TOLVFORS BRUK

Tolvfors är ett av Gästriklands äldsta järnbruk, grundat 1644. År 1673 inköptes bruket av Albrekt Behm, tillika ägare av Axmars och Forsbacka bruk, och efter att ha gått i arv inom familjen Behm såldes det 1751 till överstelöjtnanten L N Söderhielm, den förste bruksägaren som själv kom att bo på bruket.
Huvudbyggnaden uppförd av timmer 1756, var ursprungligen av karolinsk typ i en våning med högt säteritak. Flyglarna tillkom 1760. Efter en ombyggnad 1798 - 1800 erhöll byggnaderna sitt nuvarande utseende: en huvudbyggnad om två och en halv våningar med flackt, valmat sadeltak och en låg fronton, flyglarna med en och en halv våning och pyramidtak. Byggnaderna är reveterade och vitkalkade. Till prydande av den övre våningens interiörer anlitades den kände dekorationsmålaren J N Asplind i Falun. Stora delar av denna inredning är fortfarande bevarad. I samband med ombyggnaden av herrgården anlades även en park och trädgårdar. Bruksgatan med sina byggnader anlades under 1700-talets senare hälft. Bebyggelsen består av bostäder för smeder samt bod - och magasinsbyggnader. Bostäderna utgörs av fyra envånings timmerbyggnader med tegeltäckta, brutna och valmade tak. I anslutning till bostäderna - men på andra sidan bruksgatan - ligger uthus och ekonomibyggnader i rödmålat timmer. Utmed bruksgatan ligger även två magasinsbyggnader samt en bod i rödmålat timmer. Genom målade blindfönster, takkupor och tidigare även blindskorstenar har ekonomibyggnaderna getts samma formspråk som smedsbostäderna. Samtliga verksbyggnader som hört till bruket är rivna.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tolvfors är ett av Gästriklands äldsta järnbruk, grundat 1644. År 1673 inköptes bruket av Albrekt Behm, tillika ägare av Axmars och Forsbacka bruk, och efter att ha gått i arv inom familjen Behm såldes det 1751 till överstelöjtnanten L N Söderhielm, den förste bruksägaren som själv kom att bo på bruket.
Huvudbyggnaden uppförd av timmer 1756, var ursprungligen av karolinsk typ i en våning med högt säteritak. Flyglarna tillkom 1760. Efter en ombyggnad 1798 - 1800 erhöll byggnaderna sitt nuvarande utseende: en huvudbyggnad om två och en halv våningar med flackt, valmat sadeltak och en låg fronton, flyglarna med en och en halv våning och pyramidtak. Byggnaderna är reveterade och vitkalkade. Till prydande av den övre våningens interiörer anlitades den kände dekorationsmålaren J N Asplind i Falun. Stora delar av denna inredning är fortfarande bevarad. I samband med ombyggnaden av herrgården anlades även en park och trädgårdar. Bruksgatan med sina byggnader anlades under 1700-talets senare hälft. Bebyggelsen består av bostäder för smeder samt bod - och magasinsbyggnader. Bostäderna utgörs av fyra envånings timmerbyggnader med tegeltäckta, brutna och valmade tak. I anslutning till bostäderna - men på andra sidan bruksgatan - ligger uthus och ekonomibyggnader i rödmålat timmer. Utmed bruksgatan ligger även två magasinsbyggnader samt en bod i rödmålat timmer. Genom målade blindfönster, takkupor och tidigare även blindskorstenar har ekonomibyggnaderna getts samma formspråk som smedsbostäderna. Samtliga verksbyggnader som hört till bruket är rivna.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2