KÖPMÄNNENS HUS

Byggnaden som är belägen i den yttre delen av stenstaden representerar en tidstypisk sten- och putsarkitektur från 1880-90-talet. Byggherre var Ludvig Wessling, ingenjör och flottningschef, arkitekt var norrmannen Andreas Bugge. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden den 21 januari 1890. Byggnaden uppfördes i tre våningar med inredd vind. Mot Köpmannagatan och Torggatan är fasaderna identiska med symmetriskt placerade risaliter, som avgränsar respektive fasad mot flankerna, avslutade med krenelerade gavelrösten. Hörnet Torgatan-Köpmangatan är avfasat och avslutas med ett högt och smalt torn. Bottenvåningens fasad utgörs av rusticerad slätputs, men tegelmuren är frilagd i de övre våningarna och saknar putsornament. Här och var finns också smidda ankarjärn i muren. Takfoten består av en kraftig konsolfris, troligen i målad stuck. Kring de T-postförsedda fönstren och på risaliterna finns inslag av putsade ornament som imiterar natursten. Taket är täckt med falsad plåt och på torndelen finns plåt utförd med fjälltäckning. Mot respektive gata finns fyra små smäckra vindskupor. Byggnaden präglas av tysk renässansarkitektur, s k rohbau. Lägenheterna försågs ursprungligen med både badrum och vattenklosett och frun fick för ovanlighetens skull eget rum. Ursprungligen byggdes också ett stall på gården, som numera är rivet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-22, Dnr 221-6222-98

Byggnaden som är belägen i den yttre delen av stenstaden representerar en tidstypisk sten- och putsarkitektur från 1880-90-talet. Byggherre var Ludvig Wessling, ingenjör och flottningschef, arkitekt var norrmannen Andreas Bugge. Ritningarna godkändes av byggnadsnämnden den 21 januari 1890. Byggnaden uppfördes i tre våningar med inredd vind. Mot Köpmannagatan och Torggatan är fasaderna identiska med symmetriskt placerade risaliter, som avgränsar respektive fasad mot flankerna, avslutade med krenelerade gavelrösten. Hörnet Torgatan-Köpmangatan är avfasat och avslutas med ett högt och smalt torn. Bottenvåningens fasad utgörs av rusticerad slätputs, men tegelmuren är frilagd i de övre våningarna och saknar putsornament. Här och var finns också smidda ankarjärn i muren. Takfoten består av en kraftig konsolfris, troligen i målad stuck. Kring de T-postförsedda fönstren och på risaliterna finns inslag av putsade ornament som imiterar natursten. Taket är täckt med falsad plåt och på torndelen finns plåt utförd med fjälltäckning. Mot respektive gata finns fyra små smäckra vindskupor. Byggnaden präglas av tysk renässansarkitektur, s k rohbau. Lägenheterna försågs ursprungligen med både badrum och vattenklosett och frun fick för ovanlighetens skull eget rum. Ursprungligen byggdes också ett stall på gården, som numera är rivet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1999-06-22, Dnr 221-6222-98