Ardre kyrka

Väggar och valv
Väggar och valv är i kyrkorummet putsade med kalkbruk, de är rikligt dekorerade med muralmålningar från restaureringen 1900-1902. Korets valv är fyllt av humlerankor. Tornbågen vilar på fyra kolonnetter, två kopplade på var sida.
Koret, långhuset och tornet täcks av vardera ett tältliknande kryssvalv och sakristian av ett vitmålat, brutet trätak.
Sakristiingången är spetsbågig, delvis med huggen kalkstensomfattning. Dörrblad av stående bräder, smidda beslag av järn.

Murverk
Murverket i långhuset stöds av två dragstag i nord-sydlig riktning.

Golv, bjälklag, trappor
Kyrkorummets golv är delvis av gjuten betong (mittgångar i kor och långhus samt altarpodiet) och delvis av bräder skurgolv. Altarrunden är höjd med två trappsteg. Sakristian har ett enkelt brädgolv.
Tornets första våning når man genom en smal trätrappa monterad på tornrummets norra mur, uppgångshålet är täckt av en trälucka. Vidare leder stegar till tornhuven.

Fast inredning
Utgörs i koret av högaltare, retabel och altarskrank. På södra triumfbågvederlaget står en predikstol med baldakin. Bänkinredning längs med korets, långhusets och tor-nets ytterväggar.

Lös inredning i kyrkan
Invid korets södra vägg står dopfunten och vid den norra ljusbäraren. Triumfkrucifixet hänger i triumfbågen. I långhusets sydöstra hörn hänger nummertavlan och i dess nordöstra står orgeln. Kyrkans klocka hänger i tornhuven.

Kyrkans byggnadshistoria
Den första kända stenkyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och bestod då av kor och långhus med så små mått att den kan ha varit en gårds¬kyrka. Omkring 1200 uppfördes tornet. Möjligen föregicks stenkyrkan av en träkyrka från omkring 1100.
I mitten av 1200-talet ansågs kyrkan för liten, kor och långhus ersattes med återanvändande av delar av den gamla kyrkan såsom korportal, ett fönster samt korets hörnkedjor. I slutet av samma århundrade gjordes en del förändringar då långhusets södra portal flyttades till norra sidan och den södra fasaden försågs med en ny portal av anonymmästaren Elasticus, tornbågen vidgades och kyrkorummets valv slogs.
Kyrkans glasmålningar är från 1300-talet. Medeltida muralmålningar har funnits och anses av Söderberg delvis vara från 1300-talet. De latinska inskriptionerna härstammar från den danska tiden, möjligen kan de sammanställas med uppgiften om att en Peder Halsegaard 1525 påkostat dekorationen. Målningarna, som knackades ned i samband med en omgestaltning av kyrkorummet 1900-1902, dokumenterades hjälpligt det är utifrån dessa andrahandsuppgifter som dateringarna är gjorda.
I slutet av 1700-talet togs en fönsteröppning upp i korets södra mur. Sakristian tillkom 1801 på bekostnad av ett sakramentsskåp, i samband med detta gjordes också en invändig renovering. I mitten av samma århundrade förstorades ett fönster i långhusets södra mur.
Kyrkan restaurerades 1900-02 under ledning av arkitekten Axel Herman Hägg, interiören omgestaltades helt och exteriören delvis. Kyrkan förvandlades till en engelsk landsortskyrka i medeltidsromantik, med inredning i 1800-talsgotik, väggar och valv fylldes med målningar som ytligt ansluter till 1400-talets målningstradition.
De senaste restaureringarna
En yttre restaurering genomfördes 1973-75 då bl.a. taken lades om spånen ersattes av falar och fasaderna putsades som en följd av de fuktproblem man haft med murverket.
Kyrkan genomgick 1981 en inre restaurering då väggar och valv rengjordes, retablet iordningställdes, orgeln renoverades samt flyttades till långhuset och en ny värmeanläggning installerades.
Inventarier
Till de mest värdefulla inventarierna hör triumfkrucifixet och de bevarade delarna av sakramentsskåpet (1200-talet), retablet och glasmålningarna (1300-talet), samt Madonnaskulpturen (från omkr. 1500). Även den homogena inredningen från 1900-1902 med bl.a. mural- och glasmålningar, bänkinredning, den omvandlade predikstolen från 1600-talet och orgeln hör till de värdefulla inventarierna.

Kort beskrivning av kyrkan
Kyrkobyggnaden består av ett kor med sakristia, ett långhus samt ett torn i väster.
Ytterväggar
Korets, långhusets och tornets ytterväggar består av tuktad kalksten, sakristians består av kalkstensflis. Samtliga byggnadskroppar ha skråkantad sockel.
Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk, sakristians fasader är spritputsade och avfärgade. Medeltida puts finns bevarad på tornets östra fasad, synligt från långhusvinden. Hörnkedjor, omfattningar och socklar består av fint huggen kalksten och är frilagda från puts.
Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig, en ljudglugg på var sida, den är på traditionellt vis klädd med tjärad, snedkantad panel som utvändigt tjärats. Panelen ligger nedtill på tät bördning. Spiran kröns av en flöjel i form av ett drakhuvud med årtalet 1900 till vilken det är ca 32 m. Ljudgluggarna täcks av fågelskyddsnät. Längs huvens nederkanter finns vattenrännor med tillhörande stuprör av omålad plåt vilka leder ned vattnet till långhusets båda takfall.
Två vattendäck, ett i tornhuven och ett i tornet, båda klädda med zinkplåt vilket också gäller luckorna över uppgångshålen. Utkastare åt norr. Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning.
Yttertaken över kor, sakristia och långhus täcks av tjärstrukna falar, korets och långhusets falar ligger på tät bördning av tryckimpregnerat virke. Sakristians konstruktion är inte åtkomlig för inspektion. Korets östra del kröns av ett järnkors och på långhusets östra del finns en skorsten. Hängrännor finns på samtliga takfall, stuprör finns på korets och långhusets båda takfall.
Fönster
Korets tre fönster åt öster är kopplade, har kalkstensomfattningar. Tre av glasmålningarna i mittfönstret är medeltida, resterande är tillkomna vid restaureringen 1900-1902. Droppbleck av plåt. Södra fasaden har två öppningar, varav en är spetsbågig och en är rundbågig, den senare är högt placerad i fasaden. Den förra har droppbleck av plåt. Långhuset har en spetsbågig öppning med omfattning, bågar och masverk av kalksten. Sakristians två öppningar åt norr är trifolieformade och sammankopplas av en mittpost. Tornet har en rund öppning i västra fasaden. Glasen är inputsade, utanför de medeltida glasmålningarna skyddsglas skruvade i smygen.
Tornets ljudgluggar en åt var väderstäck, dock är den östra gömd av långhustaket. De är rundbågiga och försedda med kolonnetter av kalksten, den östra saknar dock sådan. Tornets tre ljusgluggar i den södra fasaden har igensatta kalkstensomfattningar. Även korets östra gavelröste har en ljusöppning. Samtliga öppningar är försedda med nät.
Portaler
Kyrkan har 4 st. portaler av kalksten. Långhusets södra portal kyrkans huvudingång har två språng i vilka kolonnetter står, motsvaras i arkivolten av rundstav. Fyrbladig tympanonsten. Vimperg täckt med kalkstenshällar, hålkälade. Dörrbladet som ar av furu är en kopia av ett medeltida dörrblad vilket förvaras i Gotlands fornsal, där även det västra kapitälbandet försvaras.
Korportalen är rundbågig, har en kolonnett med märkliga figurkapitäl föreställande två fåglar, Kristus och en biskop. Kolonnetten motsvaras i arkivolten av en rundstav. Trifolieformad tympanon. Dörrbladet av stående furubräder, utvändigt tjärat med beslag av smidesjärn.
Långhusets nordportal är spetsbågig. Arkivolten bärs upp av kolonnetter med veckkapitäl. Trifolieformad tympanon. Dörrblad av stående bräder, upptill blyinfattat fönster inom träram vilken följer tympanonkonturen. Invändigt igenmurat.
Tornet har i västra fasaden en rundbågig, mycket enkel öppning vars dagerhål är lägre än en manshöjd. Dörrblad av stående bräder, svartmålat med smidda järnbeslag. In-vändigt ett vindfång av furu, dörrar delvis glasade.