörr. Väggarna är troligen av regelkonstruktion på vilken en omålad väv är uppsatt, lika den på väggarna i kyrkorummet som uppsattes samtidigt. Det är lågt i tak i båda rummen men dagsljus kommer in från fönstren vilka sedan fortsätter upp till läktaren. Taket utgörs av målade skivor. Golvet täcka av smala täckmålade brädor med en hög profilerad sockel. Rummen har en tydlig prägel av 1960-talet.

Genom ytterligare en glasad pardörr kommer man in i kyrkorummet. Långhuset och korsarmarna täcks av ett tredingstak som genom bjälkar och lister delas in i fält försedda med pärlspontpanel. Mellan långhus och korsarmar bildas ett centralt kors i taket. Taket över koret är polygonalt valmat. Bjälkar samt lister är målade i en ljust brun kulör och pärlspontpanelen är målad i en vit kulör med brytning åt det gula. Den breda taklisten, målad i brunt och blått, markerar takets början och ansluter mor korets breda öppning. Kyrkorummet är ljust och rymligt och präglas av 1880-talet med en blandning av senare tiders restaureringar framförallt 1968-96 års restaurering.

Golvets smala brädor är täckmålade i en gulbeige nyans med en hög profilerad sockel målad i en rosa kulör. I mittgången och korsarmarna är en gångmatta i blått fastspikad. De öppna bänkarna är från byggnadstiden men ommålade i omgångar. 1929 var de målade i ekimitation och idag har de en färgsättning som tas upp i bröstningen samt golvsockeln. De målades troligen om på 1980-talet men det finns inga uppgifter på detta. De vackert svängd gavlarna är målade rosa och ryggstöden samt sitsarna är målade i en lila kulör. På sitsarna ligger lösa dynor klädda med vävt rosa tyg. Bänkarna i kyrkorummet är riktade mot koret medan bänkarna i korsarmarna är riktade mot mittgången. Under bänkarna hänger radiatorer och i västra korsarmen, mot söder, finns fundament kvar efter järnkaminen som avlägsnades 1969.

Kyrkorummets väggar har en bröstning lika den i vapenhuset frånsett att denna är högre och med en kraftigare profilerad list målad i rosa, grått och blått. Bröstningen är målad i en grå kulör med dragning åt lila. Ovanför bröstningen sitter en ommålad väv, troligen på en skiva av något slag. Väven har troligen sattas upp under restaureringen 1968-69 eller något senare. 1929 föreslog att väggarna skulle kläs med kryssfanér över den då befintliga pärlspontpanelen. Detta utfördes troligen aldrig. Den nya väggen mot läktarunderbyggnaden utfördes lika kyrkorummets befintliga ytskikt. Pelarna som bär upp läktaren är synliga och delar in väggen i fält. Kyrkorummets hörn är inklädda med brädor och målade i en grå kulör. De spetsbågiga fönstren ligger an mot bröstningen och har ett fönsterfoder med kapitäl lika exteriören, liksom de åttkantiga fönstren i korsarmarna och koret. Under fönstren sitter element från olika tidsperioder, de senaste sattes upp 1999.

I korsarmarna sitter på den norra väggen inramade målningar av Sven Linnborg vilka sattes upp 2004. De är delar av den dekor som målades på papp 1929-1930 av Linnborg vid kyrkans restaurering. Han målade även dekor i korets fältindelade tak. Under restaureringen 1968-69 avlägsnades dekoren målad på papp men målningarna i kortaket och triptyken som målades samtidigt bevarades. Interiören målades samtidigt om i ljusare kulörer, både snickerier och väggfält. Även golvet åtgärdades och skorstenen samt järnkaminen från 1890-talet revs ut.

Armaturen utgörs i läktarunderbyggnaden, väggen mot koret samt i koret, av trearmade lampetter i mässing med glaskupa för glödlampor lika de på läktaren. Över mittgången hänger två kristallkronor med en bronskrona i mitten som räddades från den gamla kyrkan när den brann ned. I den östra korsarmen står en ljusglob.

I väster och öster finns i kyrkorummet inbyggda vindfång vilka kröns av en gavel. Pilastrar inramar pardörren med åtta rektangulära speglar i varje dörrblad. Trägolven inne i vindfången är omålade men det finns spår av grå färg samt klister, eventuellt har det legat en matta ovanpå trägolvet. Sockeln är hög och profilerad. Väggar och tak är klädda med gråmålad pärlspontpanel.

Koret börjar vid korsarmarna. Det markeras av ett lågt skrank med stolpar med delvis förgyllt listverk mot mittgången samt det i ett steg upphöjda trägolvet. Mot söder har koret en tresidig avslutning. Åt väster och öster sitter två spetsbågig fönster och under varje fönster sitter ett element. Koret är enkelt möblerat med en korbänk, ditsatt senare, i sydvästra hörnet med ett skrank med platta spjälor i vilken nummertavlan är förankrad. Nummertavlan har ett rektangulär åttkantig utformning med förgylld ram och svart botten, troligen utförd av Johan Edler d.y. Framför korbänken står en dopfunt. Dopfunten, uthuggen ur kalksten från Fugelsta, gjordes 1952 av skulptören Olof Ahlberg, Dopskålen är av mässing med orden Låten barnen komma till mig inristade. Dopfunten står på platsen för en tidigare dopfunt. Golvsockeln är högre än i kyrkorummet och med en skarpare profilering.

Predikstol är från byggnadstiden och är placerad i hörnet mellan koret och östra korsarmen. Den utfördes utan ljudtak av Johan Edler d.y. 1888-1890. Predikstolen nås genom en relativt brant trappa med ett genombrutet trappräcke med svarvade balusterdockor och en kraftigt profilerad överliggare med förgyllt listverk vilken övergår i korgens överliggare. Korgen är femsidig med höga rektangulära speglar med förgyllda skulpterade likformade motiv på en blå bakgrund. Ramverket är målad i en grå kulör som anknyter till färgsättningen på takbjälkarna och speglarna och korgens sidor markeras av de vitmålade pilastrarna. Ljudtaket tillkom på 1930-talet och kröns av ett klot med förgyllt kors. Predikstolen bärs upp av en stolpe som är förankrad i golvet. På överliggaren finns ett bokstöd med lampa samt framför bokstödet en vävd textil i samma färger och material som de på altarbordet. Nedanför predikstolen står ett piano.

Bakom altaruppställningen leder på var sin sida en enkeldörr med sex speglar in till sakristian. Dörrarna är målad grå och urfasningen runt speglarna är målade i en mörkare kulör. Sakristian har en tresidig avslutning mot söder. Väggen mot koret är altaruppställningens baksida. Väggarna liksom taket är klädd med stående pärlspontpanel, med en enkel taklist. Taket är målat i vitt och väggarna i en grå kulör. På väggarna finns spår av tidigare färgsättningar, t.ex. en gröngul kulör som skymtar fram i springor och bakom tidigare eldragningar. Väggen delas av genom ett profilerat listverk som även utgör fönsterbräda. Dagsljus kommer in från de två avdelade fönstren i öster och väster, vilka fortsätter upp bakom det inbyggda taket ovan sakristian. Under fönstren sitter moderna element och bakom dem kan man se att det suttit andra element. Trägolvet är detsamma som i koret. På var sida om utgången i öster, finns två inbyggda skåp, där dörrarna utgörs av panelväggen. Ytterdörren är densamma som dörrarna in till sakristian. Ovanför ytterdörren sitter en lucka i taket som leder upp till utrymmet ovanför sakristians tak. Här fortsätter pärlspontpanelen på väggarna och fönsterfodrens bruna färgsättning. Sakristian är enkelt möblerad med några hyllor på västväggen samt under dem ett bord . I taket finns en taklampa av metall och glas, troligen från 1950-talet då kyrkan fick ny belysningsarmatur.