LÄSTRINGE KYRKA

Lästringe kyrka är placerad mitt på kyrkogården som sluttar starkt åt söder. Höjdskillnaderna tas delvis ut genom terrassering mot väster och söder.

Kyrkogården omramas av en kallmurad naturstensmur av fältsten förutom den del i söder som utvidgades 1921, vilken utmed östra och södra sidorna har en mur av kluven sten. Ingångar till kyrkogården finns i det sydöstra hörnet samt mitt på östra muren. Grindstolparna är spritputsade och avslutas av plåthuvar krönta med kulor och försedda med järngrindar där årtalet 1921 är införlivat med smidet. Den utvidgade delen av kyrkogården i söder nås från den plana ytan intill kyrkan via två trappor av grovhuggen granit i sluttningen. Kyrkogården är huvudsakligen bevuxen med gräs, ett enkelt system med grusgångar finns. Kyrkogårdens äldsta delar ligger på den plana ytan strax intill kyrkan i söder, väster och norr. Ett antal äldre gravanläggningar med kantkedjor och staket finns bevarade norr om kyrkan.

Innanför stenmuren löper en ofullständig trädkrans med ädellövträd, lind och lönn.

Väster om kyrkan är klockstapeln placerad, en öppen klockbock från omkring år 1700 med svängd spåntäckt huv. I kyrkogårdens nordöstra hörn är ett gravkapell uppfört efter ritningar av arkitekt K M Westerberg. Kapellet uppfördes 1956 och är närapå kvadratiskt med vitputsade fasader och tegelklätt pyramidtak. Idag används byggnaden framförallt som förvaringsutrymme och personalrum för vaktmästaren samt innehåller handikapptoalett.

Lästringe kyrka. Vård- och underhållsplan 2005. Sörmlands museum.
Sörmländska kyrkor 36 (1985)
Kjell Taawo, inventeringstillfället 2005

FÖRSAMLING 1995 - LÄSTRINGE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 430, år 1900: 618, år 1995: 720

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Torsåker, Sättersta och Bogsta införlivade 1980.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den östra utkanten av sörmländska sjöplatån. Kyrkan ligger på ett impediment i åkern i ett landskap med uppodlade sprickdalar omgivna av skogsmark. Grundshammars gamla bytomt ligger intill kyrkan och i sydost gränsar Gärdesta gods. Kyrkomiljön är riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Vid 1100-talets slut eller runt 1200 uppfördes det som är nuvarande kyrkans ovanligt långa kor, då förmodligen anslutet till ett långhus i trä. Möjligen kan det ha varit ett litet fristående kapell. Sannolikt under 1300-talets första del lades ett ovanligt kort och brett långhus till koret. Detta kyrkorum hade öppen takstol. Omkring 1500 fick kyrkan tegelvalv och ett vapenhus tillkom framför ingången på kyrkans sydvästra sida. Detta vapenhus tjänade under en period som sakristia, då låg ingången i väster med ett litet vapenhus i trä framför. Det är okänt när detta arrangemang infördes men det finns med på en teckning från 1685. En sakristia av sten byggdes senare i nordost, av allt att döma omkring 1699-1700 då kyrkan fick delvis ny inredning. På 1770-talet togs ingången i det gamla vapenhuset åter upp, då man var tvungen att riva det västliga vapenhuset i trä. 1810 var det dags att riva det medeltida vapenhuset, då togs också nya fönster upp i nordväggen. Ett medeltida fönster i den östra korväggen öppnades vid en restaurering 1956.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är vitputsad med branta sadeltak över långhus och kor. Ingången ligger i väster. Kyrkorummet är täckt av tre medeltida stjärnvalv. Altaruppsatsen från 1699 och predikstolen från 1700 är tillverkade av Andreas Heysig. Den romanska dopfuntens bevarade cuppa med ringflätning har fått nytillverkad fot.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.