| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1963 - 1963 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Helga Trefaldighets församling |
| Titel <itemTitle> |
Berthåga kyrkogård |
| Historik <itemDescription> |
-
Berthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Täv...
Visa hela
Berthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Tävlingen vanns av Kurt von Schmalensee med förslaget Campo Santo som han fick i uppdrag att arbeta vidare med. Schmalensee var vid denna tid stadsarkitekt i Norrköping. Ulla Bodorff anlitades, eftersom hon räknades som en av de mera framstående trädgårdsarkitekterna i landet, dessutom med tidigare erfarenhet av kyrkogårdsutformning, t.ex. Korsuddens begravningsplats i Mora. Även Kurt von Schmalensee hade erfarenhet av kyrkogårdar och hade tidigare ritat krematorierna i Motala och i Norrköping. Bodorffs planer för kyrkogården präglades delvis av amerikanska influenser och hon var den första i Sverige som talade om landskapskyrkogården som begrepp. På en landskapskyrkogård har man sammanfört gravkvarteren i större enheter i form av sammanhängande gräsytor. Det var även en ekonomisk fråga, eftersom denna typ av kyrkogårdar medförde en enklare och mer rationell kyrkogårdsskötsel. Bodorff talade också om begreppet det lånade landskapet, som innebär att man vidgar en anläggning och låter den domineras av fjärrperspektiv och luftrum, vilket är en del av japansk trädgårdsfilosofi.
Stäng
|
| Takform <itemDescription> |
|
| Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
St Erikskapellet har en dunkel interiör med fönster med glasmålningar av Folke Heybroek. Kapellet har kalkstensgolv och obehandlade väggar av rött tegel. Stenaltaret är placerat i en nisch med ett hög...
Visa hela
St Erikskapellet har en dunkel interiör med fönster med glasmålningar av Folke Heybroek. Kapellet har kalkstensgolv och obehandlade väggar av rött tegel. Stenaltaret är placerat i en nisch med ett högt keramiskt väggstycke av Börje Lindberg. Kapellet har även en orgelläktare och en fast bänkinredning. Stefanskapellet är mindre. Rummet har stengolv och tegelväggar lika St Erikskapellet. Möblemanget består av lösa stolar. Bakom det svarta stenaltaret finns en textil vävnad med abstrakt mönster utförd av Mieke Heybroek.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Helga Trefaldighets församling, Uppsala, Uppsala, Uppland, Uppsala.
-
Nybyggnad 1963-01-01 - 1963-12-31 .
-
Nybyggnad 1964-01-01 - 1965-12-31 av Kurt von Schmalensee.
-
Invigning 1965-01-01 - 1965-12-31 .
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML 1996-06-14 .
-
Ändring - ombyggnad 2000-01-01 - 2000-12-31 .
|
| Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Ej utrett
|
| Stomme<itemMaterial> |
- Ej utrett
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kapell
- Krematorium
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kapell
- Krematorium
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
